Posted in Personligt, TV, tagged Anja Kontor, ansvar, basala saker i livet, bli lyssnad på, bli starkare av motgångar, brobryggare, bry sig, byte, det oväntade, förlora delar av sig själv, förmiddag, förslag, flisa, frågor, gå sönder, generaldirektör, glad, glasbitar, go lunch, grundtrygghet, hålla tyst, helande, hjärna, i elfte timmen, idéer, inrutad tillvaro, inte arg, kärt återseende, komma längre, komma vidare, krascha ett glas, ladda, löser inga problem, ledsen, leka delaktig, ljus, luft, människor, möte, mejlkonto, missbedöma avstånd, När livet vänder, nyttigt, omtankte, oro i bröstet, prata, prövningar, promenad, raggmunk, säsongsstart, se som en kratta, själ, skakig, sova, stopp och belägg, svar, tankar, trasig, utmana, variera, vända, vänlig, vätska on 09 mars 2016|
2 Comments »
Ett sorgset inlägg.
Jag vill att tillvaron ska ha ett visst rutmönster.
Idag har jag inte varit arg, men ledsen. Jag varierar mig! Men ärligt talat är det inte roligare att vara ledsen än arg, så jag hade hellre varit glad eller bara… vanlig. En stor del av förmiddagen togs upp av ett möte. Det känns… inte så bra att leka delaktig så här i elfte timmen. Ansvaret var emellertid mitt att säga stopp och belägg. Det borde jag ha gjort innan. I vart fall kunde jag hålla tyst under mötet, trots miljoner tankar, frågor, idéer och förslag. Det är nog bra om dessa stannar inne i hjärnan.
Till viss del vill jag att tillvaron är inrutad. Precis som alla andra människor behöver jag ha en grundtrygghet, med basala saker i livet. Samtidigt vill jag ha lite mer, det oväntade. Det… som utmanar. På vissa plan tycker jag emellertid att det räcker med utmaningar – prövningar – av en och samma sort sort. Det gör att jag går sönder, det flyger flisor från min själ varje dag. En blir faktiskt inte bara starkare av motgångar. En förlorar delar av sig själv också.
NK* och jag hade planerat go-lunch nere i restaurangen och så blev det. Fast… med ett visst tillägg av glasbitar i NKs mat. Jag ser som en kratta och missbedömer avstånd. Dessutom sov jag kanske max fyra timmar i natt och var lite skakig. Kort sagt: jag kraschade ett glas. Men faktum är att jag inte var ensam om det. En kvart senare kom självaste generaldirektören och gjorde detsamma – dock med vätska i sitt glas…
Ljus och luft och omtanke är helande.
Ljus och luft och omtanke är helande och jag tog mig runt kvarteret efter raggmunken. I stället för att sjunka ner på den stenhårda soffan i Café Java till eftermiddagskaffet ett par timmar senare drog NK ut mig för ytterligare en promenad. Vet du, jag har nog de bästa av kollegor!!!
Genom att få prata och bli lyssnad på kan mycket vända. Att känna att nån eller några bryr sig gjorde att det vände för mig på eftermiddagen. Nej, det löste inga problem, men oron i bröstet har lugnat sig. Nu laddar jag inför morgondagen som innebär ett kärt återseende med… en brobryggare, en helare, skulle jag vilja säga.
I kväll grundar jag med säsongsstarten av När livet vänder. Anja Kontor möter människor som har kommit längre än jag, som har kommit vidare, men som har gått igenom betydligt svårare saker än jag. Det är alltid nyttigt att få veta att en inte själv har det värst.
Detta bildspel kräver JavaScript.
PS Båda mina mejlkonton fungerar igen, men jag håller på att se över ett byte.
Livet är kort.
Read Full Post »
Nästa brittiska deckarförfattare ur de innehållsrika papperskassarna från vännen Agneta är 
På fredagskvällar, när jag är så där härligt trött efter en arbetsvecka, har jag god lust att sjunka ner i bästefåtöljen och bara se nån bra och läskig film på TV. TV6 aviserade filmen 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 