Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘transsexuell’

Ett utställt inlägg där rubriken med all säkerhet klarnar allt eftersom du läser vidare i texten.


 

Foto är ett av mina stora intressen, kanske näst efter litteratur. Men när Fästmön berättade att Lars Lerin hade en utställning på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm just de dagar vi skulle vara i Stan, var jag inte sen att nappa. Lars Lerin är framför allt konstnär. Han vann det litterära Augustpriset för bästa fackbok förra året för sin Naturlära. Dessutom har jag har hört honom sommarprata och jag har sett en dokumentärfilm på TV om honom, hans konst och hans kärlek. Så mitt sikte var inställt på Lars. Men jag fick också foto och Cecil Beaton på köpet, samt Kakan Hermansson och Nino Ramsby i lördags!

Audrey Hepburn fotad av Cecil Beaton 1963

Audrey Hepburn fotad av Cecil Beaton 1963. (Bilden är lånad med tillstånd av Sven-Harrys konstmuseum)

Den där bilden av Audrey Hepburn från 1963… Jag gissar att jag inte är den enda som har fascinerats av den… Faktum är att jag skulle kunna ha blivit stående framför den i timmar. Den har sannerligen en rent hypnotisk effekt. Men där fanns så många fler verk av Cecil Beaton att beskåda, samtliga i svartvitt, förstås.

Vid första anblicken kan bilderna se väldigt… enkla ut. Inget märkvärdiga. Tittar en lite längre ser en så mycket mer – trots att porträttfigurerna inte alltid möter betraktarens blick.

Cecil Beaton föddes samma år som min morfar, 1904, och dog 1980. Han fotade stjärnor från filmen, kungligheter med flera från 1930-talet och cirka 40 år framåt. Jag hörde två äldre damer ampert konstatera i utställningssalen att Cecil Beatons bilder är alltför arrangerade. Ja, kanske det. Men är inte det ett av de allra bästa sätten att lyckas med just porträtt? Sen är det väl hur man arrangerar bilden som speglar objektet på ett speciellt sätt, tycker jag. I just detta arrangerande ligger Cecil Beatons styrka som porträttfotograf, enligt min mening.

Idag förvaltar Sotheby’s Cecil Beatons fantastiska samling, en samling som också består av verk från andra världskriget. Den som är i Stockholm kan se en bråkdel av dem på Sven-Harrys konstmuseum vid Vasaparken augusti månad ut. Gör det!

Men Lars Lerin-utställningen, dårå? Lugn, den missade jag inte. I samband med EuroGames, ett HBTQ-evenemang med inslag av idrott, kultur och politik, visar Sven-Harrys konstmuseum en liten utställning med Lars Lerin samt även Kakan Hermansson och Nino Ramsby. EuroGames avslutades igår, söndag, men även denna utställning finns kvar månaden ut.

Detalj ur Tillsammans I till XXII av Lars Lerin

Detalj ur Tillsammans I till XXII av Lars Lerin (Lånat via Creative commons)

 

Transboy III

Transboy III av Nino Ramsby. (Lånat via Creative Commons)

Med vidlyftiga penseldrag (!) kan jag säga att Lars Lerins bilder av gaypar är mycket intima och nakna, Kakan Hermanssons verk ser ut som nåt ett dagisbarn framställt och Nino Ramsbys verk överraskade mig positivt, trots sin svärta. Eftersom den sistnämnde även är både sångare och musiker har han tänkt berätta om resan som transsexuell kille i bild, sång och dikt. Oerhört smärtsamt, oerhört nära, oerhört skört.

 


Låt nu inte mina åsikter om verken styra! Gå dit och gör din egen bedömning.

 

 

Här hittar du Sven-Harrys:

Sven-Harrys konstmuseum finns på Eastmanvägen 10 – 12, nära Vasaparken, i Stockholm.

Museet har öppet onsdag – fredag kl. 11 – 19 samt lördag – söndag kl. 11 – 17. Tisdagar är reserverade för förbokade grupper!

Entré konsthallen: 100 kronor. Pensionär och studerande: 80 kronor. Barn och unga under 18 år: gratis

Sven-Harrys hem och konstsamling: 150 kronor (inkl. konsthallen). Pensionär och studerande: 130 kronor. Barn och unga under 18 år: gratis

Museet finns också på Fejan, Instagram och Vimeo.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag hittade jag en intressant artikel hos Dagens Nyheter. Den handlar om provokativ reklam, den reklam som tar till exempelvis ironi och når fram genom bruset.

I artikeln nämns tre reklamkampanjer som provokativa exempel. Det är GIL, Göteborgskooperativet för independent living, som vill lyfta frågan om hur personer med funktionshinder dagligen blir behandlade, Öppna Ögons kampanj mot kvinnovåld samt Stockholm Prides sommarkampanj ”Bli Homo”.

GILs CP-docka i den senaste reklampkampanjen. (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)


När det gäller GILs kampanj
är syftet att få slut på gullandet och särbehandlingen av personer med funktionshinder. I kampanjen säljs en docka som man kan gulla med i stället för att man gullar med nån som har funktionshinder.

Öppna Ögons kampanj består av affischer med rubriken ”Försvunnen” och en text som handlar om att nåns flickvän har försvunnit efter ett bråk som ledde till våld. Där finns ett telefonnummer som går till sajten Öppna Ögon, på vilken det finns ett manifest mot mäns våld mot kvinnor. Provocerande, tycker många.

Stockholm Prides kampanj ”Bli Homo” går ut på att man med olika slogans ska övertyga heteros om att bli homo, bi, trans eller queer. Ironi och framför allt humor är vapnen här.

Provokationer anses numera av PR-konsulter vara ett sätt att nå igenom bruset. Det gäller att sticka ut, att vara annorlunda. Men får man sticka ut hur mycket som helst? Jag tycker att jag som homosexuell kan driva ganska mycket och långt med mig själv och min läggning, men jag skulle nog inte gilla om nån icke-HBTQ-person gjorde det, varken i reklamkampanjer eller för övrigt. Vad anser du? Får man driva med sexuell läggning, funktionshinder och våld i reklamkampanjer och i såna fall hur mycket?

Read Full Post »

Det går inte att låta bli att omvärldsspana. Jag är helt besatt av vad som händer runt omkring. Och medias nyhetsurval.

Här kommer något klokt och slugt, annat dumt och flängt:

  • Felica, 19 bast, fick jobb via Arbetsförmedlingen som telefonist på en dejtinglinje. Tjejen uppdaterade sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida och dan därpå fick hon jobb. Hon trodde hon skulle jobba på ett callcenter. Och på sätt och vis var det ju det. Men det Felicia inte gillade var att det handlade om män som ville prata sex. Efter fjärde samtalet gick hon. BRA, tjejen! Men FY Arbetsförmedlingen! Man tror ju att ni har bättre koll på företagen, men ni har ju ingen koll alls!
  • Varför tror svenska manliga programledare på TV att vi gillar att se när de super framför kamerorna? Filip och Fredrik har gjort det så jag har ledsnat för länge sen, nu senast är det Fredrik Lindström. Fulla män är inte roliga, fulla män på TV är pinsamma. Är det detta jag betalar TV-licens för? Snacka om dum-TV
  • Jessica Sayers två pojkvänner var samma person – och dessutom en tjej. Gemma Baker, hon som lurades, dömdes till två och ett halvt års fängelse för två fall av sexuella övergrepp och ett fall av bedrägeri. En smått osannolik historia…
  • Coca-Cola och Pepsi ska ändra sina recept. Hmm… vadårå? Jo, på så vis slipper de sätta en etikett med cancervarning på flaskan i Kalifornien. Boven i dramat är en kemikalie i en karamellfärg. Själv tycker jag att bästa sättet är att… inte dricka varken Cola eller Pepsi. Man har väl gjort tand-testet (en tand i ett glas med Cola upplöses över natten)…
  • Är du intresserad av 1600-talets stockholmare och deras toa- och sexvanor? Då kan jag rekommendera ett besök på Stockholms stadsmuseum. Idag öppnade en annorlunda utställning där. Bland annat kan man få se en sexfilm och ett porträtt av Stockholms kanske första transsexuella person, Lisbetha Olsdotter, även kallad Matts Ersson.
  • Årets vinnare i Eurovision Song Contest är given – det blir de ryska babusjkorna förstås. Syftet med att de ställde upp var för att samla in pengar så de kan bygga en ny kyrka…

Read Full Post »

Jag var ju 50 år innan jag hörde talas om transsexualism.

Orden är bonden Knuts. En gråhårig bonde, märkt av hårt arbete. Och transsexuell. Filmen En bondes längtan är den första i en serie kortdokumentärer med kvinnan i centrum som går på SvT1.

Vi får aldrig se mannen Knut, bara på ett porträtt, som 20-åring. Fyra år senare tog han över sin pappas lantbruk. Och det var först i 50-årsåldern han hörde talas om att det fanns nåt som hette ”transsexualism” och att han själv var transsexuell.

Unde 15 minuter följer kameran Knut närgånget – när han tar traktorn in till stan för att köpa BH, när han går och får hudvård och när han målar sina skitiga naglar. Ända in till doktorn följer kameran och tittaren med. Knut är tydlig med att han vill få könsorganet kapat, men doktorn är ytterst tveksam och i mina ögon tämligen nedlåtande.

Och avslutningsvis säger han:

Pojken Knut är borta. Det enda som är kvar är namnet. Knut. Det vill jag ju fortsätta att vara.

En rörande och naken skildring av en transsexuell bonde. Jag ser med spänning fram emot de kommande sju filmerna i serien!

Missade du En bondes längtan? Titta här!

Svenska Dagbladet har en artikel om Knut Lindgren!

Read Full Post »

I vårt land har det funnits en helt idiotisk och för mig oförklarlig lag i nästan 40 år. Denna dumhet tvingar folk som vill byta kön att både sterilisera sig och att skilja sig. Men tackom och lovom, det KAN bli ändring på detta, för en utredning föreslår att lagen ändras.

Den som har bytt kön har hittills inte bara tvingats att sterilisera sig och att skilja sig (om personen var gift). Könsbytaren har inte heller haft rätten att frysa ner SINA EGNA ägg eller spermier. [Vadå rätt till sin egen kropp – fast inte om du är transsexuell, eller?! Dumheter!]


Vem har rätt till dessa om inte ägaren själv?!

                                                                                                                                                        Lagen är både kränkande och förlegad. Dessutom strider den mot både EU:s och FN:s definition av mänskliga rättigheter för transpersoner.

Men nu vill en utredning ändra på dessa dumheter!  Bakom utredningen står Socialstyrelsen som till sin hjälp har haft en referensgrupp.

I vårt land görs ungefär 50 könsbyten om året. Det finns stora brister i vården av transsexuella, visar utredningen, som därför också föreslår att det startas regionala team som ger specialiserad vård.

Vad händer nu? Jo, utredningen skickas på remiss till olika instanser och Socialstyrelsen ska ta fram riktlinjer. Tofflan håller förstås tummarna att lagändringarna utförs så snart det är möjligt!

Read Full Post »