Ett inlägg om morgonens ekonomiska bestyr.
Det har hittills varit en morgon som omfattat arbete med en del praktiska prylar. Gå igenom räkenskaperna är en sån pryl. Den här månaden känns det betydligt lättare än förra eftersom jag igår fick a-kassa för fyra veckor och inte bara för två, som sist. Dessutom kom ett fint tillskott från inkomstförsäkringen. Utan inkomstförsäkringen hade jag haft en tusenlapp att klara mig på (mat, hygien, medicin, resor etc) till den 21 november. Det hade gått. Det går alltid att rätta sig efter det man har.
Pengar är bra att ha.
Det är onekligen så att pengar är bra att ha. Faktum är att jag inte är så intresserad av att vara rik. Det enda jag önskar mig själv är att kunna betala månadens alla räkningar och att få en slant över till mat, kläder, hygienartiklar, medicin och resor. Ja med resor menar jag framför allt resor till och från anställningsintervjuer. Ibland är ju dessa resor längre, ibland kortare. Oavsett avstånd kostar de pengar.
Vis av tidigare erfarenheter hade jag sparat lite pengar. Men det räckte inte eftersom det dröjde så länge innan jag fick en hel ersättning från a-kassan och inkomstförsäkringen. Nu har jag varit arbetslös i snart tre månader. Det var först igår jag kunde se att jag går runt – till nästa utbetalning i november. Jag har haft förmånen att ha jobbat ett par år. Jag har inte haft nån kanonlön, men jag kunde stoppa undan lite grann. Det är inte utan att jag tänker på alla dem som inte har kunnat stoppa undan en endaste spänn för sämre tider… Hur klarar man sig då?
Nåt jag har tittat på är förstås hur jag ytterligare ska kunna dra ner på mina kostnader. Det jag hittills har gjort är att avstå från saker – såväl inköp som aktiviteter. Vidare har jag minskat på bilresorna. Jag har sett över mina försäkringar och minskat årskostnaden med ungefär 600 kronor. De två veckor i månaden som jag är ensam äter jag rätt spartanskt. Ibland blir det en chokladbit till middag, för det är fortfarande mycket billigare än att köpa mat. På grund av min mage och för att jag inte äter vissa livsmedel som gris och ko blir det lite specialare ibland. Men faktum är att jag ofta kan hitta bra mat som passar min kosthållning på extrapris, ofta hos Tokerian, faktiskt. Ibland har jag köpt fin kalkonfilé till halva priset – bara för att det är kort datum. Då äter jag och njuter med andakt!!!
Kalkonfilé för halva priset är fynd man kan göra på Tokerian.
Idag blir det emellertid ingen kalkonfilé utan kycklinggrillkorv (köpt för elva spänn för ett paket om tio korvar på ICA Solen), potatisklyftor (del av en påse om 750 gram som kostade nio spänn på Tokerian) samt till det Heinz chilisås (en flaska köpt för tio kronor på ICA Heidan). Jag kan tänka mig att min middag idag går på runt… sju kronor, allt som allt.
Naturligtvis funderar jag över vad mer jag kan dra ner på ifall det blir en fortsättning på mitt inkomstfria liv. På tur att sägas upp står fasta telefonen. Jag använder den nämligen nästan aldrig – bara igår när jag blev intervjuad, men då var det journalisten som ringde! Och så ringer mamma på den. Efter det står parkeringsplatser på tur. Jag har ju både en här och en hos Fästmön. Det tredje jag kan dra ner på är bredbandet där jag har både fast lina och trådlöst. Det gäller att jag bestämmer mig för vilket jag vill ha, helt enkelt. (Det finns för- och nackdelar med båda och jag har svårt att fatta nåt beslut.) Så… Det finns alltså fortfarande saker jag kan dra ner på när det gäller mina kostnader.
