Och vad hände den 8 november 2013, ijenklien???

Ett inlägg om hur vi firade vårt femte år som förlovade.

Dagen inleddes med en liten sovmorgon. Jag fixade frukost och det började nästan brinna… Fin start på dan…

Bränt bröd luktar illa.

Satte mig sen vid datorn för att söka tre jobb. Hade fruktansvärt dåligt samvete för att inte ett enda jobb blev sökt i förrgår… Fästmön softade under tiden – och tog disken. Tack, älskling!

Tog en välbehövlig dusch efter jobbsökeriet och försökte fixa frisyren. Men jag är verkligen inte bra på sånt…

Dagens frilla…

Ursprungstanken var att vi skulle ta en promenad, men molnen hopade sig och vi tog i stället bilen till Två Sekel och Uppsala Stadsmission. På Två Sekel hade de bland annat många möbler som de gjort om med sån där decoupageteknik, tror jag det heter. Speciellt förtjust blev jag i ett bord dekorerat med omslag till så kallade kioskdeckare samt en trist telefonbänk, omgjord med notblad och fräscht svartvitt tyg på dynan. Riktigt fint och annorlunda!

På Stadsmissionen ägnades mitt intresse mest åt böckerna. Hittade en och annan lustig titel…

Vi kallar honom Anna.

Lustigt nog såg Anna en burk Foursquare. Självklart fotade jag den och skickade upp till Foursquare!

En burk Foursquare.

Dagens fynd blev två pocketböcker för totalt 20 kronor.

Snöleoparden och När barnet lagt sig – två fynd för totalt 20 kronor.

På vägen tillbaka till New Village stannade vi till vid Trianon där Anna bjöd på förlovningskaffe.

Anna ska till att fika på Trianon. Fast det ser ut som om hon gapar efter… öl!

Vi tog kaffe och var sin russintopp samt var sin chokladplätt. Den senare satt vi sen och spånade om vad den såg ut som. Typ en koblaja som nån har trampat i. Det smakade i vart fall inte koblaja utan mycket gott.

Russintopp och kobla… chokladplätt.

Ett stopp och ett hopp in på Tokerian blev det innan vi körde in i garaget. Jag köpte en liten julklapp till mamma och sen behövde vi pålägg.

I postboxen hemma låg oönskad reklam från ComHem, där jag är tvångskund via bostadsrättsföreningen, samt ett brev från Arbetsförmedlingen. Jag är kallad dit mellan klockan 10 och 12.30 nån av dagarna 15 – 26 november för en uppföljning av min aktivitetsrapport. I kallelsen står att jag ska vara beredd på att jag kan få vänta länge, men att själva uppföljningen tar fem minuter. Så stort är intresset för min person, alltså… Detta lilla fesiga brev la stor sordin på stämningen hos mig, även om jag försökte att inte visa nåt.

Tanken var att vi, efter en stunds slappande (det är JOBBIGT att åka bil, titta på saker, fika och köpa pålägg), skulle ägna oss åt en cookalong. Men som synes på bilden blev det en cook alone. Anna fick stå vid spisen. Hon sparade inte på kryddorna och lasagnen på kycklingfärs blev superbt god! Mitt bidrag till det hela var vinet (som var uppkorkat sen förra helgen) och salladshackning.

Anna, som är kvinnan i familjen, fick stå vid spisen. Här kryddar hon frenetiskt.

Disken tog faktiskt jag hand om, tro det eller ej. Vi hällde sen ner oss i vardagsrumsmöblemanget och kollade på en ruskig film på DVD-hårddisken. Filmen var helt klart av genren Tofflans überkonstiga.

En ruskig film ur Tofflans überkonstiga samling.

Tur att vi hade lite normala chokladtomtar, annars hade vi skitit på oss – av rädsla…

Normala chokladtomtar.

Vår femte förlovningsdag avslutades med att vi slöglodde lite på en annan film på TV. Men den höll på alldeles för länge och somliga skulle ju upp före tuppen idag för att arbeta…

En bra femte förlovningsdag, även om vi drömde om att fira på annat sätt och att fira annat också. Men nån gång…

Livet är kort.

Read Full Post »

Gullegrisar och ren skit

Ett inlägg där jag bevisar att jag inte är nån filmare samt bjuckar på min fulhet.

I eftermiddag fick vi skärpa till oss och komma iväg till Stormarknaden för att inhandla bland annat en vinterjacka till Prinskorven. Fästmön var och tränade först så hon knappt kunde gå sen. Tur att hennes särbo kom och hämtade henne i bil. Före Stormarknaden passade vi på att svänga in till ICA Heidan – där jag visste i förväg att vi skulle träffa Annas snälla mamma. Fast jag vet inte hur det kom sig att jag visste. Jag bara visste. Och jag sa till Anna innan vi for dit att det är konstigt att vi så sällan stöter på din mamma på just den affären. Då hände det!

Hemma i New Village var det självservering av sopplunch för Sport-Anna, allt medan jag hanterade ett uppdrag vid datorn. Efter 100 år kom vi så iväg, jag med en nyduschad Anna bredvid mig. Då hade hon sprungit lättklädd en god stund. Inte för att jag klagade, men…

På Stormarknaden var det lika galet med folk som alltid, nästan. Anna blev för ett ögonblick utomordentligt seriös och gick in för uppgiften att kolla efter vinterjacka åt Prinskorven. Jag spanade in en snigg festblåsa till morgondagen. Tyvärr fanns den bara i storlek 92…

En festblåsa – fast tyvärr bara i storlek 92.

På Lagerhaus var vi en lång stund. Anna skulle nämligen också inhandla en vinst till ett lotteri. Här fanns många roliga saker. Jag insåg att det inte bara är skitfula vimplar som är i ropet utan också pappersbollar att ha i taket. Varför då, liksom..?

Pappersbollar i taket – varför då?

Jag såg ett skitfint duschdraperi som jag tänkte köpa till Klaras älskare R, men tyvärr satte tisdagens p-bot stopp för all shopping som inte är mat för min del för ett tag framöver. Dessutom informerade mig Klara om att R är en riktig torrboll. Månntro hon menade att han aldrig duschar..?

Ett perfa duschdraperi till vännen Klara! Det är ju till och med turkosa inslag i det…

En som gillar att duscha, däremot, är Kronprinsen. Men för att han inte ska känna sig ensam fotade jag denna kompis och messade över till honom. (Johan har, av nån anledning, ank-fobi.)

En svart kömpis till Johan.

Så småningom hittade Anna det hon skulle ha. Annars tyckte jag egentligen att det mesta var… ren skit…

Det mesta var ren skit. Och det fanns också att köpa!

Hittade vi nån jacka till Prinskorven då? Tja på H&M valde Anna mellan två modeller och färger, allt medan jag provade en mössa för den kommande säsongen.

En värmande byfånemössa till Tofflans tomma skalle för den kommande säsongen.

Prinskorven fick en grön jacka. Den blev det till och med 20 procents rabatt på tack vare att Elias bonusmorsa (= Petite Moi) checkade in på Foursquare! Då blev det pengar över till ett par handskar också. Men sen ballade hans mamma ur totalt…

Varning! Den här kvinnan har siktats på H&M i Gränby Centrum. Hon kan blotta sig om man inte är försiktig och…Anna lite i hatten och en grön jacka, vid orange pil, till Elias.

Innan vi lämnade bygget skulle jag filma en liten gris. Den här filmen bevisar att jag INTE är nån filmare…

Slutet gott, allting gott, emellertid. Den gröna jackan passade Elias när han fick den levererad ut till Morgonen. Vi åkte hem till New Village för att äta middag. Nu hägrar Farliga drömmar (senaste Lang-filmen) samt kaffe med wienerbröd och hallongrottor.

Jajamens!

som Bosse J brukade säga.

Livet är kort.

Read Full Post »

Facebook inte hetast

Ett inlägg om sociala medier.

HA! Facebook är inte hetast längre. Inte hetast bland sociala medier, alltså. Och bland amerikanska ungdomar. Nä, nu är det Twitter och Instagram som gäller. Det visar en rapport från en nygjord marknadsundersökning.

Viktigaste sociala nätverket för de unga amerikanerna är alltså Twitter, enligt 26 procent. Fejan är viktigast för 23 procent. Även Instagram är viktigast för 23 procent. Då ska man beakta att Fejan var viktigast för 42 procent vid förra undersökningen 2011… Men samtidigt ägs Instagram av Fejan, så…

En raket bland sociala medier!

Jag är jättesugen på att regga mig på Instagram, men väldigt fundersam – av olika skäl. Ett av skälen är att mina bilder fritt kan lånas ut till olika annonser och reklam. Det gillar jag inte, jag vill gärna bli tillfrågad först eftersom jag inte vill att mina verk ska förknippas med vilka varumärken som helst.

Ett annat skäl är att det räcker för min del med de konton jag redan har – blogg, Twitter, LinkedIn och Foursquare. Om man ska hålla sina konton – och webbplatser – levande, bör man producera nåt på dem varje dag, tycker jag. Jag har lite svårt att förstå hur de som har flera bloggar hinner med att göra bra bloggar (oftast gör de ju inte det), men också de som finns på typ ”alla” ställen. När lever dessa människor, kan man undra?

Vilka sociala medier finns du i och varför just dessa? Skriv gärna några rader i en kommentar om detta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Instagram – kan det va nåt???

Ett inlägg om Instagram.

Jag har sen ett tag tillbaka funderat på att skaffa Instagram. Under ett webinar i våras fick jag lite mer kött på benen. Ändå har jag inte kommit till skott. Vad är det då som hindrar mig?

En av mina bilder som jag INTE vill få snodd eller använd gratis.

Enligt Prav… Aftonbladet är Instagram världens bästa kanal för marknadsföring just nu. Som exempel lyfter de fram en kampanj för en ny bilmodell. Om man får syn på just den bilen kan man vara med och tävla om en provkörning av bilen.

Familjen använder Instagram och gör snygga bearbetningar av sina foton. Lägger på filter. Det kan man göra i Photoshop också – om man nu har Photoshop. Det är ju ett ganska dyrbart program. Instagram, däremot, är gratis. Fast gissningsvis är det begränsat vad du kan göra och dessutom bearbetar du dina bilder på din mobilskärm.

Det som håller mig tillbaka fortfarande är vad som händer med mina bilder om jag skickar upp dem via Instagram. Blir de allmänt gods då, precis som alla andra bilder jag skickar upp på till exempel Twitter och Foursquare? Vad som gäller för bilderna på bloggen är ju att jag är fotograf och jag har ensamrätt på dem. Sen vet jag förstås att det knycks lånas friskt. Det är väl OK – så länge man ber om lov. Eller åtminstone sätter ut fotografens namn… Hur är det med detta på Instagram??? Nån som vet???

När jag läser om villkoren hittar jag bland annat detta:

[…] Instagram does not claim ownership of any Content that you post on or through the Service. Instead, you hereby grant to Instagram a non-exclusive, fully paid and royalty-free, transferable, sub-licensable, worldwide license to use the Content that you post on or through the Service, […]

… och detta:

[…] Some of the Service is supported by advertising revenue and may display advertisements and promotions, and you hereby agree that Instagram may place such advertising and promotions on the Service or on, about, or in conjunction with your Content. The manner, mode and extent of such advertising and promotions are subject to change without specific notice to you. […]

Så nja… jag väntar nog ett tag. Men om jag hade ett företag…

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Ensamfredag

Ett inlägg om denna min fredag.

Fredag! Äntligen!!!

jublar många. Dock inte jag. Jag jublar inte direkt åt nån dag just nu, men jag försöker överleva. En ledig helg är alla som har arbetat fem vardagar väl unt! Samtidigt som den som jobbar i vården kanske har långa pass framför sig, men kan se fram emot en ledig dag – eller två? – nästa vecka. Jag missunnar ingen av er era lediga dagar! Så länge ni inte klagar och gnäller onormalt mycket på era jobb, förstås. För i såna fall äger ni ett problem som ni måste lägga energi på att lösa i stället för att slösa kraft på gnällande.

