Tomma förråd och papperstidningar

Ett inlägg i vilket Tofflan meddelar att hon försöker skärpa till sig. På ETT plan, i alla fall.

---

 

Under den gångna helgen har jag kommit till vissa insikter vad gäller det egna jaget. Det finns ingen annan som kan ta tag i vissa saker, endast jag själv. Och nu är det hög tid att ta tag i saker innan saker och ting blir ännu värre. Ett första steg är att se till att de ställen jag har här hemma är tomma på godsaker. Ja, jag pratar om att jag verkligen måste ta tag i min vikt och minska den.

Alla ställen och burkar ska tömas på godsaker. Just dessa burkar fotade jag emellertid på Återbruket. De kostar från fem kronor och uppåt.

Efter min operation i december 2012 blev magen kanske inte platt, men mindre. Tio kilo gick jag ner. Det berodde bland att på att kirurgerna avlägsnade ett antal godartade tumörer, varav den ena kallades

en riktig klumpeduns

av läkaren. I och med operationen var jag ganska orörlig ett tag. Då passade min hälsporre på vänsterfoten på att läka ut. Sen gick tiden och våren 2014 fick jag nytt jobb. Jag satt stilla hela dagarna – från det jag åkte bil till jobbet, under arbetstid och fram till jag åkte bil hem från jobbet. Klart jag gick upp i vikt. Och så fick jag hälsporre i högerfoten. Nu har det gått över ett år och hälsporren i högerfoten börjar långsamt bli bättre. Jag kan ta hyfsat långa promenader utan att få jätteont, men att gå Prideparaden i lördags var förstås nåt som fick mig att känna mig som Den lilla sjöjungfrun (där stjärt blev ben) dan därpå – det var som om knivar skar rakt upp i foten. Under dan blev det bättre och så småningom la sig den värsta smärtan. Jag vill verkligen tro att hälsporren är på väg att ge med sig.

Att vara så mycket hemma som jag är är förstås ganska deprimerande. Det är lätt att ta till tröstemedel i form av choklad och det har jag gjort. Men nu är det tomt i mina förråd, jag lovar! Och med en mindre ond fot blir det fler promenader, till att börja med.

Tomburk. (Fast den här burken står inte hemma hos mig utan är till salu för okänt pris i Mjödstugan i Gamla Uppsala.)

 

Titta så gott! Men inget sånt ska följa med ner i matkassen idag!

Nu har jag inte ätit sötsaker sen i lördags. Eller jo. En kaka blev det ju igår. Det gick ju inte att säga nej tack till Agneta när hon dukade fram den som dessert på filten i Gamlis. Men förutom det… Till kvällen serverade jag mig en matlåda med italiensk pastasås och pasta. Jag var inte ett dugg sugen på sötsaker efter det! Hur det blir med middag och sött idag vete 17, men jag ska hasa över till Tokerian mitt på dan och handla nån sorts matkasse. Såg förresten för inte alltför länge sen att den som vill, numera inte bara kan hämta och skicka postpaket från Tokerian, den kan ladda sitt UL-kort också. Bra service för den som åker kommunalt. Vilket påminner mig om att det har gått nästan fem dar sen jag mejlade SL om deras lurendrejeri på sin webbplats angående försäljningsställen i Uppsala. Jag bad om svar och det har jag inte fått. Nä, SL har fått annat att tänka på just nu. Kanske man skulle ha tänkt på i förväg. Tycker jag.

Idag är det än så länge blå himmel och sol. Jag behöver vattna hos Lucille och se till husdjuren, men först blir det frukost med papperslokalblaska och därefter dusch. Idag är tidningen ännu tunnare än igår – men igår innehöll den ju reklamblad. Jag är glad att jag inte betalar för den. I morgon är sista dan jag kan snikläsa den.

Jag hostade och hade svårt att andas i natt, så det blev Bricanyl. Hoppas verkligen att det inte är nån infektion på gång utan att det bara berodde på att nån i närområdet som ville ha ihjäl mig genom att grilla eller röka. Det luktade faktiskt rök i mitt sovrum. Det finns inte tid till att bli sjuk nu.

Men nu vill jag veta om DU läser nån papperstidning! Prenumererar du rentav, läser på jobbet eller lånar av grannen??? Skriv gärna några rader i en kommentar om detta, för jag är nyfiken. Jag går och fixar frukost så länge. INTE choklad…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Husm… nej Matmor slår till!

Ett inlägg lagat med en stor portion självironi.

