Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förmån’

Ett oktoberdagsinlägg.


 

Det var alldeles perfekt idag att fördriva tiden på presskonferens! Jag insåg att det finns så många spännande nya författare och böcker att läsa och jag hoppas få förmånen att recensera en och annan av de nominerade till Augustpriset 2014. Därför ligger jag lite lågt en stund med att uttala mig om favoriter. Den enda jag har erkänt att jag gläds över är nomineringen av Lars Lerin. Lars Lerin är ju också konstnär. Då får man glädjas lite extra, tycker jag.

Presskonferens nomineringarna till Augustpriset 2014

Jag följde presskonferensen framför datorn och fördrev på så sätt en stund av en lång dag.

 

Bokpaket

Ett orange paket från Bokus kom idag.

En guldkant blev det att strax före sändningen få ett bokpaket. Ett sånt där orange härligt paket från Bokus, levererat vid min dörr av en pååplingande pigg pojke från Bring. Jag hade skickat efter tre pocketar och en inbunden bok, allt till reapriser. Billigast var faktiskt den inbundna boken, Det man inte vet av Alice LaPlante. Den har visserligen tre år på nacken, men handlar om ett väldigt aktuellt ämne: alzheimer. Vidare köpte jag en psykologisk thriller, Karin Fossums senaste i pocket, Carmen och döden och Busters öron av Maria Ernestam, också i pocket. En julklapp blev det också och det var Nora Roberts Pojkvännen, den andra delen av en trilogi. Den ska mamma få. Den första delen fick hon i somras i födelsedagspresent av mig och uppenbarligen föll den i god jord. Totalsumman för alla fyra böcker blev endast 165 kronor. Och härmed har jag alltså köpt årets första julklapp, för jag har betalat räkningen!

På väg ut till soprummet vittjade jag postboxen. Då hade även PostNord hittat dit och lagt i reklam och ett fönsterkuvert från a-kassan. Reklamen följde med direkt ut i soprummet, medan räkningen betalades – efter en promenad i regnet.

Kala trädgrenar mot grå himmel

Grått…

Det var ganska skönt att promenera i regnet, men också rätt händelselöst och grått. Jag tog bara ett enda foto på grund av vätan (iPhone och regn är ingen bra kombo). Det roligaste som hände var att vännen A och jag gjorde prelplaner om bokåterlämning och fika framöver. Det ovanligaste som hände var en kvinnlig hemtjänstpersonal som flög fram på en cykel och sjöng om Jesus. Om det gjorde henne salig, så… När jag närmade mig skolan avvek jag in mot området, för jag är ju ingen barnmänniska.

Det börjar dra sig mot kväll. Om ett par timmar ska jag käka Phad Thai Chicken, inhandlad för 9:90 på Tokerian i förra veckan. I kväll är det Dicte på TV4, men det spelar jag in eftersom det krockar med andra delen av Happy Valley på SvT1. Nåt mer spännande händer säkert inte denna rätt gråa dock – som dock hade sina orangefärgade inslag!

Har du mer action hos DIG, eller? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett avslutande inlägg igen.


 

Mirakelmöte

Mirakelmöte? Nej, knappast.

Idag på förmiddagen var det dags för avslutningssamtal nummer två. Eller egentligen var det väl ett överlämningsmöte. Jag överlämnade de projekt jag har kvar – bara några få – samt de arbetsuppgifter som jag har haft som mina sen den 1 maj. Det kändes som om jag hade stenkoll och jag hoppas att jag upplevdes som professionell. Jag bröt inte ihop och jag for inte ut. Allt är bara meningslöst. Hur man löser det efter mig är inte mitt problem, men uppenbarligen är det inte löst som jag trodde igår. Fast utnyttja grå arbetskraft gör man, det är sant, dock inte för uppgifterna som jag har utfört.

Inte nog med att jag blev bortkopplad från omvärldsbevakningen redan häromdan, idag upptäckte jag att jag var ”avslutad” i det personaladministrativa systemet. Blev först lite ser eftersom mina tolv outtagna semesterdagar fanns där igår, men inte idag… Det är dagar/ersättning som jag inte tänker bjuda på. Av en händelse hade jag världens tur att lönepersonen just passerade utanför rummet och då haffade jag personen och passade på att fråga. Det visade sig att h*n hade tänkt i förväg eftersom h*n, som så många andra i Sverige, är på väg på semester. Hela Sverige tycks stänga från och med måndag, verkar det som. Men jag är beredd på att inte få nån ersättning från a-kassan förrän tidigast i september. Eftersom jag har haft en lön i åtta månader har jag lyckats stoppa undan lite. Jag har ju haft förmånen att lönen var mycket bra, dessutom, så jag har både kunnat stoppa undan och unna mig saker. Nu är det emellertid slut på det.

blanketter

Överlämnade.

