Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘turné’

Ett inlägg om helgen.


 

Steget efter och kaffe

Ledig morgon i sängen.

Två lediga dar försvinner liksom POFF! Det är så mycket en vill, bör och måste göra under två dar, men den här gångna helgen hade i alla fall jag bara ett mål: att vara med Fästmön. Sen vill vi ju förstås göra saker också och det har vi gjort – i lagom mängd. Det skönaste har varit att kunna ta det lugnt och att inte ha några exakta tider att passa. Visserligen behövde vi passa ett par eftermiddagstider, men sånt kan en ju stå ut med. Två dar i rad har det blivit kaffe på sängen och läsning. Fast idag höll jag på att få spel när nån i huset satte igång att spika klockan nio. Måste man spika så dags en söndagsmorgon??? Det spikades cirka fem minuter, lagom för att väcka oss, och sen var det färdigt. Jag var förstås klarvaken. Sen dess har jag inte hört nån spika mer idag. Varför kan somliga inte vänta till eftermiddagen? Hur svårt kan det vara att behärska sig med hammaren, liksom???

Samtidigt… nog är det märkliga människor som bor här i området. Igår eftermiddag kom det snö. Det föll stora, tunga flingor som la sig som ett vitt täcke på marken. En person i området tände på sin kolgrill framåt kvällen. Stora eldslågor sköt ut under en balkong, men det sket väl h*n i. Jaa, det finns folk till allt.

Själva drog vi iväg på turné med Siwan runt lunchtid på lördagen… Närå, men vi tittade in till två av stans bästa vintage- och retroaffärer, såna med en touch av antikt. Först cirklade vi runt en stund innan vi hittade till Retrolyckan (jag ser fram emot hösten när affären flyttar till Svartbäcken!). Men jag gillar Retrolyckan för där råder ORDNING! I färg, dessutom… Jag fastnade för Siw Malmkvist som tycktes finnas där i parti och minut, men också för några snygga bruna lampor (både bordslampor och en golvlampa). Fast allt fick stanna kvar i affären – förutom våra intryck.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 Syltburk Hj Brantingsgatan

Den här syltburken på Hjalmar Brantingsgatan 4 A tyckte jag var lite kul.

Nästa stopp blev antik- och retroaffären på Hjalmar Brantingsgatan 4A, affären som inte riktigt har nåt namn ännu, trots att den öppnade i augusti förra året. Strunt samma, folk hittar dit, även vi. Mina klara favoriter där är de fina plåtburkarna och en och annan syltburk. Anna har kärat ner sig i en vit elefant. Den kostar bara 1 400 spänn…

Så korsade vi gamla E4:an för att se en fotoutställning av min vän Pe, Uppsala by night. Här kan du läsa mer om den! Roligt var det att träffa bekantingar från jobbet, men också, förstås, att få en jättekram av fotografen själv.

En snabb loppistur blev det innan vi handlade mat och film. Jag köpte en enda grej till mig själv. Du har säkert redan listat ut vad. Jorå, en bok för 15 kronor på Röda Korset. Dessutom hade jag inte kontanter, så Anna fick köpa den åt mig. Författaren heter Emelie Schepp och jag har hört goda omdömen om hennes deckare. Mitt loppisfynd är den första i en serie.

Hemma igen avslutade vi lördagseftermiddagen med kaffe och en bulle med blåbär i och hosta och kletigt socker utanpå. En stunds läsning blev det igen före middagen. Den senare gick snabbt att laga till, för vi hade köpte Västerbottenpaj, grekisk sallad och tzatziki på Årstahallen. Det mest ansträngande var nog att öppna vinet. Vinet kan du läsa om i ett särskilt inlägg här! Lördagskvällen avslutades i sällskap av James Bond.

Snön låg kvar i morse, men på söndagseftermiddagen försvann den tack och lov. Vi åt en sen frukost innan vi tuffade in till Upplandsmuseet för att se en Astrid-utställning – trodde jag. Här kan du läsa mer om den!

Jag har plockat iordning grejor till i morgon, men jag ska inte till jobbet först utan till tandläkaren. Fasa! I trapphuset var det cykelverkstad när jag kom hem och nån annan i huset har fest – som vanligt på söndagarna. Cykelgrannen är en god granne och h*n ska jag hjälpa med lite textgranskning i afton. Mamma har fått ett samtal, två maskiner tvätt är körda och söndagsmiddagen intagen. Nu återstår bara den tredje delen av Springfloden innan det är dags att skutta ner i bingen och sluta ögonen. Du får gärna skriva några rader i en kommentar och berätta om DIN helg!

Här är ytterligare några bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om pocketböcker.


Ända sen Månpocket började ge ut
bra pocketböcker har jag gillat dem! OK, jag vet att det är dotterförlag till Stormogulen, men faktum är att de titlar man släpper är läsvärda och har kvalitet – ofta både och…

Här kommer några av Månpockets boksläpp under augusti, i urval av yours truly:

Mord i blåttMord i blått av Jan Mårtenson
På det stora modehuset på Sturegatan är stämningen kaotisk. Husets grundare har avlidit och lämnat över ledningen till sin unga änka. Hans båda döttrar avskyr sin styvmor och dessutom har deras storslagna expansionsplaner gått upp i rök. Samtidigt som maktspelet trissas upp ska företagets överdådiga 50-årsjubileum firas, i Marrakech, den mytomspunna staden i Marocko mellan snötäckta Atlasberg och Saharas sandvidder. Där flockades 1900-talets internationella jetset och där skapade modeikonen Yves Saint Laurent sitt residens i den magnifika trädgården Jardin Majorelle, med hus och dekorationer som skimrar i lysande kraftfullt majorellblått. Johan Kristian Homan, den stillsamme antikhandlaren från Gamla stan, hamnar mitt i firandet.

Led ZeppelinLed Zeppelin av Mick Wall
Led Zeppelin var sextiotalets sista och sjuttiotalets första stora rockband. De reste sig ur askan efter The Yardbirds och skulle med tiden komma att betraktas som ett av världens största och mest inflytelserika band. När Jimmy Pages band The Yardbirds lade av 1968 behövde han nya musiker för att avsluta bandets pågående turnén. Han samlade ihop Robert Plant, John Bonham och John Paul Jones och som The New Yardbirds genomförde de en turné i Skandinavien. Efter turnén bytte det nya bandet namn till Led Zeppelin. Det här är historien om bandet som satte standarden för hur det vilda turnélivet för ett rockband skulle se ut. Och hur illa det kan gå om man lever rockmyten fullt ut.


LivlinanLivlinan av Harlan Coben

När den höggravida f.d. tennisstjärnan Suzze söker upp Myron Bolitar är hon förtvivlad. Hennes make, rockstjärnan Lex Ryder, har försvunnit sedan någon ifrågasatt faderskapet på Facebook. Nu behöver hon Bolitars hjälp. Kan han ta reda på vem som vill henne så illa? Och kan han hitta hennes make? Det här är inte första gången sportagenten Bolitar blir anlitad som privatdetektiv och som vanligt kan han inte tacka nej.


I en människaI en människa av John Irving

Det här är en roman om åtrå, hemligheter och sexuell identitet, kryddad med kärlek, Shakespeare och crossdressing. Billys episka och tragikomiska uppväxtskildring tar sin början i 1940-talets Vermont och för läsaren genom årtionden, från Billys första förälskelse i bibliotekarien miss Frost – som han ska komma att återkomma till under resten av sitt liv – vidare till Wien, Los Angeles och aidsepidemins New York och tillbaka till födelsestaden igen. Med varsam hand och en stor portion svart humor skildrar Irving en del av vår historia sedd ur Billys perspektiv, ett sekel av krig, depression, politisk revolution och sexuell frigörelse. Det är en värld i ständig förändring, som angår oss alla.


En ung kvinnas sista ordEn ung kvinnas sista ord av Regine Stokke

En dag i slutet av augusti får sjuttonåriga Regine Stokke veta att hon lider av akut leukemi. Ett år senare är hon död. Två månader efter beskedet bestämmer sig Regine för att starta bloggen ”Face your fear”, som snabbt blir Norges mest lästa blogg. Hon skriver ärligt om sjukdom och död, men också om livet. Hon låter oss följa med på aggressiva cellgiftsbehandlingar, starka möten med andra dödssjuka barn, djupa samtal om döden och svåra stunder efter allvarliga besked. Men hon delar även med sig av ljusglimtar från sina besök hemma, fina minnen från rockkonserter, egna fotoutställningar och ”världens bästa födelsedagsfirande”. Kort sagt, ögonblick ur en levnadsglad tonårings alldeles för korta liv. Regines blogg, utvalda läsarkommentarer och några utdrag ur hennes familjs och vänners dagböcker har blivit till den här boken.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en dokumentär om Göingeflickorna.


Nä, jag har inte kommit på rubriken
till det här inlägget själv, den är snodd från en kvällsblaska! Idag vet väl knappt nån vilka Spice Girls var. Är det nån som då minns Göingeflickorna från skånska Boalt?

Göingeflickorna

Göingeflickorna.


Systrarna Norén,
som de ursprungligen hette och kallade sig, började sjunga tillsammans kring mitten av 1950-talet. Sonja, Barbro och Agneta turnerade Sverige runt och var riktigt stora, framför allt på 1960-talet. Då var det två, tre framträdanden per dag… Det blev många mil i den gamla Volvo Duetten.

Det stora genombrottet för trion kom 1961 med låten Kära Mor. Och det är bland annat på grund av den låten jag verkligen gillar dessa töser! För Kära Mor blev, precis som vissa andra, döskallemärkt av Sveriges Radio. Skälet var att den ansågs alltför sentimental. Men det handlade också om att man tyckte att det var förskräckligt med en dotter som inte besökte sin mor tillräckligt ofta…

Som tur var spelade Radio Nord låten. Och den blev så populär att Sveriges Radio tvingades häva spelstoppet av den. Den valdes till och med till Årets låt 1961 – och slog då bland andra Evert Taube.

Under 1960-talet blev det till och med en turné i USA. Under 1970-talet försökte tjejerna poppa till sig lite, med kort-kort och sånt, men publiken ville se dem i folkdräkter.

Vid mitten av 1970-talet valde Barbro att hoppa av från gruppen och i stället sjunga med sin man Lars. Sen dess har trion gjort ett par revivals. Det senaste framträdandet tror jag var 2012. Men nu blir det inga fler, för Sonja avled i mars i år. Den här dokumentären är gjord av hennes son Tord till minne av mamman.

Det här är en rörande dokumentärfilm om en tid och en musik- och sångstil som inte längre görs. För Göingeflickorna kunde nämligen sjunga.

Tofflan ger högsta betyg till den här dokumentärfilmen!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Missade du dokumentären på TV? Här kan du titta på den!


Livet är kort.

Read Full Post »

ABBAs scenkläder har i princip varit lika omtalade som deras musik. I kväll visades den tredje och sista delen av ABBA-dokumentären, ABBA: Absolut image. Vilken bild ville ABBA egentligen ge av bandet? Fästmön och jag kollade en timma senare, på DVD:n, eftersom hon jobbade till klockan 20.

Frida och Agnetha

Frida och Agnetha i sina isbergsscenkläder som användes på turnén i USA.


Image handlar förstås inte bara om scenkläder.
I programmet diskuterades även skivomslag, fotograferingar, filmer, logotyper. En del gillar man, annat inte. Men glitter och glamour var det för det mesta. ABBAs kläddesigner berättade lite om tankarna bakom kläderna, skivomslagsdesignern berättade om sina tankar.

Och så äntligen, mot slutet, fick vi se 50 procent av ABBA i form av Frida och BjörnABBA-museet. Museet på Djurgården i Stockholm som invigs den 7 maj i år.

Den tredje och sista delen i ABBA-dokumentären var nog mest intressant. Men även om jag fattar varför alla svenska samarbetspartners pratade engelska önskade jag att de inte hade gjort det. Det lät för jävligt.

Toffelbetyget för den här delen blir högt, men inte högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Solen var verkligen het, fick vi känna av, Elias och jag. Jag är ju inte helt van vid små gossar och glömde kepsen hemma. Aj, aj, jag fick strutta bakom och skugga Elias. Det gick sisådär. På Ulva kvarns bakluckeloppis var det HETT idag.

På bakluckeloppis kan man hitta det mesta till salu. Till och med solen själv…


Till och med solen var till salu på Ulvas bakluckeloppis. Frågan är om denna var en lampa eller vad. Vi fattade inte riktigt, men vi är ju blonda…

                                                                                                                                                        Somligt var snyggt, annat var… limegrönt, men ändå rätt gulligt!


Limegrönt men ändå rätt gulligt!

                                                                                                                                                             Och frågan är vad som såldes i detta stånd (!)… Jag tycker faktiskt att det står Katt-mutta…


Ja vad står det på lappen, egentligen???

                                                                                                                                                       Det var verkligen varmt idag, så vi blev tvungna att ta en glasspaus när vi betat av halva loppisen.


Glasspaus i skuggan.

                                                                                                                                                               Jag goffade en sån här gammal favorit, Magnum mandel. Jag har ett sånt fint minne till den glassen. Första gången jag smakade på den blev jag bjuden av min dåvarande förvaltningschef när vi var ute på en liten turné bland mottagningarna i länet. Jag kände mig mycket stolt, för denne chef var känd för sitt… temperament. Och den som blev bjuden på glass av honom hade nog gjort ett gott intryck…


En gammal favorit med ett fint jobbminne!

                                                                                                                                                         Elias hade en egen peng med sig och gjorde två bokfynd. Han har verkligen lyssnat på sin fröken Agneta när det gäller läsningen och tar det hela på mycket stort allvar. För tanten som sålde den ena boken berättade han att fröken hade sagt att han skulle välja böcker som inte var alltför lätta att läsa, för se läsning, det är han jätteduktig på! Det var härligt att höra detta självförtroende!!!


Elias bokfynd för 15 respektive tio kronor.

                                                                                                                                                                  Så skuttade vi in i Clark Kent* som vid det här laget blivit en bastu på hjul. Vi åkte till Nyby där Clark fick svalka sig i garaget en stund medan vi gick hem till mig för att slappa lite och hämta lite grejor. Vi hann också med att spela ett kortspel med bokstäver, Relax, och Elias klådde mig två gånger. 😦

När vi fått nog av spelet tog vi en tur i området för att kolla dess lekplatser. Jag hade hittat en keps som Elias fick låna, en OS-keps från 2008.


Rutschkanan var rolig, men tyvärr kom en småunge och störde oss.

                                                                                                                                                      Den roligaste lekplatsen hade en gigantisk gunga som Elias gillade stenhårt, men vi hade fått en småunge efter oss som kom och ville gunga så vi gick vidare i området. På ett ställe hittade vi en karusell och till och med jag åkte. Två varv…


Till och med en gammal Toffla testade denna!

                                                                                                                                                             Vi hade en fin dag och under en bänk hittade jag detta, som med lite fantasi kan vara ett hjärta av frigolit.


Ett hjärta i frigolit, med lite fantasi.

                                                                                                                                                           Innan vi åkte tillbaka hem till Himlen åkte vi till Fästmön/mamma och levererade matlådor samt fick pussar och kramar. Precis när vi kommit fram såg vi en helikopter som var på väg att lyfta från ett tak.


Helikoptern lyfte liksom under det svarta ovanpå taket, såg det ut som.

                                                                                                                                                         Den kom nästan helt över oss och orsakade sandstorm, så jag kunde inte ta en bild närmare än så här.


Helikoptern orsakade sandstorm.

                                                                                                                                                            Tillbaka i Himlen igen fikade vi med bullar som vi hade köpt på loppisen. Ja, bullarna var förstås färska och goda, men mormors är godare, konstaterade vi.

Elias och jag fixade söndagsduschen galant, bara HALVA badrummet blev blött. Vi skyller på storasyster som berättade att hon fått VG på sin uppsats! Det var bra gjort, för filosofi är inte det enklaste av ämnen…

Nu börjar somligas magar att kurra, så jag ska sparka igång spisen. Idag blir det korv och pommes och så färska grönsaker till för att väga upp det mindre nyttiga!

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Igår var det inte mycket med en stackars Toffla. Uj uj, så sjuk hon var! Jag segade mig igenom dan och och sen och hämtade Anna från jobbet när hon slutade klockan 16. Vi stannade till vid ICA Heidan för att inhandla lite tillbehör till middagen samt lördagsgodis. Ärligt talat var jag inte ett dugg sugen på någotdera, men jag är svag i köttet så jag köpte ALLT, typ… Med gemensamma krafter fick vi sen till en middag och Anna diskade trots att hon jobbat hela dan (ja, jag får dåligt samvete när hon jobbar hemma också…).

Kvällen segade sig fram. Jag försökte läsa om Gustaf Fröding, men hans eskapader i kärlek är inte särskilt upplyftande att läsa om. Inte heller hans psykiska sjukdom och hans alkoholism… Men ändå, boken är jättebra, fast jag orkar bara läsa korta stunder.

Anna försökte planera den kommande veckans matinköp och messade sina barn för tips – och så tvärhängde sig hennes nya mobil igen. Den är helt körd, den går inte att ladda eller starta (den dog helt, så småningom). Hon har provat att ta ur och stoppa i batteriet igen, men inget funkar. Skitkul! Så nu får vi åka till OnOff IGEN med skiten och så får hon köra på en gammal mobil under tiden den nya är på lagning för ANDRA gången.


Annas nya mobil är jättefin och jättebra – när den funkar…

                                                                                                                                                            Ville mest gå och lägga mig, men se då kommer ju hostan, så vi slängde på dumburken och fastnade i nåt färdigskrattat (inspelade skratt) amerikanskt program där en jury om tre skulle bestämma vem av två makar som hade rätt. Det var flera fall och det ena tokigare än det andra. I ett fall var det ett par där mannen ville spela badminton medan hans fru tyckte att han skulle vara hemma hos henne och hundarna. I ett annat fall handlade det om en medelålders man som ville ge sig ut på turné med sitt band – men det ville inte hustrun. Ja, det var alltså på en lagom intellektuell nivå för oss och gjorde att vi höll oss vakna till Mördare okänd – här kan du se avsnittet på SvT Play om du missade det!

I natt sov jag gott, men hostan har som sagt kommit och när jag inte hostar så piper det och fräser i mina luftrör. Näsan är ömsom rinnig, ömsom täppt och jag känner mig allmänt fräsch – NOT!..

Har varit uppe och skjutsat Anna till jobbet, men idag gick det inte att somna om igen. Ska packa lite prylar och ägna en stund åt lokalblaskan innan jag gör nåt annat. Anna slutar redan klockan 13 idag och då åker vi till Kvantum och handlar. Framåt eftermiddagen åker vi sen ut till Himlen i Förorten, för i kväll kommer barnen hem till sin mamma.

I morgon har Anna kurs till sena eftermiddagen, men snälla mormor är vidtalad och ska hämta Elias från fritids. Själv skjutsar jag som vanligt Anna och Elias på morgonen och är sen hemma hos mig och vilar under dan. Ska försöka få ork att ringa Bil 3:an och boka en servicetid – efter att jag kollat kostnaden för densamma – och sen är det det vanliga – vila, blogga, leta jobb, tja… Mer spännande än så är inte mina dagar.

Men jag är ändå tacksam – här kommer en tacksägelsefilm!

Read Full Post »