---

 

Nej, det är ingen idé att sukta efter inbjudan till hemlagad mat som aldrig kommer. Det är bara att ta tag i det själv. Tyvärr. Men idag passade så bra att vara både husmor och matmor – och slå till såtillvidapass att en till och med överraskar sig själv. Jag inledde med att handla mat – INGET godis! Därefter ställde jag mig vid brädan och strök kläder, handdukar och dukar. Önskar jag hade en mangel, men jag har ingen lust att boka den gemensamma tvättstugan bara för att få mangla några dukar och handdukar. Alltså stryker jag. Det är OK. Och medan jag strök fick kycklingfärsen jag hade tagit fram ur frysen tina nordström (hun sum baura kuuukar, du vet)…

Kycklingfärs, 800 gram, fick tina på diskbänken.

Jag hade köpt lasagne. Trodde jag. I själva verket var det lasagnette. Skillnaden dem emellan är att lasagnette är mindre, snyggare och går snabbare att tillaga.

Lasagnette är mindre och snyggare än lasagne och går snabbare att tillaga.

Nu hade jag inte särskilt bråttom och även om slutresultatet blev med beröm godkänt tycker jag nog att lasagne är snäppet godare. Mätt blev jag i alla fall. Jag tog en rejäl portion och sen lite påfyllning. En portion åkte sen in i frysen och en annan in i kylen att ätas i morgon. Då får jag nämligen besök av en kille och jag vill ägna honom all uppmärksamhet jag kan – inte stå och laga mat och vara husmoderlig då – för i morgon ska jag vikariera som matte hela dan, från morgon till kväll.

Lasagnettemiddag med tillbehör. Notera den prominenta förekomsten av grönsaker.

Men hallå! Att laga lasagnette på 800 gram kycklingfärs… Nä, jag använde ungefär ett halvt kilo till detta bara. Resten las i pannan när den var tömd på lasagnesås och urdiskad och så slängde jag ihop min, inom hemmets väggar, så berömda italienska pastasås.

Italiensk pastasås kokar i pannan.

 
Det som skiljer den Tofflianska italienska pastasåsen från annan pastasås är att målgruppen är vuxna. Det vuxliga i det hela utgörs av vin i själva såsen. Idag addade jag dessutom berbere, som jag lyckades få tag i nyligen. Min äkta vara är tyvärr slut, men nu ska jag prova Santa Marias variant.

Den äkta varan är tyvärr slut, men nu provar jag Santa Marias!

Den Tofflianska italienska pastasåsen har jag ännu inte smakat. Jisses, jag blev ju proppmätt av lasagnetten. Två rejäla matlådor åkte därför in i frysen till kommande, mat-, penga- eller fantasilösa dagar.

Två middagar Toffliansk italiensk pastasås frös jag in. Bra att ha när fantasin tryter eller plånboken är tom.

Nöjd lutade jag mig tillbaka i kökssoffan. Sen kom jag på att jag hade det tråkiga kvar – disken. Till skillnad från dagens lata ungdom är jag inte uppvuxen med diskmaskin. Inte heller som vuxen äger jag en sån, jag handdiskar. Och att diska, det är det tråkigaste den här matmorsan vet…

”Bara” disken kvar…

Har DU varit husmoderlig idag??? Hurdådå??? Skriv några rader och berätta, så kanske du inspirera mig till nästa gång. (Det är ganska glest mellan gångerna, dock…)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En ny dag – och den är solig!

Ett soligare inlägg än gårdagens.

---

 

Solig söndag!

Min lördag var väl inte att kategorisera som en av de bästa. Den började så bra, men när jag försökte uttrycka mina känslor var det knappt nån som kunde se det. Att det ska vara så svårt att nå fram med ord ibland… Själv har jag fått ord till mig som inte går att tolka på annat sätt än illvilja, missunnsamhet och hot. Nu tycks ju folk ha all rätt att vara elaka, men så snart hot och förtal kommer med i bilden är det ingen rättighet enligt svensk lag.

Jag hämtade hem Fästmön efter jobbet igår klockan 21. Vi missade två och en halv av de första låtarna i Eurovision Song Contest-finalen 2015. Den halfte var en av mina favoriter, Israel. Israel slutade på nionde plats. Min andra favorit, Serbien, kom tia. Italien var en annan favorit och de tog bronsplatsen. Och, ja just det, Sverige vann visst. Ingen låt som jag gillade, men Måns Zelmerlöw är duktig och proffsig i sitt framträdande. Dessutom sjöng han inte falskt, vilket majoriteten av artisterna gjorde. Vissa stunder blev falsksången så plågsam att det inte hjälpte ens med godis – jag blev tvungen att gå ifrån TV:n och sätta mig i ett annat rum. Yngste bonussonen röstade på Belgien. Det innebär att det inte blir några chips de kommande två helgerna, bestämmer den elaka och fula styvmodern. (Skojar bara!!!)

