Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Markus Lutteman’

Ett litterärt inlägg.


 

I början av februari ställde jag upp några mål för min läsning. Det handlade om en sorts TBR-lista. (TBR står för To Be Read). Jag satte ett mål bakåt för januari och det målet var att läsa julklappsböcker från 2015. Jag läste hela nio julklappsböcker i januari (och ytterligare nån bok), så en kan verkligen säga att jag uppfyllde målet.

För februari ställde jag upp som bokmål att läsa fler andra böcker än deckare. Det blev totalt sju lästa böcker och en påbörjad. Inte en enda av dem var nån deckare. Målet uppnått, alltså!

Februariböcker 2016

En skärmdump av de böcker jag läste i februari samt den sista boken jag påbörjade då.


Bokmålet för mars månad 
var att läsa böcker av svenska författare. Jag började med att läsa ut Fällan av Unni Drougge, en svensk författare. Hur gick det sen..? (Om du klickar på böckerna kommer du till mina inlägg om dem!)

FällanDenna dagen ett livDe underkända

Det som inte dödar ossSteget efterSteampunk-sagor

 

LeonRörelsen Den andra platsen


Det blev åtta lästa böcker i mars 
och samtliga är skrivna av svenska författare, till och med den lilla antologin med steampunksagor. Noteras bör att jag inte heller läste enbart deckare – två av böckerna (liksom min bok på gång) är biografier. För april månad är bokmålet att läsa brittiska deckare. Det har jag ett grymt lager av tack vare vännen Agneta. Men först ska jag läsa ut min påbörjade bok:

Gustavs grabb


To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

LeonSäga vad en vill om Mons Kallentoft som person – men skriva böcker kan han. I Herkulesserien skriver han dessutom tillsammans med Markus Lutteman, en författare jag väl inte var så impad av när jag läste boken om Patrik Sjöberg. Men i Leon, som är den andra boken i Herkulesserien, suddas författarnas gränser ut och det blir spännande och realistiskt. Jag köpte boken på årets bokrea och det var väl spenderade pengar!

Det kommer en direktsänd film som visar en skräckslagen liten pojke i en bur. En person, utklädd till ett lejon, stryker runt pojken samtidigt som en klocka räknar ner tiden. När timmen noll är slagen är pojken lejonets byte. Polisen Zack och hans kollegor kopplas in på fallet. Men samtidigt brottas Zack med sitt drogmissbruk och sina lojaliteter i den undre världen. När ytterligare ett barn kidnappas finner sig Zack plötsligt stå inför ett val: vem ska han rädda – barnet eller vännen?

Det här är en riktigt spännande bok! På långfredagsmorgonen läste jag nog minst halva boken och jag ville ogärna lägga den ifrån mig. Snacka om bladvändare! Idag på påskafton läste jag ut boken. Och nu längtar jag efter del tre i serien. Det är en mycket otäck historia som dessutom är väldigt verklighetstrogen. Stockholm kan onekligen vara både mörkt och kallt och barn… skyddslösa…

Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett litterärt inlägg.


 

I början av februari ställde jag upp några mål för min läsning. Det handlade om en sorts TBR-lista. (TBR står för To Be Read). Jag satte ett mål bakåt för januari för att få känna mig lite trygg och säker en stund. Det målet var att läsa julklappsböcker från 2015. Jag läste hela nio julklappsböcker (och ytterligare nån bok), så en kan verkligen säga att jag uppfyllde målet.

Skärmdump lästa böcker i januari

En skärmdump av inlägget visar att jag läste hela nio julklappsböcker i januari.


För februari ställde jag upp som bokmål
att läsa fler andra böcker än deckare. Redan den 4 februari när jag skrev inlägget om min TBR-lista kunde jag lägga ut en bild på en första bok jag höll på att läsa i februari – Jojo Moyes Etthundra mil. Den är ju inte nån deckare, så jag började ju månaden bra.

Men hur gick det med resten av februaris läsning..? Jo så här:

Etthundra milÖppnas i händelse av min dödMillie Birds bok om döda saker

Det du inte sågJakten på Kapten KlänningMin pappa AnnChristine

En misstänkt liten kanelgiffel


Det blev sju lästa böcker i februari 
– och inte en enda av dem är nån deckare! För mars månad är målet att bara läsa svenska författare. Där har jag gått ut bra och påbörjat den här boken:

Fällan


To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Det du inte sågNä, sport och idrott är inte min grej. Därför blir du kanske förvånad när du ser att jag har läst boken Det du inte såg som Patrik Sjöberg har skrivit tillsammas med Markus Lutteman (den senare skriver också läskigheter ihop med Mons Kallentoft). Den här boken är ingen läskig bok på så sätt att den inte är nån deckare eller spänningsroman utan en biografi. Men vi som har varit med ett tag vet att Livet kan vara nog så läskigt. Patrik Sjöberg har inte varit förskonad. Jag lånade boken av Fästmön.

Patrik Sjöberg var alltså en duktig och firad höjdhoppare. Han ansågs nog ganska kaxig, särskilt för att han rökte, festade och inte betedde sig som andra idrottsmän. Här berättar han om sin karriär som höjdhoppare, men också om sitt liv vid sidan om. Ett liv kantat av skandaler, alkohol och pengar, till exempel. Och så var det där med sexövergreppen hans tränare utsatte honom för… Övergrepp som kom i dagen först efter att tränaren hade dött och Patrik Sjöberg satte sig med Markus Lutteman och gjorde den här boken.

De sidor som handlar om resultat och tävlingar läste jag… rätt fort. Boken är inte särskilt välskriven generellt sätt, vilket förvånar mig något – Markus Lutteman är trots allt både författare journalist. Vidare hänger jag upp mig på att så mycket är alla andras fel – eller beror på Omständigheter. Skatteaffärer och stora pengar, men Patrik Sjöberg ger kängor åt folk som verkligen tjänar pengar. Eh… hans egna miljoner, då? Alkoholen och kokainet viftar han liksom bort, men i mina ögon är han en klar missbrukarnatur. Allt går inte att skylla på övergreppen, samtidigt är det fruktansvärt att han har blivit utsatt för detta. Jag hoppas verkligen att det är bättre koll på ungdomstränare idag.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

När jag läser Patrik Sjöbergs bok kan jag inte låta bli att dra paralleller till min egen bok, den som än så länge är ett manus. Nu handlar den inte om varken sport eller övergrepp eller alkohol, men dess titel, Det som hände, påminner om Patrik Sjöbergs. Och rannsakar jag mig själv noterar jag att både alla andra och Omständigheter finns i mitt manus lite väl ofta… Det kanske är tur att den inte är utgiven än.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Nej det blir inget hjärtligt citat. Jag lever en stor del av mitt liv litterärt och ibland är det så skönt att läsa att en inte är ensam om att känna eller göra vissa saker som en hånas för. Tack för att vi är två, Patrik Sjöberg! Citatet kommer från hans och Markus Luttemans bok Det du inte såg:

[…] Jag har många gånger haft svårt med närhet till andra. Om en person sviker mig klipper jag av direkt. Jag är inte en sådan som kan ta någon i handen dagen efter att han stött en dolk i ryggen på mig. I stället säger jag: ‘Dig vill jag aldrig mer prata med.’ Och då gör jag inte det heller. […]

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

ZackJag har snart läst alla böcker av Mons Kallentoft i Malin Fors-serien. De är, på ren svenska, skitbra. Inte några vanliga polisromaner, utan spänning blandat med övernaturliga inslag – och alkoholmissbruk. Missbruk av ett annat slag skildras i Mons Kallentofts och Markus Luttemans första bok i Herkulesserien. Jag fick Zack i julklapp av vännen familjepappan Jerry. Det blev riktigt ruggig läsning.

Boken inleds i en drogrusig dans och fortsätter med en grym avrättning av några asiatiska kvinnor. Polisen Zack, en tämligen udda existens, börjar jobba med fallet. Ytterligare en asiatisk kvinna hittas. Hon lever, men hennes ben har blivit… uppätna. Det blir en jakt på mördarna, där såväl skyldiga som oskyldiga faller offer. Och mitt i detta Herkules själv, i form av den vackre Zack. Han som räddar liv, men också tar liv och som lever särboliv med Mera och ibland läser läxorna med en elvaårig flicka som bor i samma hyreshus som han själv. Vänskapen med Abdula är grundad i barnaårens mobbning, när skolan inte såg – eller inte ville se – och mamma var död och pappa blev sjuk.

Ja, den här boken innehåller MYCKET. Nästan för mycket. Men den är bra. Den är spännande redan från början och fruktansvärt otäck – precis så där som livet självt kan vara. Ett frosseri i våld, på sätt och vis. Ganska uppenbart är det att det är två män som har skrivit boken tillsammans. Böcker blir annorlunda när de skrivs av två personer.

Toffelomdömet blir det högsta. Boken är otäck, men realistisk.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Jag läser ord som träffar som en knytnäve i magen. Eller en nål i hjärtat. Något lite omskrivna skulle de ha kunnat handla om ett annat barn och en annan förälder:

[…] Han blev sjuk för att du var så jobbig. 
En lärare på Bredängsskolan sa så till honom en gång.
Om pappa.
Och han hade trott på orden då. Skämts på ett sätt som han inte vill att Ester ska behöva göra. […]

Ur julklappsboken Zack av Mons Kallentoft och Markus Lutteman.

 


Livet är kort.

Read Full Post »