Mitt skrivbord börjar bli tomt. Mina arbetskamrater har avstämningsmöten utan mig. Ett par stod just och pratade om hur det är att vara arbetslös. Vad vet de om det? Det är sååå mycket tuffare idag än det var för bara ett par år sen! Vi är luft för varandra just nu, som sagt. Det är hälsningsfraser som gäller. Jag måste avskärma mig, jag vill inte bryta ihop. Jag vill inte fälla fler tårar för att människor gör ont. Önskar jag kunde trycka in bomull i tårkanalerna.

Alldeles nyss kom ett mess från Fästmön med en bild på Pridebiljetterna. En månad och lite till framöver har jag att se fram emot detta. I övrigt är det mesta mörker och svart just nu. Jag misstänker starkt att jag, som är så moralisk och skötsam, super mig full i kväll. Sist jag var rejält dragen gick jag igenom en skilsmässa. Jag överlevde både skilsmässan och fyllan och lovade mig då att aldrig mer

  1. gråta över en kvinna
  2. använda alkohol när jag mår skit

Den andra punkten tänker jag nu alltså tulla lite på. Men bara i kväll. Sen är det bra. Demoner ska fejsas, inte blockeras. Är de dessutom i människoskepnad är det enda som gäller att dra ut dem i ljuset. Då spricker de.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt svart inlägg om saknad och annat. Men också några ljusa tankar.


Idag är det Fars dag.
Så klart jag saknar pappa extra mycket en sån här dag! Inte för att dagen firades så mycket de senaste åren, men jag skickade alltid ett kort och jag ringde alltid. Det behövdes liksom inte mer.

Pappa

Min pappa som jag minns honom. (Foto: Henrik Gedda)


Även om hösten
är min favoritårstid är det också den årstid när saknaden efter pappa gör sig mest påmind. Han gick bort när sommaren var som vackrast. En dag i slutet av juli drunknade han. Sen dess har inget varit sig likt.

Varför är just hösten, min favoritårstid för övrigt, den tid när jag saknar pappa mest? Först är det hans födelsedag i oktober. Därpå följer Allhelgona. Och så idag. Fars dag.

Jag har svårt när människor inte visar sina föräldrar den uppskattning de förtjänar. Jag kan förstå det om föräldrarna gjort dem ont, men inte annars. Det är så lite som behövs, det kanske räcker med ett telefonsamtal. Och ringa behöver man ju inte göra enbart till födelsedagar och Fars dag!

Ibland blir jag lite trött på min mamma. Det handlar mest om att jag själv kanske inte alla gånger mår så bra. Sen börjar mamma bli lite till åren kommen och det är också tufft att upptäcka som dotter. Min pappa var alltid den snälle i familjen, men jag har hört att han var ganska hård utåt. Min mamma var alltid den vassa, hårda i familjen. Jag gissar att hennes liv inte blev riktigt som hon önskade. Då är det lätt att bli… hård. Vass. För att överleva. Det är många gånger jag har blivit sårad. Det är många gånger fortfarande i vuxen ålder jag blir sårad. Jag kämpar hårt med att försöka bortse från det, för min mamma är den enda som finns kvar av min ursprungsfamilj. Den som, mot alla odds, överlever oss alla.

Mamma

Min mamma i påskas.


Nu har jag förmånen
att ha fått en ny familj också. Den med Fästmön, hennes barn och barnens pappa. Och med dem har även Annas föräldrar, syskon och deras familjer blivit min ”släkt”. På sätt och vis. Det är gott att tillhöra nånstans.

Visst har vi alla våra ups and downs i våra familjer, men senast igår kväll fick Anna mig att skratta så att jag nästan kräktes strax innan sänggående. Andra dagar är Anna den enda som har fått se mina tårar. Dagar som bara är svarta.

ljus

Ljusa tankar mitt i det svarta.


Det gör ont
att läsa när människor skriver illa om sina familjer, särskilt om sina barn och om sina respektive. Det är saker som jag tycker bör ventileras inom familjen, inte ens i lösenskyddade blogginlägg. Men visst har väl jag också skrivit mindre smickrande saker om min familj nån gång. Inte mer, dock! Jag har lärt mig, ett antal gånger, att den som skulle ha kunnat bli en vän i stället har blivit en fiende som inte drar sig för att spräcka förtroenden, håna och förlöjliga. Men det är ju framför allt justare att ta saker med den det berör, inte nån tredje part. I alla fall inte när det gäller familjen. Och om det inte går är den ärliga och lojala vännen den naturliga att vända sig till. Den vännen, som faktiskt kan säga till mig

Nu tycker jag att du är knäpp!

och förklara varför utan att såra mig eller få mig att känna mig tillrättavisad.