För den som råkade missa eller som vill se slutresultatet av finalen i årets Eurovision Song Contest. Om det syns dåligt kan du klicka på bilden eller här och ta upp tavlan på din egen skärm.

Men idag är en ny dag – och den är solig. Jag tänker inte ta med de trista orden och känslorna jag fick igår. I Uppsala pågår visst en karneval den här helgen. Tänk så mycket som sker utanför utan att jag deltar. Tänk, resten av mitt liv passerar, utan… Nej, soligt var det! Denna soliga söndag ska jag ta mig ner till stan för att träffa två vänner som kommer hitresta – den ena från norr, den andra från söder. Ja, ingen av dem har särskilt långt att resa, men ändå blir det inte av att vi ses särskilt ofta. Senast var visst… i augusti förra året och då som hastigast.

Anna jobbar förstås som vanligt idag, men jag ska lämna turturduvorna ensamma på eftermiddagen och åka och hämta min kära. Det verkade som om hon klarade dubbelpasset förvånansvärt väl igår, Anna. Jag skulle ha varit helt slut… Men i morgon väntar en ledig dag – om jag nu har antecknat rätt.

I kväll ska jag laga till min fantastiska italienska pastasås med vin. Lite alkohol kan behövas om än så bara i såsen. Igår drack vi läsk respektive vatten och mjölk. Det gick bra det med, för alkohol är ingen nödvändighet i det här hemmet. Till såsen kokar jag spaghetti till mig och Anna får göra nån sorts pasta på squash.

Italiensk pastasås à la Tofflan!

Ha en fin solig söndag!!! Och snälla du!!! Utmana dig själv och försök lämna en kommentar som varken är negativ eller mästrande. Det skulle glädja mig.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Och dan tog vägen vart?

Ett inlägg om De Flyende Timmarnas Dag.

Inte vet jag vart den här dan har tagit vägen, men den har redan övergått i eftermiddag och jag är inte på långa vägar klar med det jag borde! Alldeles strax ska jag ställa mig vid spisen och påbörja tillagningen av fredagskvällens måltid, min suveräna italienska pastasås, gjord på kycklingfärs. Den HÄR du vet…

Italiensk pastasås à la Tofflan!

Den med MYCKET vin i… Jag har tagit en promenad över till Tokerian och det var underbart att låta regnet pricka mitt ansikte. Det behövdes kompletteringshandlas till middagen. Dessutom är det ju fredag och då vill man möjligen ha nåt gottigt till senare. Särskilt som vi kanske ska se på film…

Du minns väl förresten skåpen på Tokerian? Så här såg det ut den 28 juli…

Trasiga skåp på Tokerian den 28 juli.

Och den 6 augusti…

Lika trasiga skåp den 6 augusti.

Men hur såg det ut idag, den 9 augusti? Tja, så här:

Trasiga skåp även den 9 augusti.

Some things never change, it seems… Så jag får skriva som sist om detta: To be continued…

I övrigt uppfyller jag mina egna satta mål för jobbsökeriet: jag har sökt tre jobb idag – sen tog bläcket i skrivaren slut. Ja, inte för att jag skickar ansökningar med snigelpost, men jag vill gärna skriva ut dem för att spara ihop med annonsen… Har beställt en ny svart patron för 209 kronor via ink.club. Nä, billigt är det inte, men betydligt billigare att köpa via nätet…

Vidare jobbar jag med att upprätta mitt kontaktnät på LinkedIn. Senast idag har jag fått en ny rekommendation av en före detta chef. Den tackar vi för!

Tvättmaskinen låter inte längre, så jag gissar att mitt tjockis-svarta väntar på att jag ska hänga det. Men kanske får det ligga kvar i tvättrumman med jag leker mästerkock – ska ju steka…

Fick just sms från Fästmön om En Fruktansvärd Fadäs hon gjort idag. Men den är så fruktansvärd att jag varken vill eller får skriva om den – då skulle hon definitivt göra slut! SKITslut…

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Bilar, pizzor och papper

Ett inlägg om vad som är billigt på ICA och alla jädra papper…

Det började regna i eftermiddags. Jag har bara hittat ett enda jobb att söka hittills, men var lugn, dan är inte slut än. Tyckte synd om Fästmön som hade med sig Prinskorven till jobbet. Ja, inte för sällskapet utan för att det ösregnade. I skrivande stund vräker det ner. Det är bra. Det behövs! Så jag erbjöd hämtning och hemskjutsning till Himlen klockan 16.

Vi stannade till vid ICA Solen, my favourite livsmedelsbutik! Somliga flamsade omkring gigantiska sugar snaps, medan andra mer seriöst ägnade sig åt att handla godis pizza mat.

Gigantisk sugar snap.

Jag säger inte vem av oss två som gjorde vad, men som du vet är det Anna som gillar grönsaker i den här familjen. Min varukorg såg ut så här:

Min varukorg.

Som synes på bilden innehåller korgen bland annat tre påsar bilar och två Dr Oetker-pizzor. Tre påsar bilar kostade nämligen lika mycket som två pizzor. Och jag kunde inte bestämma mig för vad jag ville äta. Fryst pizza är det ingen större näring i. Det är det inte i Ahlgrens bilar heller, men de är goda.

I Himlen höll sig alla undan när vi kom utom familjen Us (uttalas: uss). Till och med hunden Us ställde sig i vägen. Och vem vill ha en hund klistrad på sin bil? Inte jag, tack. Jag föredrar levande hundar. Hade lust att sticka ut huvudet och skrika:

Hört talas om koppel???

Men det gjorde jag inte. Jag åkte hem till mitt för att äta kycklinglår och potatissallad. Det var nämligen också billigt på Solen. Hemma i New Village var postboxen så full att det stack ut grejor ur själva in-hålet. Ordinarie brevbärare har alltså börjat jobba igen. Det var därför posten inte kom förrän nånstans mellan 16 och 17 idag.

Vad var det för intressant som fyllde min postbox då? Tja, man ska ju inte läsa andras post, men där låg intyget från Försäkringskassan samt två brev från a-kassan. Hade jag inte pratat med personen på a-kassan i telefon i förrgår hade jag inte förstått ett skit av vad det stod i de två breven. Anmärkningsvärt, eftersom jag anser mig vara normalbegåvad. Åter igen: vad hände med myndighetskravet om klarspråk???

Dagens post innehöll intyg och en massa pappar från a-kassan, men också tidning och DVD.

En blankett skulle fyllas i och denna tillsammans med intyget från Försäkringskassan och ett handskrivet (!) brev från Yours truly stoppade jag strax i ett kuvert för att posta i morgon. Det ösregnar ute och mitt ärende handläggs inte snabbare om jag draschlar till en brevlåda nu. Bland annat läste jag mig till att beslut om a-kassa betalas ut eller ej först kan fattas och meddelas efter att jag fyllt i mitt första a-kassekort. Nu funderar jag på om det handlar om två eller fyra veckor… Dessutom har jag, som alla andra, sju dagars, sju VARdagars, karenstid innan jag då EVENTUELLT får a-kassa. Detta innebär, om jag kan räkna rätt, att jag kanske kan få nån form av ekonomisk ersättning i… oktober, i bästa fall. I bästa fall. Jag har, sedan april 1986, betalat mina fackavgifter varje månad. Need I say more hur jag känner..?

UppsalaTidningen… Den har jag saknat. Men nu har ju Lokalblaskan köpt upp den, så nu är det ju skit samma att läsa den också. Jag menar lika skitdålig som lokalblaskan. Även om UppsalaTidningen är gratis är jag fullkomligt övertygad om att den alldeles strax skrivs av såna som jobbar på lokalblaskan. Och då kvittar det.

Det roligaste i postboxen var förstås DVD:n! Det är den andra filmen i den nyinspelade Maria Lang-serien, Kung Liljekonvalje av dungen. Det är faktiskt en film som redan har gjorts nån gång på 1960-talet. Kan bli kul att titta på i helgen, tror jag! För i morgon kommer min älskling hit. Då ska jag laga italiensk pastasås och vi ska dricka vin och somna framför filmen. På lördag blir det kräftor igen, har jag bestämt.

Livet är kort.

Read Full Post »

En solig dag vid vatten

Ett inlägg om en varm julidag.