Ringde min a-kassa idag också för att höra om nedsatt avgift, som jag bör få när jag inte jobbar. Nån nedsättning av avgiften var inte gjord på den senaste räkningen, trots att man lovat det. Vidare ville jag höra mig för vad som händer om jag plötsligt får en visstidsanställning. Det är snåriga regler och jag tipsade om lite saker som jag tycker att a-kassan gott och väl kan lägg ut information om på sin webbplats. Idag blir det ju allt vanligare med ”kortare” anställningar, timanställningar etc. Tyvärr följer reglerna vanligen inte med utvecklingen.
Varje år gör jag en hushållsbudget i Excel. Det har jag gjort i många år. Där skriver jag in såväl inkomster som utgifter och så skriver jag ut på papper. Det är bra att få en överblick och enkelt kunna se vilken månad en viss räkning ska vara betald, till exempel. En del räkningar kommer ju inte varje månad utan då och då. Jag får känslan av att ligga steget före och har bättre koll på min ekonomi på det här viset. Men det är tufft att inte kunna lägga in en enda spänn i inkomstfälten för nästa år. Ganska skrämmande, till och med.
Jag vet att man inte ska prata om pengar, men hur gör DU? Gör du en hushållsbudget eller tar du räkningarna som de kommer? Behöver du också dra ner på kostnaderna och vad kan du tänka dig att dra ner på? Skriv gärna några rader och berätta!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Jag skriver inte ner något, men varje månads räkningar stämplar jag ihop och arkiverar i en pärm, och rensar bakifrån så jag har kvar ungefär 1 år, då kan jag lätt se tillbaka på månaderna. Det funkar för mig. Däremot har jag funderat på att börja skriva upp lite mer hur jag handlar, för jag tycker det är en utmaning att spara så mycket som möjilgt, jag lever rätt snålt, just för att jag ska kunna unna mig resor och sådant. Det blev stor skillnad efter att flickorna slutat skolan och börjat tjäna egna pengar, man var van att få tänka efter mycket mer när man skulle betala deras liv o leverne 🙂
Jag har två pärmar för ”viktiga papper” som då bl a inkluderar betalda räkningar. Inser att det är dags att rensa dem – kunde knappt stänga en av dem idag… Tack för påminnelsen! 😛
Självklart förstår jag att det är skillnad när man har barn som bor hemma och som inte har nån inkomst! För egen del är jag glad att jag inte har (haft) det nu när det har varit och är som det är… Ensamstående föräldrar har det skittufft!
Jag har också en årsbudget med alla mina utgifter som inte inkluderar behandlingar, smärtlindring och medicin som inte hamnar inom högkostnadsskyddet, och jag har egentligen en väldigt liten fast utgift varje månad. Det är ju bara det att inkomsten är ganska liten och extremt varierande också – i värsta fall ska jag leva på 5.400:- före skatt per månad till och med december, och sedan ingenting till mars, och det är ju omöjligt.
Om eller när allt funkar som det ska med diverse myndigheter så läggs varenda krona som blir över på hög till alla de där oförutsedda sjukvårdsutgifterna, som brukar bli 30-50.000 om året. Och så gör jag något roligt för en billig penning då och då.
Pengar är skitviktigt. Har man dem inte så funkar inte livet. Om man säger att pengar inte betyder något har man nog aldrig haft så lite att det blir jobbigt. Kram!
Visst är det lite smart med en överskådlig årsbudget? Mina fasta månadskostnader varierar, men kan ligga på mellan 8 800 och 13 000. Med en a-kassa som ger mig 9 900 blir det IBLAND pengar över till mat. Eller som igår, underkläder.
Klart pengar är viktigt! Jag delar ju inte mina kostnader med nån sambo/make/maka heller, vilket gör att jag inte har nåt skyddsnät när det inte trillar in några pengar. Det är fruktansvärt tärande och oroande. Förstår att du har det skittufft som dessutom måste hitta slantar till dina behandlingar. Jag borde gå till både läkare och tandläkare just nu, men det får vänta. Jag är glad att jag har råd med mina mediciner, som är väldigt billiga, tack och lov.
Kram!!!