Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘motto’

Du behöver inte googla, du kan fråga mig!

Ett inlägg om deklarationer, varumärken och Google.


 

Dags att deklarera

Nån som brukar läsa denna? Detta är förra årets deklarationsbroschyr.

Senast idag måste alla svenskar som har tjänat pengar lämna in sin deklaration. Jag deklarerade redan före mitten av april, så jag kan vara lugn. Glad är jag dessutom, eftersom jag får pengar tillbaka på skatten i juni månad, den månad när jag inte får nån annan ersättning. Jag har också deklarerat åt mamma. Det gjorde jag annandag påsk. Tänk så smidigt det är med ny teknik och att man bara behöver en kod och ett klick, typ, för att godkänna. Värre är det förstås om man har ändringar och tillägg. Jag själv funderade på att försöka dra av för jobbresor under 2014, men kom fram till att jag knappast överskred 10 000 kronor. Nej, för min del är det mer värt att få skatteåterbäringen i juni än att försöka få litet till fast i höst. För dig som ännu inte har deklarerat har Dagens Nyheter tio snabba tips här!

Domkyrkotornen

Det var länge sen domkyrkotornen var en del av Uppsalas varumärke…

Idag läste jag i lokalblaskan att kommunens varumärke ska revideras. Eller ja. Processen har redan hållit på i två år. Det var tio år sen sist och faktiskt en arkitektfirma som myntade uttrycket

Välkommen hit Välkommen hem

Det är nog bra med varumärkesrevideringar då och då, men generellt brukar jag i rollen som kommunikatör varna för att göra för stora ingrepp. Det tar tid för logotyper och slogans att sätta sig, nämligen. Men ett varumärke ska man förstås vårda hela tiden. Därmed inte sagt att det alltid behöver göras om. Vårda är en annan sak.

Nu håller man på att vässa Uppsalas varumärke, enligt Johan Graffman, vd för Graffman AB, Uppsalabo och den som leder processen (släkt med Eva Graffman, webbredaktör på Uppsala kommun, tro???). Det kan ju hända ganska mycket på ett decennium, menar Johan Graffman – därav vässningen. Resultatet ska bli mer utåtriktat också än sist. Johan Graffman ser emellertid skyn som gräns, för han tror dessutom att Uppsala snart kommer att sluta mäta sig med andra svenska städer (det står så i artikeln, städer, alltså, inte kommuner) och få ett mer internationellt perspektiv. Kan man gissa på att det blir en slogan på engelska? Nåja, för oss skattebetalare hade det också varit lite intressant att få veta kostnaden för vässningen. Jag menar, har den hållit på i två år, enligt artikeln, har den gissningsvis redan inneburit kostnader.

Bäste-tischan från Frida!

Ha ha! Jag fick använda bilden på min nya tischa idag igen!

Ett företag som har ett av världens starkaste varumärken är Google. Jag har sett många listor där Google ligger högst eller högt vad gäller företag som folk vill jobba på. Jag tycker att Google är ett utmärkt verktyg på nätet när jag söker information. Men jag avskyr att få svaret

Det kan du googla på!

när jag frågar kollegor om nåt som går lika snabbt för dem att svara muntligt på. Det är bara ett oförskämt svar. Därför var tischan från yngsta bonusdottern en helt perfekt present! Dessutom är jag ju rätt besser wissrig, har jag fått höra som ett av många pejorativa omdömen om min person av människor som aldrig har träffat mig, så perfekt var ordet!

Men åter till Google nu! Jag läste en väldigt bra krönika, signerad Björn Lövenlid, i lokalblaskan om Googles planer framöver. Krönikan handlar om Googles utspel om att företaget ska investera nästan en och en halv miljard kronor i utbildning och stöd till journalister i Europa. Syftet är att höja kompetensen vad gäller digital journalistik. Vid första anblicken av detta jublar jag, förstås, och hoppas på att våra högskoleutbildade journalister kan få gå kurser i svenska, framför allt stavning och grammatik. Men sen är det ju bra rent generellt, eftersom mediebranschen verkligen behöver just pengar nu.

Samtidigt lyfter Björn Lövenlid ett varningsfinger för det han kallar

Googles enorma marknadsdominans

Google är ju mediebranschens värsta konkurrent, menar han. Förr i tiden sökte man svar på sina frågor i media, numera googlar man, enligt krönikören:

[…] I Sverige tar till exempel ett enda företag, Google in 96 procent av alla intäkter när det gäller den stadigt växande sökmotorannonseringen. Uppgifter som man tidigare bläddrade i tidningar för att hitta tillhandahålls numera alltså nästan alltid av Google. […]