Idag vaknade vi till vackert och varmt väder här i Uppsala. Fästmön och jag hördes av på förmiddagen och bestämde oss för en utflykt till Storvad. Och nej, Storvad och Varamon har ingenting gemensamt, men vid Storvad finns det i alla fall vatten och man kan bada. Ingen Varamosand där heller utan gräs.

Innan vi stack iväg hann jag köra en maskin tvätt samt fila lite på min LinkedIn-profil. Jag har lagt in jobberfarenheter, utbildningar, nyckelord och skapat hela 13 kontakter. Dessutom har jag fått en rekommendation! Men jag är nybörjare, så jag kanske gör lite fel i början. Samtidigt visade det sig att en av dem jag bad om en rekommendation, som själv har flera hundra, inte visste hur man gör…

Åkte och hämtade Anna och Elias i Himlen efter ett misslyckat försök att inhandla Tokerians goda kanelbullar. Det var katastrof – bullarna var slut! I stället fick det bli en påse Pågens kanelgifflar. De är också goda, men små.

I Storvad var vi inte ensamma. Två tredjedelar av oss ville ha skugga, en tredjedel sol. Först hamnade vi i skuggan. Då frös vi. Sen flyttade vi oss till solen. Då blev det för varmt. Aldrig är man nöjd! Det var inte lätt att hitta bra platser eftersom där var tämligen packat med folk. Dessutom kom några män och skulle asfaltera en gångbana ner till badplatsen för rullstolar! De kunde ju liksom ha valt en bättre dag!.. Deras tre lastbilar fick knappt plats på parkeringen där det var fullt av bilar… Och sen kan jag tycka att asfaltering för rullstolsburna borde väl för 17 ha varit klar INNAN det blev badväder.

Till sist flyttade sig lastbilarna och asfalteringsmaskinen, så vi kunde åka hem. Och det var skönt, för vi mötte några som jag inte alltid kan undvika, men gärna vill.

Det har mulnat på lite nu och det blåser. Jag har tagit fram en bytta italiensk pastasås och spaghetti till middag. Det blir ingen stor portion, men jag får fylla på med jordgubbar och mjölk. Lite senare blir det förstås Morden i Midsomer, som i afton inte börjar förrän klockan 22. Detta tack vare att det ska visas nåt extra lång Ylsång på Skånska. Hemskt! Tur att det finns böcker… För tack vare detta utgår visst Bates Motel i afton. Suck…

Om det blir lite sämre väder i morgon letar vi oss eventuellt in till stan och Svartbäcksgatan 21, för att kika på Kitty Lindstens konst på Galleri Uppsala 1810.

Här kan du titta på några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort. Just i denna stund är det rätt gott.

Read Full Post »

En ny arbetsvecka, med nya… jaa, med allt nytt den innebär…

Ett inlägg om lite av varje i Tofflans liv, arbete såväl som privata händelser.

Min söndagskväll blev ganska soft.  Jag avnjöt en matlåda från frysen – italiensk pastasås med spaghetti. (Ingen verkar sakna mina recept ur Svarta Boken, så jag har avslutat den serien inlägg.) Tog ett glas rött italienskt till också, men jag blev mest trött av det. Därför unnade jag mig själv en kall öl lite senare. Jag vet inte vad det är med den här värmen, den gör så att jag blir mer sugen på alkohol än vanligt! Fast efter ölen var det nog. Jag är trots allt väldigt måttlig med alkohol.

Gjorde mig mest trött.

Fästmön och jag telefonerade om det kommande familjeevenemanget i veckan. Anna har lagt upp en plan och vi har diskuterat igenom diverse saker. Plats avgörs av vädret. I helgen kändes det väldigt motigt och rörigt, nu känns det som om vi har bättre koll på saker och ting. Jag tror att det avlöper fint. Synd bara att jag inte kan ansluta förrän senare. Men det är ju inte min dotter som tar studenten och då får/kan man inte ta ledigt hur som helst…

Måndagsmorgonen inleddes med stormöte på institution 2. Det är ganska mycket nu, kan man lugnt säga. Vi står inför tämligen stora organisationsförändringar. Dessutom har vi nyligen haft prefektval. Bollen ligger hos dekanen som är den som har sista ordet vad gäller prefekt. Besked borde komma när som helst. Organisationsförändringarna har vi i olika konstellationer lämnat synpunkter på. Ändå upplever många att ingen lyssnar på deras argument och åsikter. En person tyckte att det var ett tydligt kommunikationsproblem. Jag vill väl inte riktigt se det som det, men visst ligger det något litet uns sanning i det.

