Vardagsbestyr med eller utan (m)appar

Ett vardagligt inlägg om appar och mappar… och muppar.

---

 

Jag är med i en konsumentpanel med människor som målgrupp. (Orden på fotot är dock M. Ripas.)

Det är tisdag (ifall du hade missat det) och jag har varit och handlat. Två gånger har jag scannat mina varor – en gång på Tokerian och en gång här hemma. Jag är med i en konsumentpanel och det innebär detta dubbelarbete. Som tack ska jag så småningom kunna välja nån gåva för det antal poäng jag har skramlat ihop. Jag tror inte så mycket på det, jag deltar mest av andra skäl. Ett skäl är att ha lite bättre koll på vad jag handlar och vad det kostar. Eftersom jag nu har deltagit ett bra tag kan jag till exempel berätta att den turkiska yoghurten kostar lika mycket som toalettpappret jag brukar köpa. Intresseklubben antecknar, förmodar jag?

I lokalblaskan på nätet läste jag idag om några appar som kan förenkla i vardagen. Bland annat rekommenderade artikelskribenten appar som Wunderlist, OneNote och Fairshare. Apparna används för att göra kom-ihåg-listor som kan delas med andra i hushållet. Nu har jag inte så många att dela listor med eftersom jag är barnlös och särbo, men… Har DU provat nån av apparna och vad tyckte DU??? Skriv gärna några rader i en kommentar till det här inlägget! Artikeln nämner också ett par appar kring resande och trafik – Waze, TomTom och Pendelprognos – som verkar intressanta. Känner DU till dem??? Och så bonusfrågan: vet DU om det finns nån app som hjälper journalister så att de lär sig att det inte heter

minutrarna 

utan

minuterna..?

(Den sista frågan var retorisk.)

Jag samlar mappar på högar på jobbet. Det här är lite av vad jag har åstadkommit.

Jag kan inte gå och handla utan nån lista, men jag kan hålla ordning på mina mappar på jobbet utan hjälp. Idag har jag försökt samla ihop, göra snyggt, överskådligt och lättbegripligt i högarna. De flesta av mina mappar är nu blå, vilket betyder att jag har gjort allt jag ska med innehållet.

Det har varit en lång och rätt tuff dag idag på jobbet. Därför var det en otrolig tur att jag på lunchen blev rejält underhållen av en kollega. Denne berättade en utförlig kisshistoria – som slutade med gratisbiljetter till en konsert. Vilken story! Jag bad kollegan att skriva ner den, naturligtvis varken kan eller vill jag återge den här – den var alltför fantastisk.

Förändringens tider nalkas och jag tror inte att dessa förändringar är till min fördel. Så jag gör som alla andra boktoksstrutsar – begraver huvet i en bok. Idag kom ett mejl om att mina reaböcker är på väg från Bokus. Böckerna ska jag få hämta om två dar på ICA Heidan – fan tro’t förrns jag ser’t! Jag kan ge mig tusan på att jag får ett sms om att böckerna hamnar på Årsta jävla Travcafé. Igen. Som vanligt.

Och medan tvättmaskinen jobbar ska jag nu äta middag i form av två rostade mackor. Hjärncellen måste få energi så att jag kan klå mina kontrahenter i Wordfeud…

Buro är klassat som Invalid Word i Wordfeud. På uppländska betyder det ungefär tokstolle eller mupp.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det du inte såg

Ett inlägg om en bok.

---

 

Nä, sport och idrott är inte min grej. Därför blir du kanske förvånad när du ser att jag har läst boken Det du inte såg som Patrik Sjöberg har skrivit tillsammas med Markus Lutteman (den senare skriver också läskigheter ihop med Mons Kallentoft). Den här boken är ingen läskig bok på så sätt att den inte är nån deckare eller spänningsroman utan en biografi. Men vi som har varit med ett tag vet att Livet kan vara nog så läskigt. Patrik Sjöberg har inte varit förskonad. Jag lånade boken av Fästmön.

Patrik Sjöberg var alltså en duktig och firad höjdhoppare. Han ansågs nog ganska kaxig, särskilt för att han rökte, festade och inte betedde sig som andra idrottsmän. Här berättar han om sin karriär som höjdhoppare, men också om sitt liv vid sidan om. Ett liv kantat av skandaler, alkohol och pengar, till exempel. Och så var det där med sexövergreppen hans tränare utsatte honom för… Övergrepp som kom i dagen först efter att tränaren hade dött och Patrik Sjöberg satte sig med Markus Lutteman och gjorde den här boken.

De sidor som handlar om resultat och tävlingar läste jag… rätt fort. Boken är inte särskilt välskriven generellt sätt, vilket förvånar mig något – Markus Lutteman är trots allt både författare journalist. Vidare hänger jag upp mig på att så mycket är alla andras fel – eller beror på Omständigheter. Skatteaffärer och stora pengar, men Patrik Sjöberg ger kängor åt folk som verkligen tjänar pengar. Eh… hans egna miljoner, då? Alkoholen och kokainet viftar han liksom bort, men i mina ögon är han en klar missbrukarnatur. Allt går inte att skylla på övergreppen, samtidigt är det fruktansvärt att han har blivit utsatt för detta. Jag hoppas verkligen att det är bättre koll på ungdomstränare idag.

Toffelomdömet blir medel.

 

När jag läser Patrik Sjöbergs bok kan jag inte låta bli att dra paralleller till min egen bok, den som än så länge är ett manus. Nu handlar den inte om varken sport eller övergrepp eller alkohol, men dess titel, Det som hände, påminner om Patrik Sjöbergs. Och rannsakar jag mig själv noterar jag att både alla andra och Omständigheter finns i mitt manus lite väl ofta… Det kanske är tur att den inte är utgiven än.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Praktiska prylar: Ekonomi

Ett inlägg om morgonens ekonomiska bestyr.

Det har hittills varit en morgon som omfattat arbete med en del praktiska prylar. Gå igenom räkenskaperna är en sån pryl. Den här månaden känns det betydligt lättare än förra eftersom jag igår fick a-kassa för fyra veckor och inte bara för två, som sist. Dessutom kom ett fint tillskott från inkomstförsäkringen. Utan inkomstförsäkringen hade jag haft en tusenlapp att klara mig på (mat, hygien, medicin, resor etc) till den 21 november. Det hade gått. Det går alltid att rätta sig efter det man har.

Pengar är bra att ha.

Det är onekligen så att pengar är bra att ha. Faktum är att jag inte är så intresserad av att vara rik. Det enda jag önskar mig själv är att kunna betala månadens alla räkningar och att få en slant över till mat, kläder, hygienartiklar, medicin och resor. Ja med resor menar jag framför allt resor till och från anställningsintervjuer. Ibland är ju dessa resor längre, ibland kortare. Oavsett avstånd kostar de pengar.

Vis av tidigare erfarenheter hade jag sparat lite pengar. Men det räckte inte eftersom det dröjde så länge innan jag fick en hel ersättning från a-kassan och inkomstförsäkringen. Nu har jag varit arbetslös i snart tre månader. Det var först igår jag kunde se att jag går runt – till nästa utbetalning i november. Jag har haft förmånen att ha jobbat ett par år. Jag har inte haft nån kanonlön, men jag kunde stoppa undan lite grann. Det är inte utan att jag tänker på alla dem som inte har kunnat stoppa undan en endaste spänn för sämre tider… Hur klarar man sig då?

Nåt jag har tittat på är förstås hur jag ytterligare ska kunna dra ner på mina kostnader. Det jag hittills har gjort är att avstå från saker – såväl inköp som aktiviteter. Vidare har jag minskat på bilresorna. Jag har sett över mina försäkringar och minskat årskostnaden med ungefär 600 kronor. De två veckor i månaden som jag är ensam äter jag rätt spartanskt. Ibland blir det en chokladbit till middag, för det är fortfarande mycket billigare än att köpa mat. På grund av min mage och för att jag inte äter vissa livsmedel som gris och ko blir det lite specialare ibland. Men faktum är att jag ofta kan hitta bra mat som passar min kosthållning på extrapris, ofta hos Tokerian, faktiskt. Ibland har jag köpt fin kalkonfilé till halva priset – bara för att det är kort datum. Då äter jag och njuter med andakt!!!

Kalkonfilé för halva priset är fynd man kan göra på Tokerian.

Idag blir det emellertid ingen kalkonfilé utan kycklinggrillkorv (köpt för elva spänn för ett paket om tio korvar på ICA Solen), potatisklyftor (del av en påse om 750 gram som kostade nio spänn på Tokerian) samt till det Heinz chilisås (en flaska köpt för tio kronor på ICA Heidan). Jag kan tänka mig att min middag idag går på runt… sju kronor, allt som allt.

Naturligtvis funderar jag över vad mer jag kan dra ner på ifall det blir en fortsättning på mitt inkomstfria liv. På tur att sägas upp står fasta telefonen. Jag använder den nämligen nästan aldrig – bara igår när jag blev intervjuad, men då var det journalisten som ringde! Och så ringer mamma på den. Efter det står parkeringsplatser på tur. Jag har ju både en här och en hos Fästmön. Det tredje jag kan dra ner på är bredbandet där jag har både fast lina och trådlöst. Det gäller att jag bestämmer mig för vilket jag vill ha, helt enkelt. (Det finns för- och nackdelar med båda och jag har svårt att fatta nåt beslut.) Så… Det finns alltså fortfarande saker jag kan dra ner på när det gäller mina kostnader.

Ringde min a-kassa idag också för att höra om nedsatt avgift, som jag bör få när jag inte jobbar. Nån nedsättning av avgiften var inte gjord på den senaste räkningen, trots att man lovat det. Vidare ville jag höra mig för vad som händer om jag plötsligt får en visstidsanställning. Det är snåriga regler och jag tipsade om lite saker som jag tycker att a-kassan gott och väl kan lägg ut information om på sin webbplats. Idag blir det ju allt vanligare med ”kortare” anställningar, timanställningar etc. Tyvärr följer reglerna vanligen inte med utvecklingen.

Varje år gör jag en hushållsbudget i Excel. Det har jag gjort i många år. Där skriver jag in såväl inkomster som utgifter och så skriver jag ut på papper. Det är bra att få en överblick och enkelt kunna se vilken månad en viss räkning ska vara betald, till exempel. En del räkningar kommer ju inte varje månad utan då och då. Jag får känslan av att ligga steget före och har bättre koll på min ekonomi på det här viset. Men det är tufft att inte kunna lägga in en enda spänn i inkomstfälten för nästa år. Ganska skrämmande, till och med.

Jag vet att man inte ska prata om pengar, men hur gör DU? Gör du en hushållsbudget eller tar du räkningarna som de kommer? Behöver du också dra ner på kostnaderna och vad kan du tänka dig att dra ner på? Skriv gärna några rader och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

En ny arbetsvecka, med nya… jaa, med allt nytt den innebär…

Ett inlägg om lite av varje i Tofflans liv, arbete såväl som privata händelser.

Min söndagskväll blev ganska soft.  Jag avnjöt en matlåda från frysen – italiensk pastasås med spaghetti. (Ingen verkar sakna mina recept ur Svarta Boken, så jag har avslutat den serien inlägg.) Tog ett glas rött italienskt till också, men jag blev mest trött av det. Därför unnade jag mig själv en kall öl lite senare. Jag vet inte vad det är med den här värmen, den gör så att jag blir mer sugen på alkohol än vanligt! Fast efter ölen var det nog. Jag är trots allt väldigt måttlig med alkohol.

Gjorde mig mest trött.

Fästmön och jag telefonerade om det kommande familjeevenemanget i veckan. Anna har lagt upp en plan och vi har diskuterat igenom diverse saker. Plats avgörs av vädret. I helgen kändes det väldigt motigt och rörigt, nu känns det som om vi har bättre koll på saker och ting. Jag tror att det avlöper fint. Synd bara att jag inte kan ansluta förrän senare. Men det är ju inte min dotter som tar studenten och då får/kan man inte ta ledigt hur som helst…

Måndagsmorgonen inleddes med stormöte på institution 2. Det är ganska mycket nu, kan man lugnt säga. Vi står inför tämligen stora organisationsförändringar. Dessutom har vi nyligen haft prefektval. Bollen ligger hos dekanen som är den som har sista ordet vad gäller prefekt. Besked borde komma när som helst. Organisationsförändringarna har vi i olika konstellationer lämnat synpunkter på. Ändå upplever många att ingen lyssnar på deras argument och åsikter. En person tyckte att det var ett tydligt kommunikationsproblem. Jag vill väl inte riktigt se det som det, men visst ligger det något litet uns sanning i det.

Glömde att fixa packed lunch till idag. Så är det när man inte kollar sin kalender ordentligt vad gäller DAGTID. En kvart över elva, cirkus, ansluter jag mig till ett Creative Commons-webinar som startar halv tolv. Idag ska vi lyssna på några som arbetar vid Nordiska museet och hur de använder Creative Commons i sitt arbete. Jag får nöja mig med andlig spis och trippa iväg på lunch när webinaret är slut.

I morgon förmiddag håller jag utbildning för en sektion. Mitt tisdagsjobb för institution 1 flyttas därför till onsdag förmiddag. På eftermiddagen tänkte jag försöka att åtminstone komma iväg nån timme eller två tidigare än vanligt för studentuppvaktningen.

Jag är nog inte som den här läraren utan ganska snäll mot mina elever, som är högutbildade forskare och professorer…

På det privata planet ska jag fundera ut lite aktiviteter till nästa helg, när jag får herrbesök. Mycket hänger det ju på vädret. Väderappen i Ajfånen är synnerligen opålitlig, men utlovar sol – i alla fall på lördag.

Händer det nånting hos dig de kommande dagarna??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

På spaning i omvärlden

Det går inte att låta bli att omvärldsspana. Jag är helt besatt av vad som händer runt omkring. Och medias nyhetsurval.

Här kommer något klokt och slugt, annat dumt och flängt:

• Felica, 19 bast, fick jobb via Arbetsförmedlingen som telefonist på en dejtinglinje. Tjejen uppdaterade sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida och dan därpå fick hon jobb. Hon trodde hon skulle jobba på ett callcenter. Och på sätt och vis var det ju det. Men det Felicia inte gillade var att det handlade om män som ville prata sex. Efter fjärde samtalet gick hon. BRA, tjejen! Men FY Arbetsförmedlingen! Man tror ju att ni har bättre koll på företagen, men ni har ju ingen koll alls!
• Varför tror svenska manliga programledare på TV att vi gillar att se när de super framför kamerorna? Filip och Fredrik har gjort det så jag har ledsnat för länge sen, nu senast är det Fredrik Lindström. Fulla män är inte roliga, fulla män på TV är pinsamma. Är det detta jag betalar TV-licens för? Snacka om dum-TV…
• Jessica Sayers två pojkvänner var samma person – och dessutom en tjej. Gemma Baker, hon som lurades, dömdes till två och ett halvt års fängelse för två fall av sexuella övergrepp och ett fall av bedrägeri. En smått osannolik historia…
• Coca-Cola och Pepsi ska ändra sina recept. Hmm… vadårå? Jo, på så vis slipper de sätta en etikett med cancervarning på flaskan i Kalifornien. Boven i dramat är en kemikalie i en karamellfärg. Själv tycker jag att bästa sättet är att… inte dricka varken Cola eller Pepsi. Man har väl gjort tand-testet (en tand i ett glas med Cola upplöses över natten)…
• Är du intresserad av 1600-talets stockholmare och deras toa- och sexvanor? Då kan jag rekommendera ett besök på Stockholms stadsmuseum. Idag öppnade en annorlunda utställning där. Bland annat kan man få se en sexfilm och ett porträtt av Stockholms kanske första transsexuella person, Lisbetha Olsdotter, även kallad Matts Ersson.
• Årets vinnare i Eurovision Song Contest är given – det blir de ryska babusjkorna förstås. Syftet med att de ställde upp var för att samla in pengar så de kan bygga en ny kyrka…

Read Full Post »