Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘parkerad’

Ett inlägg – var god dröj. Din väntetid är…



Uppdaterat inlägg:
I skrivande stund har Teliakunder i Uppsala med omnejd, totalt 3 700 abonnenter, drabbats av ett nytt kabelbrott. Enligt lokalblaskan handlar det denna gång enbart om fast telefoni. Så ska du ringa nån myndighet, använd mobilen!

telefon tecknad

Ska du ringa kundservice hos en myndighet? Var beredd på att få vänta!

Det finns väl ingen i hela världen som älskar telefonköer? När man ringer till såväl myndigheter eller internetleverantörer och får sitta och vänta och vänta och vänta. För att inte tala om när man ringer vården eller taxi… Kanske tvingas man lyssna på hemsk pausmusik och/eller en röst som då och då bryter in och talar om vilken köplats du har.

Sist satt jag i telefonkö i bilen. Ja, bilen stod parkerad, vill säga. Jag skulle ringa Arbetsförmedlingens resetjänst för att fixa biljetter till en intervjuresa. Förutom två (2) besök på själva Arbetsförmedlingen blev det telefonkö i cirka 45 minuter eller nåt. Både mobilen och mitt öra kokade en lång stund efteråt.

Tidningen Metro presenterade häromdan resultaten av en liten undersökning där man har ringt kundservice hos fyra stora myndigheter i vårt land. Syftet var att ta reda på hur långa telefonköerna var och hur länge man fick vänta. De fyra myndigheter Metro ringde till under tre dagar efter lunch vid olika tider på eftermiddagen var Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Centrala studiestödsnämnden. Innan Metro ringde kollade journalisterna med myndigheternas presstjänster vilka frågor som var vanligast från privatpersoner. Det var dessa frågor Metro köade för.

Resultatet blev att Försäkringskassan hade i särklass den längsta telefonkön. Frågan gällde regler kring sjuklön och Metro fick köa som längst i en timme och 20 minuter. De övriga dagarna var väntetiden i genomsnitt nästan en timme. Skatteverket hade näst längst väntetid, men ”bara” 17 minuter som mest. Arbetsförmedlingens kötid låg på som mest nio minuter. CSN hade kortast kö och kötiden blev aldrig längre än lite mer än två minuter.

telefoner

Telefonkö.


Hur ska man då tolka resultaten?
Det är svårt för en som sitter utanför att göra, men kanske kan både en och två och tre av myndigheterna se över sina webbplatser, där mycket information borde kunna ges – på rätt sätt. Fast ibland behöver man ju faktiskt prata med en människa, framför allt när reglerna är snåriga och kanske ändras ofta.

Själv har jag inte så stora erfarenheter av Försäkringskassan. Sist jag var långtidssjuk, 2012, fick jag god hjälp och det var till och med en handläggare därifrån som ringde mig i stället för tvärtom. Skatteverket har jag också goda erfarenheter av, det vill säga korta väntetider OCH bra hjälp, till och med att räkna ut saker och ting! Arbetsförmedlingen har jag nämnt åtskilliga gånger. Att ringa sin handläggare går inte. Jo det går, men handläggarna svarar aldrig. Mejl är bättre. Då får man oftast svar inom en eller två dagar. Till Arbetsförmedlingens kundtjänst kan man få köa, men det går oftast snabbare att komma fram dit än till Arbetsförmedlingens resetjänst. CSN var det länge sen jag behövde ringa, för 2010 betalade jag det sista på mina studielån. Det gick snabbt att komma fram och snabbt att handlägga, vad jag minns.

Ett tips till dig som behöver ringa Försäkringskassan är att undvika att ringa i början av veckan. Fredagskvällar och helger är bättre och då går det snabbare att komma fram.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om eftermiddagen och kvällen i New Village. 


Mamma anlände vid 14-tiden.
Då hade hon ringt när hon var i Märsta. Jag svarade och skrek

Hallååååå…

i ungefär en minut innan hon hörde. Men när jag frågade henne om hon börjat höra illa svarade hon nej. Hon hörde bara inte just .

Chauffören lämpade av mamma, rollator och väskor i entrén här och jag kånkade upp allt – utom mamma. Hon gick med krycka och i övrigt per egen maskin.

Jag fixade fika och hällde upp kaffe. Vet inte vart gästen tog vägen…

Eftermiddagskaffe i december utan gäst

Gofika på vintersolståndsdagen. Men var är gästen?


Mamma blev otroligt sugen
på chicken tikka masala, som jag nämnt vid nåt tillfälle. Det gav mig möjlighet att traska över till Tokerian lite senare och vila öronen inhandla ingredienser till detta. Mamma packade upp under tiden. Det tog två timmar. Men så gick jag ur hennes väg. Jag håller på att lära mig fortfarande när jag ska gå ur hennes väg så det inte blir clash eller friktion.

På Tokerian sålde de rintafilé, vilket fick mig att fnissa lite, ta en bild och skicka till vännen FEM. Hon har ju en viss förkärlek för just rintafilé.

Rintafilé

Rintafilé såldes på Tokerian idag.


Jag hittade två blåa hyacinter
på Tokerian och de fick följa med hem. I övrigt hittade jag inte så mycket, det var smockfullt med folk.

Till kvällen lagade jag inte chicken tikka masala utan kalkonfilé med potatisklyftor och sås och små plommontomater. Och tänk, mamma tog två (2) rejäla portioner – hon som inget äter! Det var roligt.

Kalkon klyftor o matlagningsöl

Kalkon, klyftor och matlagningsöl – för att stå ut.


Mamma erbjöd sig att diska
efter maten. Jag tog de stora grejorna, som plåten etc samt sköljde av allting. Nånstans mitt i hörde jag att hon blev sur för hon ville se på TV. Detta för att jag satte mig vid datorn. Så nu blir det mest dator nattetid, tror jag. Bäst för att slippa nån clash…

Mamma är i skrivande stund parkerad med en mugg kaffe i soffan framför TV:n. Hon sitter där inne och kommenterar allting verbalt i stället för på Twitter. Själv ska jag runda av det här inlägget, för det går inte att koncentrera sig mer.

Till Agnetha Fältskog klockan 20 och Downton Abbey (sista avsnittet för den här säsongen!) klockan 21.30 i SvT 1 serveras skumtomtar. Jag behöver nog stoppa ett par i mina öron också.

Vad händer hos dig i kväll???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i serien Saker som folk har i sina bilar.


Idag har jag varit på ett par riktigt trevliga utflykter
som jag ska skriva om senare i separata inlägg. Men dagens första utflykt gjorde jag till Motala Motormuseum i hamnen. Det var länge sen jag var inne på museet och det kommer som sagt ett speciellt inlägg med text och massor av bilder senare. Ett litet smakprov kan du dock få, eftersom det ingår i serien Saker som folk har i sina bilar. Utanför museet står denna pärla parkerad.

Motala motormuseum bil
En pärla utanför museet.


Men vad i himlens namn
är det som hänger i backspegeln om inte… en Monchhichi!! FASA!

Monchichi i backspegeln
En Monchichi i den här pärlan.


Ja jag säger då det…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i serien Saker som folk har i sina bilar.


Det ska vara i Metropolen Byhålan man hittar
vissa saker som folk har i sina bilar: tärningar som hänger i backspegeln. Den här bilen står i skrivande stund parkerad bakom Clark Kent*.

Bil m tärningar i backspegeln
Vita tärningar hänger ner från backspegeln.


Clark Kent hälsar:

En får ju skämmes!!!


*Clark Kent = min lille bilman


PS Det här har jag i min bil!


Livet är kort. And some things never change…

Read Full Post »