I morse var det en tidig start för Fästmön. Och för mig. Jag hoppade upp och skjutsade Anna till jobbet. Strax efter halv åtta satt jag vid datorn och skrev jobbansökningar. Fint, det! Då kanske jag också kan få nån timme ledigt denna fredag.

När Anna har slutat jobba ska jag skjutsa henne till Tokerian. Jag kanske rentav följer med in, för hon sa nåt om att det minsann inte skulle bli nån storhandling idag… Då kanske jag står ut. Vi har nämligen lite olika takt när vi handlar mat. Jag hastar – och hafsar… – fram. Anna går lugnt och metodiskt tillväga, kollar priser, jämför, klämmer och känner, typ… Det enda som kan sinka mig är när jag fotar roligheter eller checkar in på Foursquare.

Ett typiskt Toffelfoto under en shoppingtur.

Även om det inte ska storhandlas idag lär Clark Kent* bli fullpackad. Annas grejor från två veckors vistelse i New Village ska få plats liksom några, visserligen platta, men gigantiska papplådor. Och så Prinskorven, hans ryggsäck och hans dator… Utöver detta var det visst ett paket som skulle hämtas på ICA Solen. Vi får se hur detta slutar… Men… om äckelfåtöljen och en massa andra grejor fick plats häromdan ska väl även detta gå. På nåt sätt och vis…

Clark Kent var byyyst med grejor häromdan.

Efter slutleverans av alla varor och människobarn till Himlen åker jag hem till New Village för en ensamfredag. Och den har jag förberett väl, ska jag säga! Det blir inte bara prästostbågar och öl till middag utan jag har tagit fram en matlåda ur frysen. Jajamens – titta bara:

Matlåda till i kväll.

I övrigt blir kvällen lugn. Och kanske blir det en öl och några ostbågar ändå – dock inte en hel påse. Jag ska försöka läsa ut min bok på gång idag. Den är bra och spännande, men jag har haft så mycket annat för mig att läsning inte riktigt har varit prioriterat. Jag har 100 sidor kvar och dessa läser jag nog i afton. För som vanligt en fredagskväll är det inget av intresse för min del att se på på TV.

Kanske ska jag försöka sätta mig in i det som min BRF kallar IMD. Förkortningen har flera betydelser, men i det här fallet avses Individuell Mätning och Debitering av el och varmvatten. Genom att sätta en mätare i varje lägenhet påförs varje lägenhet en kostnad om 20 kronor i månaden. Men sen aviseras… sänkningar av månadsavgifter. Min kan tänkas bli runt 500 kronor per månad. Det låter för bra för att vara sant!

Om jag har fattat det rätt ingår vatten och el i månadsavgiften enligt nån sorts normalvärde. Den som använder vatten och el utöver schablonen får betala extra. Låter rätt rimligt, tycker jag, dårå, som har tröttnat att stå för exempelvis bottenvåningarnas poolfyllande. Dessa bottenvåningslägenheter, som har lägre månadsavgifter än vi som bor med balle**. Utöver möjligheten att fylla badpooler har ju bottenvåningarnas lägenheter uteplatser, en del av dem är riktigt rejält tilltagna, kan jag tycka. En trappa upp har vi en skitsmal balkong. Ändå får vi betala mer… DET tycker jag är dumt och fel! En extra årsstämma är utannonserad till den 12 september och jag, som överväger att gå dit, gör nog rätt i att läsa på!

Ha en skön fredag, vad du nu ska ta dig för! 

*Clark Kent = min lille bilman
**balle = balkong

Livet är kort.

Read Full Post »

En tripp till Stockholm, bara så där

Ett inlägg om en tripp på egen hand till Kungliga Hufvudstaden.

Jag är inte mycket för att resa kommunalt. Särskilt inte på egen hand. Men jag är bra på att pressa mig själv just nu till att göra saker som är svåra för mig: idag har jag åkt både buss och tåg två gånger! Målet var att träffa Anna W, destinationen Stockholm.

Dagen började lite mulet, men det var lik förbaskat kvavt.  Jag köpte två små flaskor pärondricka på centralen. En kom visst med hem igen.

Det blev ett tidigare tåg än jag planerat. Bara det att göra avstickare från fastlagda planer är bra träning för mig. Jag ville passa på att titta i lite affärer innan jag träffade den andra Annan, framför allt Alfa antikvariat. Där kan jag botanisera bland alla böcker i flera timmar…

Men först blev det en titt in i några av affärerna på Gamla Bro, det vill säga Blue Fox, Americana Classic Vintage och In & Finn. Därefter ett besök på Kinaaffären, den som bara liksom heter… China…

Sen började det regna. Jag sökte skydd under en markis medan jag väntade på Anna W. Men till sist gick jag in till Hurtigs, där vi skulle ses. Först träffade jag på en otrevlig person som jobbade där och undrade varför jag fotade en skylt (orkade inte dra hela historien om namn, utan nämnde att jag skulle checka in på Foursquare. H*n verkade inte fatta.) Sen när vi beställde blev i alla fall jag trevligt bemött av en annan person. Tänk så olika människor kan vara!

Nån som enbart var trevlig var i alla fall Anna W! Jättekul att träffa nån som är i liknande yrkessfär som jag (såväl yrke som bransch, kan man säga). Vi jämförde en del erfarenheter från både då och nu och kom fram till att de arbetsgivare som inte väljer oss måtte ju vara… inte så smarta.

Tåg 14.11-tåget tillbaka till Upcollect (= Uppsala, med lite fantasi). Varmt och svettigt och jobbiga människor som skrek ut sitt livs historia i mobilen så alla hörde var ingen höjdare. Uppsalabuss lät vänta på sig. Ombord fanns nästa mobilskrikare som detaljerat redogjorde för sina upplevelser och känslor gentemot en person för den h*n hade i luren men också hela bussen. Orka! Vill inte höra!

Jag var inte hemma i New Village förrän runt 16. Har packat upp, skrivit lite och nu ska jag bara komplettera detta inlägg med några bilder innan det är dags för mig att söka dagens tre jobb!

I morgon förmiddag ska jag till ett möte på Arbetsförnedringen. Jag har ingen som helst lust att gå efter deras jävla miss, men eftersom jag är en vanlig människa och inte en myndighet kan jag straffas om jag inte deltar. Suck!.. Dessutom ska jag visa upp några intyg. Jag registrerade vissa utbildningar etc för fyra år sen. Inte förrän nu har nån frågat efter intyg. Så de ska få se! Jag har en hel jäkla drös som ligger redo i ryggan till i morgon…

Och ja just det… Jag såg två spöken, det vill säga troliga ficktjuvar, klädda och sminkade i vitt. En var utklädd till brud… Riktigt obehagligt!

Här kan du titta på några bilder från min dag i Stockholm:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Ö&B i Metropolen goes… Pride..?

Ett inlägg i vilket jag förvånas över Ö&B.

Ett stopp på dagens shoppingrunda var Ö&B. Det gick inte att checka in på Foursquare där för jag fick ingen kontakt med cyberspace, men… Jag är uppriktigt sagt förvånad! Det verkar som om Ö&B i Metropolen Byhålan goes… Pride!

Först såg jag…

Paljettkuddar!

Sen såg jag…

Halsband med strass och nitar för hundar.

Och så till sist, avslöjandet…

Pride kakao!!!

Ö&B i Metropolen Byhålan goes absolutely Pride!!!

Livet är kort.

Read Full Post »

Blottar vi oss för mycket på nätet?

Ett inlägg där Tofflan spånar om blottare, bloggare och andra socialt medieaktiva.

Googles styrelseordförande Eric Schmidt tycker att våra unga (alltså är jag undantagen!) blottar sig för mycket på nätet. På en festival och bokmässa i Wales i lördags deklarerade han att det finns situationer i livet när det är bäst att vi inte finns på nätet. Risken finns ju att man ångrar allt man blottat om sig själv i ungdomen när man blir äldre.

Visserligen var Eric Schmidt på mässan för att marknadsföra sin nya bok, The New Digital Age. Boken granskar den tekniska utvecklingens innebörd för framtiden. Men han hann också kritisera oss för att lägga ut våra ungdomssynder i text och bild. Denna dokumentation av det förflutna går ju inte att glömma. Att lägga ut ultraljudsbilder på foster är ett exempel på att vi har gått för långt.

Det är intressant att fundera över detta, tycker jag. Jag vet en del som menar att man inte behöver blotta allt i sitt liv bara för att man har en blogg. Jag vet andra som tror sig känna bloggare som mig själv bara för att de följer min blogg, för att jag skriver personliga inlägg och för att jag skriver många personliga inlägg. Jag vet till och med en och annan som blev stött när jag backade från personens uppmärksamhet – vilket jag gjorde när personen avslöjade att h*n ville fortsätta (!) tillhöra min familj. H*n har aldrig tillhört min familj och om h*n skrev in sig i min familj börjar man ju undra om personens verklighetsuppfattning…

Nej, jag skriver inte allt i min blogg, men de skäl till att jag en gång startade bloggen finns kvar:

• jag var/är rädd att tappa min ord och vill/e upprätthålla – och helst utveckla – mitt skrivande
• jag vill/e skriva av mig om jobbiga saker i livet
• jag vill/e att presumtiva arbetsgivare/uppdragsgivare skulle/ska fastna för mitt sätt att skriva och engagera mig (ja, jag behöver en inkomst)
• jag vill/e lämna nånting ”efter mig”, ett dokument om och över mitt liv

Det blir fortfarande många personliga inlägg, men de skildrar långt ifrån mitt dygns alla 24 timmar. Igår var det nån, som jag uppskattar väldigt mycket, som sa att jag har förmågan att skriva personligt, men ändå ha en enormt hög integritet.

Hög integritet..?

Förutom har på bloggen finns jag på Twitter. Twitter använder jag främst för att puffa för nypublicerade blogginlägg och för att få nyheter till livs snabbt. Vidare har jag knutit flera värdefulla jobbkontakter där. Bara lite, lite grann chattar jag. Jag gillar egentligen inte att umgås med människor på det sättet, jag föredrar att ses! Bloggen ser jag egentligen inte som främst en kommunikationskanal utan en kanal för mitt skrivande. Skrivandet är verkligen det viktiga för mig! Samtidigt har jag tack vare bloggen fått både vänner och fiender för livet!..

Facebook finns jag INTE på, just av det skälet att jag inte gillar att umgås genom att chatta. De mina når jag per sms när detta av naturliga skäl är smidigaste kommunikationssättet. Via sms får jag fram mitt budskap, min fråga. Och så får jag svar (förhoppningsvis…) när den jag kontaktar har tid att svara. Mejl är ju lite grann också på det viset. Men mejl i tjänsten är nånting helt annorlunda och ska besvaras så snart det går, anser jag. Det anser många andra inte, så detta är ett av kommunikationsproblemenvi ofta diskuterar på mitt arbete.

I förra veckan började jag testa Foursquare. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta än, jag har inte sett så stor nytta av att tala om – och att få veta – var i världen jag – och mina Foursquare-vänner befinner sig. Jag återkommer i frågan.

Hur mycket och var syns du på nätet??? Vilka sociala medier använder du och hur använder du dem??? Jag frågar för att jag vill veta och du får gärna lämna ditt svar i en kommentar här!

Livet är kort.

Read Full Post »

Socialt nätverkande/sociala medier: Foursquare

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om sin nya bekantskap Foursquare.

Tofflan goes sociala medier! Eller nej, goes EVEN MORE sociala medier! Bloggat har jag gjort i fyra år, på Twitter har jag funnits sen… 2010? Nu testar jag Foursquare. (Och nej, på Fejan finns jag inte, bäst att tillägga!)

Tofflan nätverkar numera på Foursquare.

Vad är Foursqare då? Tja, jag reggade mig idag, så jag har knappt hunnit testa. Man kan säga att det är en sorts Gowalla, för den som känner till det. Gowalla köptes ju sedermera upp av Fejan och las ner förra året.

Foursquare skapades 2009 i USA, förstås. Det är en sorts socialt nätverk, baserat på lokalisering. Alltså man anger var man befinner sig i världen. Genom att göra detta kan man såväl få som ge tips om ställen att besöka. En av grundarna, Dennis Crowley, skapade som del av sin avhandling ett liknande nätverk, Dodgeball. Detta köptes av Google 2005 – och las ner fyra år senare.

Idag har Foursquare 20 miljoner användare (siffran är från april 2012). Hälften av användarna finns utanför USA.

Precis som med Twitter, till exempel, kan man använda både dator och smartphone-app när man använder Foursquare. Fast eftersom man använder mobilen kan man lägga in nya ställen genom att använda dess GPS-funktion. När man checkar in i Foursquare eller får en badge, till exempel, kan man alltid pinga detta på Twitter och Fejan – om man vill. Man kan få ganska roliga utmärkelser, till exempel bli Mayor (ungefär borgmästare) på ett ställe om man är den som har checkat in där flest gånger under en viss period.

Några Foursquarebadges.

Men vad ska man ha Foursquare till? Tja, särskilt användbart är det om man säljer varor eller tjänster, skulle jag tro. Det tar inte så mycket tid i anspråk att sköta Foursquare för det egna företaget, men det kan ge ganska bra utdelning. Det kan räcka med att man lägger in några enkla tips, till exempel var man hittar parkeringsplatser, men du kan också lägga in erbjudanden.

Nöjda kunder ju är för det mesta ganska lojala. Foursquare bygger lite på detta att kunderna går in på vissa affärer/ställen – och kommer tillbaka. För på Foursquare kan användarna förstås lämna omdömen. Skriva några rader, gilla eller ogilla, kanske lägga upp en bild. Användarna kan lägga till vänner från sina kontakter på till exempel Fejan eller Twitter och på så vis sprids deras omdömen om affärer, restauranger, gym – tja, kort sagt de ställen användarna besöker och checkar in på.

Jag ska testa att vara Foursquareanvändare ett tag för att kolla om det dels är nånting för mig som privatperson, dels för min arbetsplats. Jag har checkat in två gånger idag på min arbetsplats och jag har dessutom lagt till en ny plats på kartan, Thaistället där jag lunchade. To be continued…

Livet är kort.

Read Full Post »

Regn, reklamationer och en smaskare

Ett inlägg om lite av varje – som vanligt.

Det regnar idag. Jättekul eftersom jag ska tvätta bilen efter jobbet. Skulle vilja komma med en torr och ren bil till besiktningen i morgon eftermiddag, men det kan jag nog glömma. Vi får se hur dan blir och om nederbörden upphör.

Ursprungstanken var alltså att tvätta bilen DIREKT efter jobbet. Men nu måste jag åka till Clas Ohlson på Stormarknaden först för att reklamera min Braun-tandborste. Köpte borsten i februari i år och den går knappt att ladda upp längre – alltså, den håller inte laddning. När jag använder den slirar den liksom och det tror jag faktiskt inte är så bra för tänderna. En tandborste behöver alla, så jag hoppas att jag får en ny. Det borde ju gå på garantin, som jag för övrigt förlängde direkt efter köpet till tre år… Jävlars så arg jag blir annars!

Dagens lunch var tänkt att intas med Den Kloka L, men L fick förhinder och jag tog med mig min bok till Thaistället. Det var lite roligt på restaurangen (som mer är som en större kiosk!) för jag – tant, 50+ och svenne – åt med pinnar, medan en kille – högst 25 och av asiatiskt ursprung – åt med gaffel. Han slevade emellertid i sig maten – under högljutt smaskande – på typ två minuter, medan jag avnjöt mina kycklingspett på cirka 20 minuter. Och smaskade inte nånting. Nu är jag mätt och magen rund. Lustigt att det gick så lätt att läsa till mord och ruskigheter…

Så gott som stående onsdagslunch för min del.

Hittills har jag annars ägnat dagen åt att jobba lite med Hus-sidorna för att hålla dem fräscha samt lagt in en del kort-URL:er till några av våra externa sidor. En del sidor har verkligen sju mil långa adresser!

Vidare har jag reggat mig på Foursquare för jag tänkte kolla om det är nånting användbart för mig både i tjänsten och privat. Ett särskilt inlägg kommer om detta senare!

Livet är kort.

Read Full Post »