Glömde att fixa packed lunch till idag. Så är det när man inte kollar sin kalender ordentligt vad gäller DAGTID. En kvart över elva, cirkus, ansluter jag mig till ett Creative Commons-webinar som startar halv tolv. Idag ska vi lyssna på några som arbetar vid Nordiska museet och hur de använder Creative Commons i sitt arbete. Jag får nöja mig med andlig spis och trippa iväg på lunch när webinaret är slut.

I morgon förmiddag håller jag utbildning för en sektion. Mitt tisdagsjobb för institution 1 flyttas därför till onsdag förmiddag. På eftermiddagen tänkte jag försöka att åtminstone komma iväg nån timme eller två tidigare än vanligt för studentuppvaktningen.

Jag är nog inte som den här läraren utan ganska snäll mot mina elever, som är högutbildade forskare och professorer…

På det privata planet ska jag fundera ut lite aktiviteter till nästa helg, när jag får herrbesök. Mycket hänger det ju på vädret. Väderappen i Ajfånen är synnerligen opålitlig, men utlovar sol – i alla fall på lördag.

Händer det nånting hos dig de kommande dagarna??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

En smak av sommaren…

Ett inlägg i vilket Tofflan beskriver en lördag bland troll och kylda drycker, men inga tyger.

Lördagen började mulet och vi trodde verkligen inte det skulle bli nån fin dag. Men iväg in till stan kom vi. Det var jävligt skönt eftersom det klämdes in en studsmatta bredvid stinky husdjursburen på plätten under mitt hem. Jag behöver väl inte säga mer än att det är otroligt störande att ha detta under fönstret till det rum där jag ofta sitter och skriver och jobbar..? Men jag funderar på att KLAGA och skriva ihop nån protestlista som jag kan springa omkring med till väl utvalda personer. Det är så man ska göra, har jag hört. Fast det brukar ju inte gå så bra. Konstigt… man kanske inser att man är lite pinsam… Så jag nöjer mig KANSKE med att blogga om det. Det får säkert konsekvenser, men jag har rätt till mina åsikter och att yttra dem. Yttrandefrihet, hört talas om det?

Båda två fick vi ladda busskorten – TYVÄRR. Jag har ingen lust att sponsra min före detta arbetsgivare, det räcker med skatten jag betalar. Fast ungefär en gång i månaden åker jag buss. Och enda sättet för mig att betala på bussen är med kort. Värdekort känns bättre än att stå och krångla med bankkortet.

Vi hoppade av vid Vaksala torg, bara så där spontant. Där var fullt av folk med bord och prylar till salu, man visste nästan inte vad man skulle titta på. Vi beundrade först örterna och drömde om vår kryddträdgård. Sen såg vi en del snygg och osnyggt.

Tyrolerhatt eller hatt med silverpaljetter?

Efter en stund insåg jag att dagens vara var… troll.

Lyckotroll i råååsa med spetsiga öron.

Till och med Lillsven fanns som troll.

Lillsven Trollet.

Och troll i näver…

 Nävertroll. 

Det största trollet av alla – och nu menar jag gulligt troll! – var Ilona Szatmari Waldau – som jag, min snorka, missade! Förlåt, darling!

Vi dansade sen vidare mot nya mål – utan att ha köpt en pryl. Jag vet inte vad det var med oss igår!..

Vi dansade iväg mot nya mål…

Efter en mellanlandning för intagande av macka styrde vi kosan mot det som var huvudpunkten på dagens agenda: ett besök i tygaffären för att kolla på tyg till min kökssoffa. Jag blev något förbannad när jag upptäckte att affären var stängd igen. Vi anlände en halvtimme efter stängning.

I stället trippade vi över gatan till Röda Rummet. Men vi kom tomhänta även därifrån, märkligt nog. Såg bara böcker jag inte ville ha.

Den här ville jag inte ha, till exempel.

Jag skrattade lite när jag såg en viss eftertraktad bok, inlåst bakom glas. Men det är en bok som både FEM och jag har i våra ägor nu! Jag vågade inte ens fråga vad den kostade… (Men jag gjorde en sökning på affärens sidor på nätet nyss och de ska ha 475 kronor för boken.)

Ögonen har jag redan i min ägo, men den var länge eftertraktad…

Vi strosade genom stan och det började bli jättevarmt. Jag föreslog därför en dryck vid vatten och vi stapplade upp till Åkanten. Jag fattar inte varför det står en tjej och tar emot på utserveringen, en sorts utsållerska eller vad? Funktionen är oklar. Det är ju inte som att det är nån fin restaurang. Tre rätter hade man att välja på igår – två sorters hamburgare och räksallad. Vi sket i maten och tog var sin dryck.

Rosé till Fästmön, en stor stark till mig. Våra brillor fick vila en stund.

Det fläktade lite vid floden, men den är ju inte så fräsch, ån. Skönt var det i alla fall att sjunka ner i en soffa och sitta och lördagssofta och kommentera folk. En del sällskap tycktes inte umgås med varandra inbördes, vilket vi filosoferade något över.

Inte så fräsch.

Över oss vakade Dômen i bakgrunden… Det är SÅ Uppsala!

Dômen i bakgrunden.

Vi hade nu bara en tid att passa, klockan 21, för det var då finalen i Eurovision Song Contest 2013 skulle dra igång på SvT. Men som tur var visade Annas klockan 21 hela tiden. (Ja, hon ska försöka få batteriet utbytt idag.)

Annas klocka visar 21 hela tiden.

En bit mat skulle intagas före det europeiska musikpartyt, så vi skuttade upp ur sofforna och förflyttade oss några meter till restaurang Tzatzikis uteservering. Där var det inte översvämning längre.

Medan vi väntade på maten fotades det febrilt och skickades upp bilder till Twitter och Instagram. Som alla andra kvinnor vill vi ju visa hur roliga saker vi gör och hur fina grejor vi ser.

Anna skickar upp nåt.

Jag älskar ju träd och fotade ett favoritdito, en pil, som står nedanför Upplandsmuseet.

Favvoträd.

Det roligaste för dagen var när jag satte tänderna i en chillifrukt fylld med fetaoströra och det hela sprutade till. Vid huvudrätten sen var det dags igen. Då slant kniven och jag lyckades med konststycket att kasta upp en rejäl klick tzatziki på vänstra tutten på min svarta tischa. Vad gör man inte för att roa sin omgivning… och för att bli fotograferad av sin älskling..?

Anna fotade – men hon missade min fläck. (Tror jag…)

Våra solbrillor klängde som apor på varandra. Man kan ju nästan tro att de – och vi! – är ihop. DET ÄR VI OCKSÅ!

Klänger som apor på varandra.

Hemma i New Village ägnade vi oss att goffa prästostbågar och jordgubbar medan vi såg på musiktävlingen. Jag tyckte att kvaliteten på sången hade blivit betydligt bättre sen förr om åren då falsksång tycktes vara det som de flesta upplät. Men visst fan var det fel låt som vann! (Nej, jag har inte satt ut nåt frågetecken för frågan är retorisk.)

Idag blir det en tur till Stormarknaden för några ärenden innan jag ställer mig vid spisen och lagar till italiensk pastasås till kvällen. Nånstans där emellan ska jag telefonera med min mor. Dags att sätta punkt här just därför.

Och nä. Jag gick inte min surfrunda igår. Jag hade ingen lust. Jag fick en smak av sommaren i stället.

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagslat..?

Vi fick tillbaka kylan här igår. När vi träffade tjejerna var det runt två minusgrader, senare på kvällen nästan sju. Tur att vi hade god mat och gott vin som värmde oss! Jag trodde inte att jag skulle orka laga mat efter den lilla shoppingturen, men se det gjorde jag visst! Det är bara att bita ihop och försöka. Fästmön är ju dessutom så snäll och tar disken i nio och ett halvt fall av tio. Hon vet att om det är nåt jag hatar mer än matlagning så är det diskning!

Det ser ut som gröt, men det är en snöhög med grus som ligger på garagets baksida.

Det blev, förutom Stjärnorna på Slottet igår, också en titt och lite sing-along till Mamma Mia. Både Anna och jag har sett filmen förut, men jag tycker att den är lite rolig. Och så är det kul att sjunga med – fasen, så texterna sitter! Hade sms-kontakt med FEM och hon kollade – och gol! – hon också. Faktum är att jag har filmen på DVD, jag köpte den till en jul när mamma skulle komma hit. Det är ju en sån där musikalfilm som passar alla, i alla åldrar, som känner till ABBA. Sen blir jag fruktansvärt irriterad på att folk som uppenbarligen avskyr filmen sitter och glor på den. Det är ju liksom bara att byta kanal i stället för att sitta och klaga och, ännu värre, skriva en massa löjliga tweets. Skriv en recension på din blogg i stället om du har nån. Då kan vem som helst SOM VILL läsa. Bloggläsning är, som bekant, frivilligt – även om vissa inte har förstått det utan beter sig tvångsmässigt.

I morse var Anna uppe med tuppen och jag var väl uppe med hönan, dårå, en halvtimme senare, för att skjutsa henne till jobbet. Rätt trötta var vi båda två, även om vi gick och la oss tidigare än vanligt igår kväll. Jaa, jag var så trött att jag somnade om. Och sov ända till halv tio… Irriterande, för jag hade tänkt göra lite här hemma medan Anna jobbar. Dessutom vill jag läsa ut min bok på gång som börjar gå mot sitt slut nu. Men det blir väl bara dusch och en tur till soprummet. För nu är det Nån som har fyllt på alla soppåsar igen.

Idag händer inget särskilt, vad jag vet. I kväll går den sista delen av den finlandssvenska Inget ljus i tunneln klockan 22.25 i kväll på SvT2. Den vill jag se om vi orkar hålla oss uppe – den går ganska sent.

Anna slutar jobba klockan 14 och jag måste komma på nån middagsmat som jag kan inhandla på vägen. Lottot ska också lämnas in och min Trissvinst ska bytas mot två nya lotter. Men att komma på mat, och dessutom klara av att laga till till den, är inte min starka sida. Kanske föreslår jag ett restaurangbesök? Vi har en riktigt fin restaurang ganska nära där jag bor. Nära, om man är frisk och pigg; ganska långt att gå om man är sjuk och klen. Men jag skulle gärna vilja försöka…

I skrivande stund känner jag mig rätt OK förutom magen, som värker. Jag tror att det är tarmarna som fortfarande är lite omtumlande av allt. Särskilt av att jag äter mer normalt nu. Men inte ett kilo av de tio jag gick ner har jag gått upp – än så länge! Jag vägde mig alldeles nyss. Fast jag skulle behöva gå ner lite till och om bara min dumma häl slutade göra ont skulle jag kunna försöka mig på lite fler promenader. En promenad till en restaurang i kväll, kanske..? Är jag söndagslat, eller..?

Livet är kort.

Read Full Post »

”Little things amuse little minds…”

Idag på eftermiddagen hämtade jag Fästmön från jobbet. Jag hade grundat med ett telefonsamtal med mamma och hon peppade mig inför eftermiddagens andra övning. På väg till garaget träffade jag C och A. C var brun som en pepparkaka, medan A och jag var bleka som två lik. Men det var inte solariet som hade fixat färgen utan Egypten…

Anna och jag skuttade in på ICA Heidan för att handla en lök till middagen. Det blev förstås lite annat också – after all, it is Saturday.

Hem en stund halvtimma och vila innan Systrarna O messade att de var på ingång. Anna och jag traskade över till Elake (det är ju JAG som är elak, inte Kaj!) Arge Kaj. Tänk, jag var så desperat på att träffa folk att jag frivilligt promenerade över rondellen till en outlet! Där var inte så mycket folk, tack och lov, så jag kunde i lugn och ro shoppa underkläder och åtta par strumpor. Ja, Strumpmonstret äter ju fan upp alla strumpor. Eller gömmer dem.

Det var förstås jätteroligt att träffa tjejerna, vi har ju inte setts sen Linns födelsedag. Och det är över en månad sen.

Men så blev jag trött. Jättetrött. Det fanns ingenstans att sitta och jag kände hur jag blev tröttare och tröttare och yrare och yrare. Hann i alla fall fota en del skyltar innan vi hasade hemåt, jag hållandes HÅRT i Annas arm.

Nej, jag köpte ingen varg pläd i bommul – för jag vet inte vad bommul är. Och varg pläd… Är det samma sak som arg pläd?

Jag undrade om skylttextaren hade lite snuskiga undermeningar i sina texter…

Jag vill nog helst vara superöverst. Men jag andas – till somligas förtret.

En stunds vila hemma och jag kunde fixa till min fantastiska italienska pastasås med vin i och prylar (i övrigt skithemligt recept, försök lura av mig det om du kan! Moahahahaaaaaaaaaa!). Blev visst störd i matlagningen av ett telefonsamtal, men det var bara det förflutna som försökte göra sig påmint. Och bet sig självt i svansen. Väck, jag vill inte ha nån kontakt!

Lite Stjärnor på Slottet blir det strax och till det serveras Ahlgrens bilar och Fazers dumlekolor. Jaa, jag är jävligt barnslig.

Livet är kort.

Read Full Post »