Det är dags att slå en signal till mamma. Pappa kan jag ju inte ringa till. Men mamma sitter ensam hemma. Som jag, just nu.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om morgonens ekonomiska bestyr.


Det har hittills varit en morgon
som omfattat arbete med en del praktiska prylar. Gå igenom räkenskaperna är en sån pryl. Den här månaden känns det betydligt lättare än förra eftersom jag igår fick a-kassa för fyra veckor och inte bara för två, som sist. Dessutom kom ett fint tillskott från inkomstförsäkringen. Utan inkomstförsäkringen hade jag haft en tusenlapp att klara mig på (mat, hygien, medicin, resor etc) till den 21 november. Det hade gått. Det går alltid att rätta sig efter det man har.

pengar

Pengar är bra att ha.


Det är onekligen så
att pengar är bra att ha. Faktum är att jag inte är så intresserad av att vara rik. Det enda jag önskar mig själv är att kunna betala månadens alla räkningar och att få en slant över till mat, kläder, hygienartiklar, medicin och resor. Ja med resor menar jag framför allt resor till och från anställningsintervjuer. Ibland är ju dessa resor längre, ibland kortare. Oavsett avstånd kostar de pengar.

Vis av tidigare erfarenheter hade jag sparat lite pengar. Men det räckte inte eftersom det dröjde så länge innan jag fick en hel ersättning från a-kassan och inkomstförsäkringen. Nu har jag varit arbetslös i snart tre månader. Det var först igår jag kunde se att jag går runt – till nästa utbetalning i november. Jag har haft förmånen att ha jobbat ett par år. Jag har inte haft nån kanonlön, men jag kunde stoppa undan lite grann. Det är inte utan att jag tänker på alla dem som inte har kunnat stoppa undan en endaste spänn för sämre tider… Hur klarar man sig då?

Nåt jag har tittat på är förstås hur jag ytterligare ska kunna dra ner på mina kostnader. Det jag hittills har gjort är att avstå från saker – såväl inköp som aktiviteter. Vidare har jag minskat på bilresorna. Jag har sett över mina försäkringar och minskat årskostnaden med ungefär 600 kronor. De två veckor i månaden som jag är ensam äter jag rätt spartanskt. Ibland blir det en chokladbit till middag, för det är fortfarande mycket billigare än att köpa mat. På grund av min mage och för att jag inte äter vissa livsmedel som gris och ko blir det lite specialare ibland. Men faktum är att jag ofta kan hitta bra mat som passar min kosthållning på extrapris, ofta hos Tokerian, faktiskt. Ibland har jag köpt fin kalkonfilé till halva priset – bara för att det är kort datum. Då äter jag och njuter med andakt!!!

kalkonfile o kniv

Kalkonfilé för halva priset är fynd man kan göra på Tokerian.


Idag blir det emellertid ingen kalkonfilé
utan kycklinggrillkorv (köpt för elva spänn för ett paket om tio korvar på ICA Solen), potatisklyftor (del av en påse om 750 gram som kostade nio spänn på Tokerian) samt till det Heinz chilisås (en flaska köpt för tio kronor på ICA Heidan). Jag kan tänka mig att min middag idag går på runt… sju kronor, allt som allt.

Naturligtvis funderar jag över vad mer jag kan dra ner på ifall det blir en fortsättning på mitt inkomstfria liv. På tur att sägas upp står fasta telefonen. Jag använder den nämligen nästan aldrig – bara igår när jag blev intervjuad, men då var det journalisten som ringde! Och så ringer mamma på den. Efter det står parkeringsplatser på tur. Jag har ju både en här och en hos Fästmön. Det tredje jag kan dra ner på är bredbandet där jag har både fast lina och trådlöst. Det gäller att jag bestämmer mig för vilket jag vill ha, helt enkelt. (Det finns för- och nackdelar med båda och jag har svårt att fatta nåt beslut.) Så… Det finns alltså fortfarande saker jag kan dra ner på när det gäller mina kostnader.

Ringde min a-kassa idag också för att höra om nedsatt avgift, som jag bör få när jag inte jobbar. Nån nedsättning av avgiften var inte gjord på den senaste räkningen, trots att man lovat det. Vidare ville jag höra mig för vad som händer om jag plötsligt får en visstidsanställning. Det är snåriga regler och jag tipsade om lite saker som jag tycker att a-kassan gott och väl kan lägg ut information om på sin webbplats. Idag blir det ju allt vanligare med ”kortare” anställningar, timanställningar etc. Tyvärr följer reglerna vanligen inte med utvecklingen.

