Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘logotyp’

Du behöver inte googla, du kan fråga mig!

Ett inlägg om deklarationer, varumärken och Google.


 

Dags att deklarera

Nån som brukar läsa denna? Detta är förra årets deklarationsbroschyr.

Senast idag måste alla svenskar som har tjänat pengar lämna in sin deklaration. Jag deklarerade redan före mitten av april, så jag kan vara lugn. Glad är jag dessutom, eftersom jag får pengar tillbaka på skatten i juni månad, den månad när jag inte får nån annan ersättning. Jag har också deklarerat åt mamma. Det gjorde jag annandag påsk. Tänk så smidigt det är med ny teknik och att man bara behöver en kod och ett klick, typ, för att godkänna. Värre är det förstås om man har ändringar och tillägg. Jag själv funderade på att försöka dra av för jobbresor under 2014, men kom fram till att jag knappast överskred 10 000 kronor. Nej, för min del är det mer värt att få skatteåterbäringen i juni än att försöka få litet till fast i höst. För dig som ännu inte har deklarerat har Dagens Nyheter tio snabba tips här!

Domkyrkotornen

Det var länge sen domkyrkotornen var en del av Uppsalas varumärke…

Idag läste jag i lokalblaskan att kommunens varumärke ska revideras. Eller ja. Processen har redan hållit på i två år. Det var tio år sen sist och faktiskt en arkitektfirma som myntade uttrycket

Välkommen hit Välkommen hem

Det är nog bra med varumärkesrevideringar då och då, men generellt brukar jag i rollen som kommunikatör varna för att göra för stora ingrepp. Det tar tid för logotyper och slogans att sätta sig, nämligen. Men ett varumärke ska man förstås vårda hela tiden. Därmed inte sagt att det alltid behöver göras om. Vårda är en annan sak.

Nu håller man på att vässa Uppsalas varumärke, enligt Johan Graffman, vd för Graffman AB, Uppsalabo och den som leder processen (släkt med Eva Graffman, webbredaktör på Uppsala kommun, tro???). Det kan ju hända ganska mycket på ett decennium, menar Johan Graffman – därav vässningen. Resultatet ska bli mer utåtriktat också än sist. Johan Graffman ser emellertid skyn som gräns, för han tror dessutom att Uppsala snart kommer att sluta mäta sig med andra svenska städer (det står så i artikeln, städer, alltså, inte kommuner) och få ett mer internationellt perspektiv. Kan man gissa på att det blir en slogan på engelska? Nåja, för oss skattebetalare hade det också varit lite intressant att få veta kostnaden för vässningen. Jag menar, har den hållit på i två år, enligt artikeln, har den gissningsvis redan inneburit kostnader.

Bäste-tischan från Frida!

Ha ha! Jag fick använda bilden på min nya tischa idag igen!

Ett företag som har ett av världens starkaste varumärken är Google. Jag har sett många listor där Google ligger högst eller högt vad gäller företag som folk vill jobba på. Jag tycker att Google är ett utmärkt verktyg på nätet när jag söker information. Men jag avskyr att få svaret

Det kan du googla på!

när jag frågar kollegor om nåt som går lika snabbt för dem att svara muntligt på. Det är bara ett oförskämt svar. Därför var tischan från yngsta bonusdottern en helt perfekt present! Dessutom är jag ju rätt besser wissrig, har jag fått höra som ett av många pejorativa omdömen om min person av människor som aldrig har träffat mig, så perfekt var ordet!

Men åter till Google nu! Jag läste en väldigt bra krönika, signerad Björn Lövenlid, i lokalblaskan om Googles planer framöver. Krönikan handlar om Googles utspel om att företaget ska investera nästan en och en halv miljard kronor i utbildning och stöd till journalister i Europa. Syftet är att höja kompetensen vad gäller digital journalistik. Vid första anblicken av detta jublar jag, förstås, och hoppas på att våra högskoleutbildade journalister kan få gå kurser i svenska, framför allt stavning och grammatik. Men sen är det ju bra rent generellt, eftersom mediebranschen verkligen behöver just pengar nu.

Samtidigt lyfter Björn Lövenlid ett varningsfinger för det han kallar

Googles enorma marknadsdominans

Google är ju mediebranschens värsta konkurrent, menar han. Förr i tiden sökte man svar på sina frågor i media, numera googlar man, enligt krönikören:

[…] I Sverige tar till exempel ett enda företag, Google in 96 procent av alla intäkter när det gäller den stadigt växande sökmotorannonseringen. Uppgifter som man tidigare bläddrade i tidningar för att hitta tillhandahålls numera alltså nästan alltid av Google. […]

Självklart är ändamålet inte altruistiskt när Google nu ska bidra ekonomiskt till den europeiska journalistiken. Det fattar till och med jag att det handlar om tjäna pengar tillbaka in i företaget. Lite mer oroväckande är ju frågan om Google tänker bestämma vad de europeiska journalisterna ska skriva om. Nu är detta inte troligt, enligt Björn Lövenlid, men han tror säkert att Google försöker styra över så mycket pengar som möjligt till det egna företaget. Med makt följer också ansvar. Och jag tycker att Björn Lövenlid sammanfattar även mina farhågor rätt bra med dessa ord:

[…] Med så mycket makt följer också ett stort ansvar. Under många år hade Google därför ”Don’t be evil” som sitt övergripande motto. Sedan tonades detta ned och så sent som för ett par veckor sedan dök plötsligt ett annat motto upp i dess ställe: ”You can make money without being evil”. […]

 

Och nu vill jag förstås veta om DU…

  • har deklarerat
  • har några åsikter om varumärken
  • googlar???