Självklart är ändamålet inte altruistiskt när Google nu ska bidra ekonomiskt till den europeiska journalistiken. Det fattar till och med jag att det handlar om tjäna pengar tillbaka in i företaget. Lite mer oroväckande är ju frågan om Google tänker bestämma vad de europeiska journalisterna ska skriva om. Nu är detta inte troligt, enligt Björn Lövenlid, men han tror säkert att Google försöker styra över så mycket pengar som möjligt till det egna företaget. Med makt följer också ansvar. Och jag tycker att Björn Lövenlid sammanfattar även mina farhågor rätt bra med dessa ord:

[…] Med så mycket makt följer också ett stort ansvar. Under många år hade Google därför ”Don’t be evil” som sitt övergripande motto. Sedan tonades detta ned och så sent som för ett par veckor sedan dök plötsligt ett annat motto upp i dess ställe: ”You can make money without being evil”. […]

 

Och nu vill jag förstås veta om DU…

  • har deklarerat
  • har några åsikter om varumärken
  • googlar???

Skriv gärna några rader i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej då, det är inte slut mellan Fästmön och mig, men vi ÄR slut. Anna är slut efter en tuff arbetsdag, jag efter städning. Och sen var det ju detta med StormarknadenFY!

Vi inledde med att sitta ner och ta en fika, kaffe med var sin havreboll. Annas med kokos på, min med pärlsocker. Kokos fastnar så jävligt i tänderna, så det går fetbort för min del.

Kaka med socker på.


Sen gav vi oss iväg
på en tur i detta Djävulens Palats. Jag kan förstå att somliga tycker att det är bra med en massa affärer på ett och samma ställe. Men för mig blir det bara hemskt, vidrigt, rörigt. Jag hittar inte, det är folk tamejtusan överallt. Och när man har ont i en häl är det INTE skönt att gå ett enda extra steg för att

hitta.

GAH, till sist kunde jag nästan inte gå.

Inte hade vi nån bra shoppingtur heller, trots att jag hade detta shoppingmonster med mig.

Shoppingmonster.


Det blev i alla fall
ett par presenter till en som snart blir myndig och tre kassar mat på värsta affären på hela centrumet, ICA Kvantum. Affären där personalen har som sport att flytta om alla varor när jag närmar mig. Jag hittar ingenting.

Dagens fynd gjorde jag emellertid på Åhléns. För aldrig mer att jag köper en badrumsmatta på Hemtex – de blir bara sabbiga i gummit under, förr eller senare.

Numera är mitt badrum MODEEERNT, tycker Anna.


Jag hittade en ny badrumsmatta
som inte alls bara var blå utan blå– och brunrandig. Anna tyckte att mitt badrum blev riktigt modeeernt när jag la på mattan. Ja, ja, själv har jag alltid gått efter mottot

blått och brunt passar inte ihop.

Men jag ska väl vara glad att jag slapp köpa nåt turkost skit. Det tycks vara det enda som säljs i nyansväg när det gäller badrumstillbehör… (nej, jag vägrar säga accessoarer, det tycker jag är ett löjligt ord!).

Nu har vi ätit mat och ska bänka oss med lördagsgodis och se nån film. Vi får se om vi orkar hålla oss vakna. Min onda häl lär hålla mig vaken, i alla fall…


Livet är kort. Det är min hälsena också. Och mitt tålamod.

Read Full Post »

Idag på förmiddagen var det avstämning för min del på jobbet. En sorts regelbundna möten där jag berättar vad som hänt och vad jag har gjort sen sist. Det fungerar alldeles utmärkt att ha det på det sättet för mig. Jag har fått ett uppdrag och inom det har jag frihet att utföra de uppgifter som behövs för att uppdraget ska genomföras. Enkelt och klart – utan att chefen leker kompis!

Avstämning behöver inte vara så här svår…


Jag jobbar så bra
på det här sättet, därför att det ger mig möjlighet att ta ut svängarna en hel del. Och eftersom jag dessutom blivit väldigt väl bemött av alla på institutionen blir det en sporre att ge nånting tillbaka. Jag har intervjuat dem alla – alla utom tre. Det handlar om bortåt 50 intervjuer. Det låter mycket, men oj vad dessa dialoger har varit guld värda!

Intervjuerna har även legat till grund för den kommunikationsplan jag överlämnade idag. Prefekten och den administrativa chefen ska nu titta på den och eventuellt blir det en del justeringar innan den översänds till ledningsgruppen. Dragningen för den gruppen skjuts emellertid på framtiden för att alla ska hinna titta på dokumentet.

Det här är i princip institutionens motto! 


För min del är arbetsmiljön
och klimatet på institutionen såväl inspirerande som trivsamt. Jag tycker att det är högt i tak och jag tycker att de människor som jobbar här är väldigt kloka, men också väldigt öppensinniga. Man får vara konstig och kufisk, bara man har kompetens också…

Högt i tak.


Om ett tag ska jag delvis börja jobba
på en annan institution i tre månader. Det blir fördelningen 20 procent på nuvarande, 80 på den nya. En ny utmaning väntar och jag är full av tillförsikt och entusiasm – även om jag är säker på att det inte kan bli riktigt lika bra som det har varit här. Eller kan det???

Det känns tryggt att ha kvar 20 procent här. En del av dessa, ungefär hälften, ska jag eventuellt lägga på webben eftersom vi idag diskuterade att jag kanske ska bli webbansvarig. Nuvarande webbansvarig ska nämligen snart ha barn och blir borta från arbetet ett tag. Och om webbansvarig försvinner, finns risken att våra fina statistiksiffror sjunker. Vi ligger ju i topp bland institutionerna vad gäller besöksantalet till vår externwebb och på sjätte plats totalt på hela universitet. Jag tänker inte ta på mig detta och säga att det är tack vare mig, men jag vill tro lite grann att jag har piskat inspirerat dem som jobbar med vår webb och vårt intranät här på institutionen att ta nya tag. Alla inblandade har varit och är så engagerade att jag blir glad ända in i själen!

Här kan du kika på våra externa webbsidor och läsa vad som händer runt omkring mig på jobbet. Våra intranätsidor kommer du inte åt och det är dem jag har jobbat mest med att bygga den senaste månaden.

När jag kom från firandet av Anna var det roligt att få ringa lilla mamma och berätta en del av allt detta jag har skrivit om här. Jag vill så gärna att hennes hjärta ska få ro och att hon ska få lite mer tro på att hennes dotter är på väg uppåt igen.

Read Full Post »

Den snälla Fru Hatt bjuder mycket på sig själv på sin blogg! Här har hon varit generös nog att bjuda mig på en lista! Eller… harkel… ja just det… Jag LÅNADE den från henne. OK, hoppas jag..?

  • Vad är sann lycka? Att ha tillgång till det i livet som inte kan köpas för pengar. Kärlek, till exempel.
  • Min största rädsla? Att inte kunna göra rätt för mig.
  • Vilken/vilka egenskap(er) föraktar jag mest hos mig själv? Jag är långsint, kommer ofta på de bra svaren EFTERÅT, kan vara otålig, måste vara ärlig jämt (DET är svårt!).
  • Vilken/vilka egenskap(er) föraktar jag hos andra? Inställsamhet, falskhet, feghet, homofobi.
  • Vilken levande person beundrar jag mest? Min fästmö. Hon är bäst!
  • Hur jag känner mig nu? Trött och rastlös.
  • Vad ogillar jag mest med mitt utseende? Finns mycket! Jag är tjock, har stora öron och fötter och näsa…
  • Vilka kvaliteter uppskattar jag hos män? Jag upplever män som rakare en kvinnor och det är en bra kvalitet! Sen har män en annan syn på heder än kvinnor. Män ”sladdrar” inte.
  • Vilka kvaliteter uppskattar jag hos kvinnor? Jag älskar kvinnor! De är fantastiska, lågavlönade mångkonstnärer i många fall.
  • Vilket ord använder jag för ofta? Liksom.
  • Vilken talang skulle jag vilja ha? Skulle vilja kunna måla tavlor!
  • Om jag kunde förändra en sak med mig själv, vad skulle det då vara? Bli mer ödmjuk.
  • Vilken är min största bedrift? En av mina största är att jag lyckades sluta röka efter 30 år. Nu har jag varit rökfri i… fem år, tror jag.
  • Vad är det värsta en människa kan uppleva? Krig och allt vad det innebär i förluster.
  • Om jag skulle dö och fick återvända som en person eller en sak vad skulle jag då välja? DLF* (för att kunna se saken från annat håll). Problemet är att DLF alltid överlever… En sak… Då skulle jag vilja vara en bra bok!
  • Vilken av mina ägodelar håller jag högst? Fotografierna.
  • Vilken är min favoritsysselsättning? Läsa och skriva.
  • Vilket är mitt mest utmärkande drag? Jag har inget pokerfejs och detta har avslöjat mina innersta tankar alltför ofta…
  • Vilken är min favoritförfattare? Det är många, det…
  • Vilken påhittad person liknar jag mest? Knyttet. Och ibland Lilla My.
  • Vilken historisk person identifierar jag mig med? Periodvis med August Strindberg!..
  • Vem eller vilka är de största hjältarna i ditt liv? Min pappa och min extrapappa. Tyvärr finns ingen av dem i livet längre.
  • Vad ogillar jag mest? Falskhet.
  • Vad ångrar jag djupast? Alla gånger mitt sanningssägande har gått för långt.
  • Hur skulle jag vilja dö? Snabbt, men definitivt inte ensam.
  • Vilket är ditt motto? Bloggo ergo sum (Jag bloggar, alltså är/finns jag!)

                                                                                                                                                      *DLF = Den Lille Fjanten, obehaglig person på min förra arbetsplats

Read Full Post »