Varje år gör jag en hushållsbudget i Excel. Det har jag gjort i många år. Där skriver jag in såväl inkomster som utgifter och så skriver jag ut på papper. Det är bra att få en överblick och enkelt kunna se vilken månad en viss räkning ska vara betald, till exempel. En del räkningar kommer ju inte varje månad utan då och då. Jag får känslan av att ligga steget före och har bättre koll på min ekonomi på det här viset. Men det är tufft att inte kunna lägga in en enda spänn i inkomstfälten för nästa år. Ganska skrämmande, till och med.

Jag vet att man inte ska prata om pengar, men hur gör DU? Gör du en hushållsbudget eller tar du räkningarna som de kommer? Behöver du också dra ner på kostnaderna och vad kan du tänka dig att dra ner på? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om väder och vind, elände och ondska.


I natt – eller tidigt i morse –
kom den första snön. När jag klev upp för att skjutsa Fästmön till jobbet var det vitt på taken och på en del bilar på parkeringen. Själv har jag förmånen (nåja, jag betalar för det) att ha plats i kallgarage. Det är skönt vintertid, för då slipper jag skrapa is och borsta bort snö. Men just den här första snön har faktiskt redan hunnit smälta bort.

Snö på bilbakruta

Snö på en av de parkerade bilarnas bakruta.


Jag har fredag hos mig idag
och det har gissningsvis du också. De vackra blommorna från Inger pryder sin plats på mitt köksbord. Inger-mysteriet är för övrigt löst nu, tack vare sms igår kväll. Gerbera är en favorit hos oss båda, har vi konstaterat!

Livet går på och det känns som om jag går bredvid. Som om jag inte deltar riktigt. Det är mycket som känns som om det är på ”hold” just nu. Stannat upp. Jag försöker hitta meningsfullheter, men drabbas hela tiden av antingen slag i huvudet eller apati. För att inte tala om skvaller. Och tänk, visst är det vidrigt att använda en död person som slagträ? Det tycker i alla fall jag. Eller att insinuera att man har ljugit för att människor ska tycka synd om en, ungefär. Eller att ta kontakt med mina jobbkontakter och förtala mig. Det gör så ont, så ont och det är säkert syftet med det hela. Jag vet ju att förlåtelse inte är nånting som står högt i kurs. Inte när det handlar om ren ondska.

Det är nog så att jag skulle behöva en rejäl dos med frisk luft idag. Men det ser fortfarande ruggigt ut utomhus, det blåser och är inte särskilt varmt även om solen tittar fram.

I eftermiddag efter jobbet ska det storhandlas och därefter går färden till Himlen. Ja, platsen Himlen på jorden alltså. Det har funnits dagar när jag har stått vid spåret – bokstavligt talat – och väntat på att fara vidare, men jag skulle nog inte hamna i Himlen-Himlen utan en trappa ner. Och alltid retar det nån att jag är kvar. Några till och med gläds att jag lever. Och såna som Inger tycker att jag är värdefull. Det är inte dåligt alls, det. Men jag förstår att det ger upphov till avundsjuka, missunnsamhet och förtal.


Livet är kort.

Read Full Post »

Eftersom den kära UnderCover ARBETADE idag och inte kunde gissa på min bildgåta har jag nu letat fram ytterligare en mystisk bild. Men alla får förstås gissa! Det går nog åt en stor portion fantasi om nån ska lyckas klura ut vad detta är. Moahaahahaahaaaaa…

Bildgåta #2 2013
Vad 17 är detta???


Vinnaren får som vanligt förmånen
att bjucka mig på nåt drickbart – som JAG väljer!


Livet är kort. Ibland får man gissa sig fram.

Read Full Post »

Det känns väldigt skönt att vara omgiven av kloka människor. Pärlor i vänhalsbandet. Människor som det går att samarbeta med, att planera och tänka framåt och visionärt med. Det är verkligen en förmån att få arbeta där jag arbetar!

Ledningshuset

I det gula huset sitter ledningen. De vita stolparna är en del av ett av de nya husen på campus.


Det är en spännande arbetsplats,
där gammalt möter nytt och där forskarna varje dag kommer fram till nya, ibland revolutionerande resultat. Det är också en arbetsplats där ingenting är statiskt utan där förändring är ständig och nödvändig.

lyftkran

Här förändras!


Det är en arbetsplats
där man har nytta av att ha två stora öron, men bara en mun.

två öron och en mun

Två öron och en mun.


Tack U för en trevlig lunch!
 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »