Skippar baden, kollar bladen… eh fast på nätet

En omvärldstur i media för att se hur svår torkan är.

Uppsala är soligt och ganska varmt idag, men fortfarande blåsigt. Och torrt! Nu tar jag en tur ut bland media i cyberspace för att kolla torkan där. Häng på om du vill, annars stannar du bara kvar där du är. På min tur fokuserar jag på det lite udda, så förvänta dig inte att hitta nånting om katastrofer eller fotboll. Inte heller hittar du nåt om snoppar här, för det intresserar mig inte.

Min nyaste husdjur.

Fjärilsstigen – en oas i Hågadalen. Fästmön och jag var ju i Botaniska trädgården och Tropiska växthuset i helgen och fotade blommor. Morgan Jansson har varit med sin kamera i Hågadalen och fotat fjärilar. Underbara bilder!

Lill-Prinsen har fått ett namn! Det handlar förstås om brittiska prinsparet Williams och Kates nyföding, som ska heta George Alexander Louis. En Boy George, alltså. Fast jag hade tippat Alexander – det blev dock pojkens andranamn.

Ett glas vin ska helst vara rött, tycker jag.

Landets första vinhotell byggs i Solna. I Solna ska man bygga ett nytt hotell med inriktning på vin. Hotellet ska innehålla vinfabrik, vinotek och en restaurang – en tydlig vinprofil, alltså. Budgeten är på 270 miljoner och hotellet väntas stå klart 2015. Spännande, tycker jag som älskar vin. Rött vin, alltså.

Politikernas obetalda skulder. Byhåleblaskan granskar! Tänker man göra en Britt-Marie Citron igen, eller? Men det är hårresande när man läser om miljonskulder, 32 betalningsanmärkningar och skatteskulder. I Metropolen Byhålan…

Vidrigt kryp, väglusen. (Bilden är lånad från Aftonbladet, inte fotad hos grannen.)

Idas säng fylldes av vägglöss. Vidriga kryp, det där. Det värsta är att de travar vidare, ofta från angränsande utrymmen och ofta genom resor. Som de gjorde med en av dem som bor nära mig. Extra viktigt då att berätta för de närboende. Gjorde h*n det? Nej, jag fick höra det – av misstag. Skäl att springa omkring med en lista, kanske.

Mobilt bredband – så mycket kostar det. Phone House har undersökt hastigheter och priser hos de fyra stora operatörerna. Finns tid och pengar att spara där, helt klart…

Den här igelkotten är totalt osnuskig och parar sig inte. Den har jag gjort.

Kvinna hörde tjuvar – det var igelkottsex. Snusket breder ut sig! Till och med igelkottarna…  Men vilken tur att det bara var nåt sånt härligt och inte inbrott!

Livet är kort. 

Read Full Post »

Ordning här!

När jag var ganska liten trodde mina föräldrar att jag skulle bli städerska! Tänk så rätt fel de hade! Jag brukade gå och rätta till saker, kamma mattfransar som låg i oordning, hitta försvunna saker (särskilt min mammas handväska…) som nån ställt eller lagt på fel ställe med mera. Så snart jag hade fixat det hela sa jag förnumstigt:

Ordning här!

Att hitta saker som har kommit bort för andra är fortfarande en förmåga jag har. Men den har nog inte så mycket med mitt ordningssinne att göra. Det är en, vad ska jag säga, inte så fysisk förmåga.

I skrivande stund sitter jag hemma vid stordatorn. Jag stannar här till torsdag. Skälet är att jag har en del att fixa idag, bland annat förberedelser inför morgondagens möten. Det ena är jag ganska klar med, det andra har jag inte tittat på/funderat på än. Men nog ska det bli ordning här på mötena också! Även Johan har ett viktigt möte i eftermiddag och jag håller tummarna för att det går bra!

På onsdag natt kommer Linn och två kompisar hit för att sova över. Det är ju studentskivornas tid och det blir jobbigt, långt och dyrt att ta sig hem för fattiga studenter som bor i Förorten. Enklare då om man kan sova på madrass på golvet hos mammas fästmö. Eller en får sova i gästsängen och två på golvet. Tänkte därför gå ett varv med dammsugaren idag eftersom det var ett tag sen och jag vill ju INTE att de blivande studentskorna ska få astmaanfall av dammråttearmén.

Gissar att jag behöver en dusch efter detta – dagen är HET igen – och håret är jätteskitigt så det ska tvättas noga. Avslutningsvis blir det en tur till Tokerian eftersom väsentligheter som toapapper, kaffe och pålägg är slut. Synd, för resten, att Tokerian inte hade nåt jobb till Linn när hon ringde för att kolla av igår (hon hade tidigare lämnat in sitt CV och ett personligt brev). Där gick de miste om en toppentjej! Nu får nåt annat företag chansen.

Anna och jag åkte tillsammans med Elias till skolan i morse. Igår kväll satt Anna och försökte göra en sommarplanering, bland annat för att fritids måste få in önskemål om barnens tider. Det var inte det lättaste att få ihop det hela… Inte hjälper det att Anna har ont i magen, heller. Det gör mig lite orolig, vi misstänker att det är gallbesvär. Det kan göra så fruktansvärt ont, jag hade lite problem i ungdomen.

För egen del fick jag tag i doktor Anders igår via mejlen, så nu är ett recept på magsårsmedicinen på väg. Skönt att det går så smidigt!

Följde med Anna hem och åt frukost och så skjutsade jag henne till ICA Solen eftersom också hennes kaffe var slut. Hade jag haft min handlingslapp med i plånboken kunde jag också ha handlat, men så smart var jag inte. Den låg här hemma så fint på bänken.

På Solen sålde de lekar på påse. Det är verkligen en rolig affär!

Kull på påse säljer den roliga affären Solen! (Nej tack, ingen översättning behövs, det är norska och jag ordvitsar och tror att de flesta, liksom jag själv,  förstår.)

                                                                                                                                                                                 Clark Kent* flög hem över nya E4:an och inget konstigt dunkande ljud hördes. Skönt!

Hemma upptäckte jag att smarta brevbäraren ställt ett paket till mig OVANPÅ postboxarna. Paketet var för stort för att gå ner i boxen. Men varför inte ställa det vid min dörr, en trappa upp? Hade jag haft otur så kunde ju nån med långa fingrar norpat paketet! Men läskunnigheten verkar inte så stor här på sina håll, så paketet, som ju var från Bokus, fanns kvar. (Dessutom behandlas jag ju som spetälsk här omkring, så man trodde säkert att paketet var infekterat. Dock inte med vägglöss, som har bott hos vissa andra. USCH!)

Paketet var födelsedagspresenten från snälla Rippe som nu hade landat! Tusen tack, Rippe! Och kolla vilka spännande norska författare jag fick:

Unni Lindell, Stig Sæterbakken och Anne B Ragde – bara norskt i paketet!

                                                                                                                                                              Men nu ska jag inleda med en snabbläsning av lokalblaskan innan jag fluffar runt med dammvippan och släpar fram snabeldraken. Under tiden tänker jag ut nåt smart till mötena, det är jag säker på. Städning är en alldeles utmärkt syssla som går att kombinera med tankearbete! En maskin tvätt måste jag nog sparka igång sen också.

Till aftonen blir det förstås en titt på den första semifinalen till Eurovision Song Contest! Desperate Housewives får vänta till i morgon, för musiktävlingar är viktiga saker!

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lille bilman som hade en skruv lös igår!!!

Read Full Post »

Vägglöss på frammarsch!

Hela 5 000 saneringar av vägglöss. Det är vad Anticimex har gjort hittills i år. Det är en ökning med 40 procent jämfört med förra året. Vägglössen verkar vara i Sverige för att stanna. Och även kackerlackor är på frammarsch och invaderar våra hem…

Problemen med vägglöss är störst i storstäderna. Där samlas det mycket folk. Men det är först när man övernattar som krypen kommer fram. Vägglössen är nämligen dagskygga och kryper fram först på natten för att suga blod.

De läskiga krypen kommer vi ofta i kontakt med när vi är ute och reser. De följer med hem i resväskan och hoppar ur när vi packar upp. Därför är det viktigt att man tittar efter noga när man packar för sin hemresa. En nykläckt vägglus är väldigt liten och svår att se, men en fullvuxen är fyra millimeter stor.

Vägglus. Bilden är lånad från Anticimex hemsida.

                                                                                                                                                       Skaka ur kläderna över badkaret – glöm inte att skaka ur väskan också, uppmanar man på Anticimex. Men om man drabbas av vägglöss ska man inte försöka sanera själv, för det är nästan omöjligt. En saneringsfirma ska kontaktas snabbt.

En vägglus blir som sagt en knapp halvcentimeter lång. Den är rödbrun till färgan och den mörknar när den har sugit blod. Och blod suger den, på natten. Svullnad, rodnad, smärta och klåda får den som drabbas. Människor är det den gillar bäst. På dagtid gömmer sig lössen på mörka ställen som i väggspringor eller i stoppade möbler. Det är också där de lägger sina ägg.

Noteras bör att vem som helst kan drabbas. Det har ingenting med renlighet att göra. Men man ska snabbt kontakta en sanerare så man får hjälp och så att lössen inte sprids – till såna som bor i samma hus, till exempel…

Såååå, kliar det på dig nu???

Read Full Post »

Lady Inna och Lady Hamilton strålade ikapp!

Söndag och valdag. Men jag har ju redan klarat av valet. Och skälet var ju att jag skulle in till Kungliga Hufvudstaden och träffa vännen Inna.

Det blev en stunds väntan på perrongen i Uppsala. Tog upp lokalblaskan och läste… Om valet, förstås! Ovanligt, va?!

Valet, valet, valet – kvalet för många, men inte för mig…

                                                                                                                                                              Men det fanns lite andra nyheter i dagens tidning också. Jag fastnade förstås för denna om snuskiga vägglöss, därför att några närboende hade med sig såna här krabater hem en gång. Fyyyyyyy…

Låter ju inte som om lus-sex är nåt skönt sex… ”sticka sin vassa penis rakt i in i hennes mage…”  UFF!

                                                                                                                                                            Tanken var först att ta 14.09-tåget, men det blev ett tidigare tåg som gick sju minuter i.

Jag hade kunnat fortsatt ända ner till Östergyllen, men nu var ju Stockholm min destination!

                                                                                                                                                      Tåget var fullt som vanligt av folk som åt, pratade i sina mobiler, surfade och luktade illa. Jag luktade inte illa. Jag hade tvättat mig och dagen till ära stänkt på några droppar Hugo Boss. Dessutom läste jag min spännande bok som går mot slutet nu!

Lite trött var jag nog…

                                                                                                                                                              Väl framme bestämde jag mig för att orka promenera. Vädret var fint i Stockholm och himlen var blå.

Det var massor av folk på vägen till och från Gamla Stan.

                                                                                                                                                         På mysiga Lady Hamilton hade Inna och hennes kollega/vän Trond haft turen att få var sitt rum. Annars var det tämligen fullbokat på hotellen i Stockholm denna helg.

Vi blev bjudna på mousserande vin och guldpengar c/o vänliga Annika H. På tal om vänliga så var ALLA i personalen just vänliga. Vänliga och glada. Bara det!.. Trevligt bemötande av leende personal som ser ut att trivas på jobbet – och så mysiga rum gör att jag definitivt kommer tillbaka för att övernatta, nästa gång. Och så var det ju detta med det alldeles fantastiska afternoon tea, som Inna så vänligt bjöd mig på…

Jag tog en sipp av mitt mousserande, men resten fick Inna. Så hon blev nog lite på sniskan… 😉

                                                                                                                                                             Vi kände oss som två Pippi, tror jag, för vi fick var sin gigantisk guldpeng. Ingen av oss orkade öppna den utan de försvann ner i våra väskor/fickor.

Var sin gigantisk guldpeng fick vi med oss. Fast jag tror att den innehåller choklad, inte guld rakt igenom.

                                                                                                                                                  Afternoon tea… Det var nåt extraordinärt på Lady Hamilton… Vilken buffé av scones, cream cheese, lemon curd, marmelader, sylter, teer – och kakor… Vi ville ju förstås fota allt hela tiden, men sen ville vi goffa också!

Nu vill nog Inna slå klorna i sin scone och sina gurksnittar…

                                                                                                                                                            Det här med kameror, för resten… Jag fotar ju med min mobil och nu har bakstycket lossnat på två ställen så jag har fått tejpa. Inna hade fått tejpa sin kamera och hon berättade livfullt hur hon var tvungen att hålla i objektivet som också var lite ”lösaktigt”.

Ja detta är alltså en bild på Innas händer och kamera och tekopp.

                                                                                                                                                            Vi åt en massa gott. Titta bara!

Mjuka kakor av alla de slag. Och teerna…

                                                                                                                                                       Jag är egentligen ingen tedrickare, men idag provade jag tre sorters te. Det ena var ganska ordinärt svart te, det andra champagne och grädde och det tredje choklad och chili. Låter rätt smarrigt, va..?

Inna ÄR verkligen så här glad – inte bara över sina sötsaker – utan mest hela tiden!

                                                                                                                                                            Inna är en glad och trevlig tjej som det var hur lätt som helst att prata bort några timmar med. Klok och rolig är hon också och sånt är ju en ännu bättre kombination. Och så verkar hon vara så otroligt snäll… Jag tror att Innas elever har en toppenlärare i henne! Ytterligare ett bonuspoäng roffar Inna åt sig eftersom hon är tillsammas med – EN ÖSTGÖTE!!

Efter alla scones, snittar och kakor tyckte Inna att vi skulle ta kaffe på maten… Så blev det!

Kaffe och bondkaka på maten blev det! Notera hur guldpengarna PLÖTSLIGT har kommit närmar mig…

                                                                                                                                                                Och så lite bäst av allt… Disken kunde vi lämna. Den plockades bort av försynta tjejer.

Slabbdisken kunde vi bara lämna åt andra att ta hand om.

                                                                                                                                                          Två timmars goffande gjorde att vi tog hissen upp till Innas rum, ett rum som passande nog hette Johannisört (en brännvinskrydda). Det var nog det mest mysiga rum jag har sett! Kolla in takbjälkarna, bara!..

Hög mysfaktor på rummen! Här ska Inna och Trond valvaka i kväll.

                                                                                                                                                               Alla tjejer/damer/kvinnor som bokar enkelrum på Lady Hamilton får en gåva på rummet – en korg med diverse smått och gott, en del ätbart och en del läsbart. Vilken jättefin grej!

Så spännande med en korg diverse!

                                                                                                                                                Killar/män som bokar enkelrum får också nåt – en chokladbit, tror jag det var. Det har sina fördelar att vara tjej ibland!

Jag klev upp under bjälkarna för att kolla utsikten från takfönstren. Inte var den fy skam, inte…

Var det inte i den kyrkan en prinsessa gifte sig och fick en prins nån gång i juni..?

                                                                                                                                                            Inna var sen så gullig och följde mig till tåget. Vi genade över Klara kyrka och Inna visade vilken anarkist hon är!

På gräsmattorna får man inte gå, men Inna tycker att förbud är till för att brytas – i alla fall i det här fallet!

                                                                                                                                                             Inte nog med den fina afternoon tea-buffén och den trevliga pratstunden, Inna gav mig en bok också! Bästa gåvan att ge en sån som mig…

En deckare!

                                                                                                                                                          Tänk att man kan hålla låda i nästan tre timmar med en person som man aldrig har träffat förut… Häftigt! Vad vi pratade om? Tja, lite om kärlek, barn, Östergötland, krämpor, jobb och så. Men detaljerna behåller vi oss emellan.

Read Full Post »