Skriv gärna några rader i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Häromdan skrev jag ju om varumärken här på bloggen. Detta med anledning av att en tidning här i Uppsala tagit fram en lista på de personer som har Uppsalas starkaste varumärke. Och så skrev jag nånting om att jag saknade vissa personer. Nu presenterades bara tio i topp i tidningen, men listan innehöll faktiskt flera namn. Strax därpå skrev även lokalblaskan om hur man blir nätkändis och det personliga varumärket online, en ganska raljerande krönika som tycktes ha som syfte att slå ner på sociala medier, främst korkade bloggare.

Samtliga ovan kan slänga sig i väggen – för nu har Brand Finance, en internationell varumärkeskonsult, tagit fram en lista över världens mest värdefulla varumärken. Och där platsar varken naturfotografer, journalister eller bloggare. I toppen hittar vi nämligen Apple och Samsung som de två mest värdefulla. Efter dessa kommer Google, Microsoft och Walmart. Men det är Ferrarri som har det starkaste varumärket, följt av Google, Coca-Cola. Pricewatehouse Coopers och Hermès.

Snacka om tunga elefanter... Vi som är långt ifrån så berömda – och kanske ökända – kan under tiden hasa omkring i listornas utkanter, i våra tofflor, kanske…

rosa toffla stor

En del av min logotyp – som i sin tur är en del av mitt varumärke…


Livet är kort.

Read Full Post »

ABBAs scenkläder har i princip varit lika omtalade som deras musik. I kväll visades den tredje och sista delen av ABBA-dokumentären, ABBA: Absolut image. Vilken bild ville ABBA egentligen ge av bandet? Fästmön och jag kollade en timma senare, på DVD:n, eftersom hon jobbade till klockan 20.

Frida och Agnetha

Frida och Agnetha i sina isbergsscenkläder som användes på turnén i USA.


Image handlar förstås inte bara om scenkläder.
I programmet diskuterades även skivomslag, fotograferingar, filmer, logotyper. En del gillar man, annat inte. Men glitter och glamour var det för det mesta. ABBAs kläddesigner berättade lite om tankarna bakom kläderna, skivomslagsdesignern berättade om sina tankar.

Och så äntligen, mot slutet, fick vi se 50 procent av ABBA i form av Frida och BjörnABBA-museet. Museet på Djurgården i Stockholm som invigs den 7 maj i år.

Den tredje och sista delen i ABBA-dokumentären var nog mest intressant. Men även om jag fattar varför alla svenska samarbetspartners pratade engelska önskade jag att de inte hade gjort det. Det lät för jävligt.

Toffelbetyget för den här delen blir högt, men inte högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Om jag skrattade i förra inlägget, kan jag meddela att jag rasar i detta. Med ett halvt öga och ett lika stort öra uppfattade delar av ett gräsligt TV-program som heter Lyxfällan. Programmet visar upp vuxna svenskar som, i många fall, beter sig som små barn. Personer utan känsla för ansvar eller vad som är rätt eller fel – när det gäller pengar.

Ja, ja, man kan ju tycka att folk för göra som de vill, men när omdömeslösheten  påverkar andra i puckonas närhet och när det hela dessutom kablas ut i svensk TV då tar jag mig för min panna. Hårt.

I eftermiddagens program skildras hur en kvinna, som blivit av med sitt jobb och varit arbetslös under ett år, har tillbringat det året. Hon har i princip suttit vid sin dator och spelat datorspel och druckit läsk. En vuxen kvinna. En kvinna med en son och en man. En man som jobbar heltid och som, vad jag förstod, skötte hela hemmet. (Det är ju hans problem, men fy så dumt! Det skulle jag aldrig ha gjort!)

Den här kvinnan har inte sökt ett enda jobb under det år hon har varit arbetslös. Men se, när Lyxfällan griper in ordnar man med en intervju hos ett bemanningsföretag som gladeligen visar upp sin logga på en stor, röd skylt på TV. Snacka om gratis reklam! Och kvinnan, som varken sökt jobb eller gjort ett vettigt handtag under ett år, får inte bara ett heltidsjobb utan dessutom ett extrajobb.

För en sån som mig är detta som visas upp i Lyxfällan ett stort jävla hån. OK, jag sitter vid datorn, men jag försöker ägna tiden åt att söka jobb samt utveckla mitt skrivande. Spela spel förekommer inte på den här datorn! Dessutom betalar jag alla mina räkningar i första hand, så att jag inte har mer skulder än mitt bolån. Skit samma om det blir pengar över till mat, hygien, kläder och sånt. Det får komma i andra hand.

Nej, jag delar ut en stor fet och svart röv! Fy 17! Ska en som inte gör ett vettigt handtag få sån här hjälp… Tänk om alla arbetslösa i Sverige betedde sig på det sättet – inte bara i verkliga livet utan också på TV… Att de inte skäms!!!


Fy 17! Det kan inte bli annat än en svart bak för TV-program som premierar latmaskar!!!

Read Full Post »

Dags att hitta på nåt nytt här på bloggen. Faktum. Och faktum #1 är:

Den überexklusiva handduken, med broderad logotyp i korrekt PMS-färg, som jag fick av min förra arbetsgivare använder jag till de nedre regionerna.

Read Full Post »

Jag vet inte hur mycket skit snö det har kommit från ovan sen igår eftermiddag, men vi fick ha en lång och intensiv utgrävning i Himlen av Clark Kent* i morse. Jag hade min lilla skyffel och kompletterade den med skrapa och borste, Fästmön nyttjade ett lock till en av Elias större leksakslådor. Och plogbilen stod på området bredvid, med föraren som glodde på oss. GAH! Inte nog med att jag fick ett ofrivilligt motionspass – jag HATAR verkligen motion och sport av alla de sorter – vi hade en åskådare också som ÅTMINSTONE kunde ha börjat ploga på vårt område när han såg hur vi kämpade med våra undermåliga verktyg.


Den här bilden var med i en Finn Fyra Fel-tävling här på bloggen i våras. Felet som alla missade var den förskräckliga logotypen på ryggsäcken.

                                                                                                                                                    Elias kom till Fritids och Anna till jobbet i tid. Utanför Elias skola gjorde jag en del finjusteringar vad gäller snön och isen på bilen. Och det lustiga är att till och med de mest förtegna personer upplåter sina stämmor och kommenterar vädret! Jag blev väldigt förvånad över en hel dialog om fyra meningar…

Men gissa vad som hände när jag kom hem? Jo, det var bara att ta fram skyffeln IGEN! Framför garageporten hemma hos mig var det inte heller plogat och det låg en hög snö som gick upp över halva porten. Dags för nästa motionspass, alltså!

JA JAG ÄR SKITSUR!!!


Jag är en ARG tant Toffla idag.

                                                                                                                                                        Det verkar som om det har snöat mer i stan än i Förorten. Det blåser inte lika hårt som igår, men det blåser fortfarande ganska bra. Och snöar. Jag är HELT SLUT efter dagens två motionspass, så nu ska jag softa lite med nyperkolerat kaffe och lokalblaskan en stund. Tyvärr måste jag ge mig ut igen för att hämta ut två mediciner som ska göra mitt blod bättre, men jag har ingen lust att åka ut i snöyran igen på en stund. Hoppas att OVÄDRET inte ställer till nåt elände så att vännen FEM inte kan komma till Stockholm och träffa mig på lördag. Du skulle jag bli om möjligt ännu argare.

PS Jag har naturligtvis korrigerat felaktigheten på bilden i den ovan nämnda Finn Fyra Fel-tävlingen. Så här ser logotypen ut i korrekt form:


Detta är min korrekta logotyp.

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Dagens födelsedagsbarn skulle naturligtvis firas! Vi inhandlade både blommor och paket. Fästmön var noga med att passa Amaryllisen…


”Opp Amaryllis, vakna min lilla…” nynnade jag med Bellman

                                                                                                                                                      Själv var jag… något exalterad efter en… detaljerad erotisk skildring i boken jag läser just nu och började därför nynna

”Opp Amaryllis, vakna min lilla…”

Fikabröd hade vi medtagit, även om jag först glömde det i bilen. Men det fanns massor av gott på bordet. Så trots att vi var och grattade Mr Kakmonster Himself som blev det faktiskt kakor över…


Mr Kakmonster Himself a k a Ynglingen som fyllde blott 45…

                                                                                                                                                     Elias fick en stund med mamma och pappa och en jädra massa papper och frågor. Bland annat var det ett frågeformulär som skulle fyllas i av gossen själv inför hans allra första utvecklingssamtal i skolan.


Elias svarar på frågor inför sitt allra första utvecklingssamtal i skolan. Pappa och mamma Glasögonormar tittar på.

                                                                                                                                                      Vidare fick mamma och jag se prov på vad han åstadkommit under terminen. Det var många fina saker, till exempel ett par fina böcker. Och så den här teckningen av Elias familj:


Från vänster i översta raden: Mamma, pappa och Slaktar-Pojken. Från vänster i nedersta raden: Lillan, Fritzelina och Elias själv. Notera att pappa överst i mitten ser rätt busig ut och att storasyster Lillan, längst till vänster i nedersta raden, har nagellack.

                                                                                                                                                        Jerry bjöd som vanligt på gott kaffe, men jag undrade vad det var för skit skräp i muggen..?


Men det var ju bara en påmålad logotyp myra!

Read Full Post »

Older Posts »