Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘snåriga regler’

Ett inlägg – var god dröj. Din väntetid är…



Uppdaterat inlägg:
I skrivande stund har Teliakunder i Uppsala med omnejd, totalt 3 700 abonnenter, drabbats av ett nytt kabelbrott. Enligt lokalblaskan handlar det denna gång enbart om fast telefoni. Så ska du ringa nån myndighet, använd mobilen!

telefon tecknad

Ska du ringa kundservice hos en myndighet? Var beredd på att få vänta!

Det finns väl ingen i hela världen som älskar telefonköer? När man ringer till såväl myndigheter eller internetleverantörer och får sitta och vänta och vänta och vänta. För att inte tala om när man ringer vården eller taxi… Kanske tvingas man lyssna på hemsk pausmusik och/eller en röst som då och då bryter in och talar om vilken köplats du har.

Sist satt jag i telefonkö i bilen. Ja, bilen stod parkerad, vill säga. Jag skulle ringa Arbetsförmedlingens resetjänst för att fixa biljetter till en intervjuresa. Förutom två (2) besök på själva Arbetsförmedlingen blev det telefonkö i cirka 45 minuter eller nåt. Både mobilen och mitt öra kokade en lång stund efteråt.

Tidningen Metro presenterade häromdan resultaten av en liten undersökning där man har ringt kundservice hos fyra stora myndigheter i vårt land. Syftet var att ta reda på hur långa telefonköerna var och hur länge man fick vänta. De fyra myndigheter Metro ringde till under tre dagar efter lunch vid olika tider på eftermiddagen var Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Centrala studiestödsnämnden. Innan Metro ringde kollade journalisterna med myndigheternas presstjänster vilka frågor som var vanligast från privatpersoner. Det var dessa frågor Metro köade för.

Resultatet blev att Försäkringskassan hade i särklass den längsta telefonkön. Frågan gällde regler kring sjuklön och Metro fick köa som längst i en timme och 20 minuter. De övriga dagarna var väntetiden i genomsnitt nästan en timme. Skatteverket hade näst längst väntetid, men ”bara” 17 minuter som mest. Arbetsförmedlingens kötid låg på som mest nio minuter. CSN hade kortast kö och kötiden blev aldrig längre än lite mer än två minuter.

telefoner

Telefonkö.


Hur ska man då tolka resultaten?
Det är svårt för en som sitter utanför att göra, men kanske kan både en och två och tre av myndigheterna se över sina webbplatser, där mycket information borde kunna ges – på rätt sätt. Fast ibland behöver man ju faktiskt prata med en människa, framför allt när reglerna är snåriga och kanske ändras ofta.

Själv har jag inte så stora erfarenheter av Försäkringskassan. Sist jag var långtidssjuk, 2012, fick jag god hjälp och det var till och med en handläggare därifrån som ringde mig i stället för tvärtom. Skatteverket har jag också goda erfarenheter av, det vill säga korta väntetider OCH bra hjälp, till och med att räkna ut saker och ting! Arbetsförmedlingen har jag nämnt åtskilliga gånger. Att ringa sin handläggare går inte. Jo det går, men handläggarna svarar aldrig. Mejl är bättre. Då får man oftast svar inom en eller två dagar. Till Arbetsförmedlingens kundtjänst kan man få köa, men det går oftast snabbare att komma fram dit än till Arbetsförmedlingens resetjänst. CSN var det länge sen jag behövde ringa, för 2010 betalade jag det sista på mina studielån. Det gick snabbt att komma fram och snabbt att handlägga, vad jag minns.

Ett tips till dig som behöver ringa Försäkringskassan är att undvika att ringa i början av veckan. Fredagskvällar och helger är bättre och då går det snabbare att komma fram.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om morgonens ekonomiska bestyr.


Det har hittills varit en morgon
som omfattat arbete med en del praktiska prylar. Gå igenom räkenskaperna är en sån pryl. Den här månaden känns det betydligt lättare än förra eftersom jag igår fick a-kassa för fyra veckor och inte bara för två, som sist. Dessutom kom ett fint tillskott från inkomstförsäkringen. Utan inkomstförsäkringen hade jag haft en tusenlapp att klara mig på (mat, hygien, medicin, resor etc) till den 21 november. Det hade gått. Det går alltid att rätta sig efter det man har.

pengar

Pengar är bra att ha.


Det är onekligen så
att pengar är bra att ha. Faktum är att jag inte är så intresserad av att vara rik. Det enda jag önskar mig själv är att kunna betala månadens alla räkningar och att få en slant över till mat, kläder, hygienartiklar, medicin och resor. Ja med resor menar jag framför allt resor till och från anställningsintervjuer. Ibland är ju dessa resor längre, ibland kortare. Oavsett avstånd kostar de pengar.

Vis av tidigare erfarenheter hade jag sparat lite pengar. Men det räckte inte eftersom det dröjde så länge innan jag fick en hel ersättning från a-kassan och inkomstförsäkringen. Nu har jag varit arbetslös i snart tre månader. Det var först igår jag kunde se att jag går runt – till nästa utbetalning i november. Jag har haft förmånen att ha jobbat ett par år. Jag har inte haft nån kanonlön, men jag kunde stoppa undan lite grann. Det är inte utan att jag tänker på alla dem som inte har kunnat stoppa undan en endaste spänn för sämre tider… Hur klarar man sig då?

Nåt jag har tittat på är förstås hur jag ytterligare ska kunna dra ner på mina kostnader. Det jag hittills har gjort är att avstå från saker – såväl inköp som aktiviteter. Vidare har jag minskat på bilresorna. Jag har sett över mina försäkringar och minskat årskostnaden med ungefär 600 kronor. De två veckor i månaden som jag är ensam äter jag rätt spartanskt. Ibland blir det en chokladbit till middag, för det är fortfarande mycket billigare än att köpa mat. På grund av min mage och för att jag inte äter vissa livsmedel som gris och ko blir det lite specialare ibland. Men faktum är att jag ofta kan hitta bra mat som passar min kosthållning på extrapris, ofta hos Tokerian, faktiskt. Ibland har jag köpt fin kalkonfilé till halva priset – bara för att det är kort datum. Då äter jag och njuter med andakt!!!

kalkonfile o kniv

Kalkonfilé för halva priset är fynd man kan göra på Tokerian.


Idag blir det emellertid ingen kalkonfilé
utan kycklinggrillkorv (köpt för elva spänn för ett paket om tio korvar på ICA Solen), potatisklyftor (del av en påse om 750 gram som kostade nio spänn på Tokerian) samt till det Heinz chilisås (en flaska köpt för tio kronor på ICA Heidan). Jag kan tänka mig att min middag idag går på runt… sju kronor, allt som allt.

Naturligtvis funderar jag över vad mer jag kan dra ner på ifall det blir en fortsättning på mitt inkomstfria liv. På tur att sägas upp står fasta telefonen. Jag använder den nämligen nästan aldrig – bara igår när jag blev intervjuad, men då var det journalisten som ringde! Och så ringer mamma på den. Efter det står parkeringsplatser på tur. Jag har ju både en här och en hos Fästmön. Det tredje jag kan dra ner på är bredbandet där jag har både fast lina och trådlöst. Det gäller att jag bestämmer mig för vilket jag vill ha, helt enkelt. (Det finns för- och nackdelar med båda och jag har svårt att fatta nåt beslut.) Så… Det finns alltså fortfarande saker jag kan dra ner på när det gäller mina kostnader.

Ringde min a-kassa idag också för att höra om nedsatt avgift, som jag bör få när jag inte jobbar. Nån nedsättning av avgiften var inte gjord på den senaste räkningen, trots att man lovat det. Vidare ville jag höra mig för vad som händer om jag plötsligt får en visstidsanställning. Det är snåriga regler och jag tipsade om lite saker som jag tycker att a-kassan gott och väl kan lägg ut information om på sin webbplats. Idag blir det ju allt vanligare med ”kortare” anställningar, timanställningar etc. Tyvärr följer reglerna vanligen inte med utvecklingen.

Varje år gör jag en hushållsbudget i Excel. Det har jag gjort i många år. Där skriver jag in såväl inkomster som utgifter och så skriver jag ut på papper. Det är bra att få en överblick och enkelt kunna se vilken månad en viss räkning ska vara betald, till exempel. En del räkningar kommer ju inte varje månad utan då och då. Jag får känslan av att ligga steget före och har bättre koll på min ekonomi på det här viset. Men det är tufft att inte kunna lägga in en enda spänn i inkomstfälten för nästa år. Ganska skrämmande, till och med.

Jag vet att man inte ska prata om pengar, men hur gör DU? Gör du en hushållsbudget eller tar du räkningarna som de kommer? Behöver du också dra ner på kostnaderna och vad kan du tänka dig att dra ner på? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »