Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Klara kyrka’

Usch! Ja jag säger

USCH!

För alla dessa offentliga kissare. Herregud, har ni inte lärt er hyfs och vett hemifrån, eller? När vi var i Stockholm några dar för ett tag sen vet jag inte hur många kissare vi såg på bakgatorna på väg mot hotellet. Och mitt på ljusa dan, SÖNDAGEN, en KYRKODAG, såg jag ett föräldrapar låta sina barn kissa – mot Klara kyrkas vägg!!! Förutom att det är ofräscht var det väl en rejäl uppvisning i vad man tycker om Svenska kyrkan…

Men det är faktiskt ett brott mot lagen att kissa offentligt – även om få tycks tro det. Förra året bötfälldes 4 876 för att ha kissat offentligt. Under årets sex första månader har 2 580 personer bötfällts.

Bäst på att bötfälla är polisen i Halland. Där har Lagens Långa Arm skrivit ut 7,1 böter per 10 000 invånare under det första halvåret i år. Och näst bäst var, glädjande nog, polisen i Uppsala län som skrev 5,6 böter per 10 000 invånare. Lättast att slippa undan straff för detta brott är det i Dalarna och Kronoberg.

Så! Nu har jag tipsat alla kissare vart de kan åka och urinera offentligt!

 

Read Full Post »

Jag förstår inte vad det är som är så intressant med Marcus Birro, men nu basunerar kvällstidningarna ut att han flyr från Sverige på grund av näthatet. Jag fattar inte riktigt heller vad det är som gör att så många retar sig så på Marcus Birro att de skriver att de hatar honom eller att han är helt jävla sjuk i huvet. Känner de Marcus Birro? Har de ens träffat Marcus Birro?


Så här ser Marcus Birro ut. Bilden är lånad från huvudet i hans blogg i Corren.

                                                                                                                                                         För mig är Marcus Birro en skribent. En skribent vars krönikor och blogginlägg jag läser. Texter som ofta hittar långt in i mig och drar fram starka känslor. För Marcus Birro blottar verkligen sig själv i många texter, han lägger ut sitt hjärta, sina innersta känslor till allmän beskådan. Det är så modigt!

Däremot delar jag inte alla av Marcus Birros åsikter eller intressen. Hans framträdanden i två populära TV-program genererade i en massa påhopp från höger och vänster – och Marcus Birro själv hoppade också på. Men ändå. Var det inte lite avundsjuka? Ärligt? Fotboll, svensk ELLER italiensk, intresserar mig inte heller. Men Marcus Birro är intresserad.

När en recensent i Norrköpings tidningar rackar ner på Marcus Birro som person i stället för på det Marcus Birro skrivit, boken som skulle recenseras… I det läget förstår jag att Marcus Birro slutar blogga för den tidningen. Det finns en gräns för hur mycket skit en man kan ta.

Marcus Birro utsätts för ”en incident” vid Klara kyrka. Han twittrar och skriver krönika om det. Genast blir han den största idioten som går i ett par skor. För rullstolsburna, en del, i alla fall, kan faktiskt gå och fattar inte Marcus Birro det??? Dessutom skriver han rasistiskt om några män som står bredvid. Men hallå! Marcus Birro är väl själv inte svensk? Och varför, VARFÖR skriver/reagerar ingen i stället på att TV3 inte är klok i hela sitt jävla huvud som utsätter Marcus Birro och andra för sin så kallade humor???

Marcus Birro skriver idag i sin blogg i Corren om den kommande flytten (flykten) till Italien. Detta blåser kvällstidningarna upp. Bara det att Marcus Birro skrev redan i början av året i sin blogg i Corren att han och familjen planerade att flytta till Rom i vår i några månader. Detta var alltså FÖRE händelserna vid Klara kyrka och det som därpå följde.

Media har åter tappat ett antal gram av mitt förtroende. Eller säg så här: Tro inte att allt du läser i tidningen/ser på TV är sant. Oavsett om man gillar Marcus Birro eller inte. Jag kan inte uttala mig om huruvida jag gillar honom eller inte för jag känner honom inte. Däremot vet jag att jag har gråtit till mycket av det han har skrivit och att jag INTE delar en del av hans åsikter. Men att säga att han är dum i hela sitt jävla huvud, det är baske mig att gå för långt. Och att utsätta honom för TV3-humor av detta slag, det är bara totalt smaklöst. Totalt smaklöst.

Read Full Post »

På lördagsförmiddagen var företagsväskan packad så dragkedjorna nästan sprängdes. Men vad gjorde det?! Vi skulle ju på besök till en riktig Lady…


Företaget Ingets väska var sprängfylld.

                                                                                                                                                                 Vi hade satt på oss våra soligaste miner och sken ikapp med solen på bussen in till stan.


En stund i solen, bara vi två…

                                                                                                                                                            På tåget till Stockholm blev det smockat med folk. Naturligtvis hamnade ett BARN bredvid mig. Men det gick bra ty det var ett stillsamt barn som länge och väl knaprade på en bulle. Värre var dess moder, iförd en hiskelig kreation, som sprang som ett torrt skinn (modern, alltså, inte kreationen!) för att serva sina tre barn och maken – alla på utspridda platser i tåget.


Anna förväntansfull på tåget.

                                                                                                                                                                I Stockholm sken solen också. Himlen var förunderligt blå när Klaras torn reste sig mot höjden.


Klaras torn reste sig mot en klarblå himmel.

                                                                                                                                                           På ett fantastiskt, underbart och HAUNTED litet hotell i Gamla Stan möttes vi av denna dam.


En galjonsfigur tog emot i entrén.

                                                                                                                                                        Vårt rum var ännu inte färdigt, så vi softade en stund och tittade på alla spännande prylar. Jag fastnade förstås för detaljer, som den här stolsryggen.


Vilket underbart arbete!

                                                                                                                                                              Och lite högre upp, på stolsryggens karm, hittade jag denna.


Snacka om detaljer…

                                                                                                                                                             I taket uppe i trapphuset hängde ett skepp. Ty damen ifråga som vi besökte var älskarinna till den icke helt okände Lord Nelson


Kan det vara Victory???

                                                                                                                                                            I ett läckert skåp på bottenvåningen fanns en massa saker att titta på. Fast jag fastnade mest för denna ask med texten Nej på!..


Nej.

                                                                                                                                                       Var vi var? Jo, på besök hos Lady Hamilton, en alldeles förtjusande dam.


En fötjusande dam, Lady Hamilton.

                                                                                                                                                          Vi blev mottagna som de två prinsessor vi är. Se bara…


Ett varmt välkomnande med fina chokladpraliner och mousserande vin.

                                                                                                                                                      Lyckliga suckade vi och laddade om för Afternoon tea.

To be continued…

Read Full Post »

Söndag och valdag. Men jag har ju redan klarat av valet. Och skälet var ju att jag skulle in till Kungliga Hufvudstaden och träffa vännen Inna.

Det blev en stunds väntan på perrongen i Uppsala. Tog upp lokalblaskan och läste… Om valet, förstås! Ovanligt, va?!


Valet, valet, valet – kvalet för många, men inte för mig…

                                                                                                                                                              Men det fanns lite andra nyheter i dagens tidning också. Jag fastnade förstås för denna om snuskiga vägglöss, därför att några närboende hade med sig såna här krabater hem en gång. Fyyyyyyy…


Låter ju inte som om lus-sex är nåt skönt sex… ”sticka sin vassa penis rakt i in i hennes mage…”  UFF!

                                                                                                                                                            Tanken var först att ta 14.09-tåget, men det blev ett tidigare tåg som gick sju minuter i.


Jag hade kunnat fortsatt ända ner till Östergyllen, men nu var ju Stockholm min destination!

                                                                                                                                                      Tåget var fullt som vanligt av folk som åt, pratade i sina mobiler, surfade och luktade illa. Jag luktade inte illa. Jag hade tvättat mig och dagen till ära stänkt på några droppar Hugo Boss. Dessutom läste jag min spännande bok som går mot slutet nu!


Lite trött var jag nog…

                                                                                                                                                              Väl framme bestämde jag mig för att orka promenera. Vädret var fint i Stockholm och himlen var blå.


Det var massor av folk på vägen till och från Gamla Stan.

                                                                                                                                                         På mysiga Lady Hamilton hade Inna och hennes kollega/vän Trond haft turen att få var sitt rum. Annars var det tämligen fullbokat på hotellen i Stockholm denna helg.

Vi blev bjudna på mousserande vin och guldpengar c/o vänliga Annika H. På tal om vänliga så var ALLA i personalen just vänliga. Vänliga och glada. Bara det!.. Trevligt bemötande av leende personal som ser ut att trivas på jobbet – och så mysiga rum gör att jag definitivt kommer tillbaka för att övernatta, nästa gång. Och så var det ju detta med det alldeles fantastiska afternoon tea, som Inna så vänligt bjöd mig på…


Jag tog en sipp av mitt mousserande, men resten fick Inna. Så hon blev nog lite på sniskan… 😉

                                                                                                                                                             Vi kände oss som två Pippi, tror jag, för vi fick var sin gigantisk guldpeng. Ingen av oss orkade öppna den utan de försvann ner i våra väskor/fickor.


Var sin gigantisk guldpeng fick vi med oss. Fast jag tror att den innehåller choklad, inte guld rakt igenom.

                                                                                                                                                  Afternoon tea… Det var nåt extraordinärt på Lady Hamilton… Vilken buffé av scones, cream cheese, lemon curd, marmelader, sylter, teer – och kakor… Vi ville ju förstås fota allt hela tiden, men sen ville vi goffa också!


Nu vill nog Inna slå klorna i sin scone och sina gurksnittar…

                                                                                                                                                            Det här med kameror, för resten… Jag fotar ju med min mobil och nu har bakstycket lossnat på två ställen så jag har fått tejpa. Inna hade fått tejpa sin kamera och hon berättade livfullt hur hon var tvungen att hålla i objektivet som också var lite ”lösaktigt”.


Ja detta är alltså en bild på Innas händer och kamera och tekopp.

                                                                                                                                                            Vi åt en massa gott. Titta bara!


Mjuka kakor av alla de slag. Och teerna…

                                                                                                                                                       Jag är egentligen ingen tedrickare, men idag provade jag tre sorters te. Det ena var ganska ordinärt svart te, det andra champagne och grädde och det tredje choklad och chili. Låter rätt smarrigt, va..?


Inna ÄR verkligen så här glad – inte bara över sina sötsaker – utan mest hela tiden!

                                                                                                                                                            Inna är en glad och trevlig tjej som det var hur lätt som helst att prata bort några timmar med. Klok och rolig är hon också och sånt är ju en ännu bättre kombination. Och så verkar hon vara så otroligt snäll… Jag tror att Innas elever har en toppenlärare i henne! Ytterligare ett bonuspoäng roffar Inna åt sig eftersom hon är tillsammas med – EN ÖSTGÖTE!!

Efter alla scones, snittar och kakor tyckte Inna att vi skulle ta kaffe på maten… Så blev det!


Kaffe och bondkaka på maten blev det! Notera hur guldpengarna PLÖTSLIGT har kommit närmar mig…

                                                                                                                                                                Och så lite bäst av allt… Disken kunde vi lämna. Den plockades bort av försynta tjejer.


Slabbdisken kunde vi bara lämna åt andra att ta hand om.

                                                                                                                                                          Två timmars goffande gjorde att vi tog hissen upp till Innas rum, ett rum som passande nog hette Johannisört (en brännvinskrydda). Det var nog det mest mysiga rum jag har sett! Kolla in takbjälkarna, bara!..


Hög mysfaktor på rummen! Här ska Inna och Trond valvaka i kväll.

                                                                                                                                                               Alla tjejer/damer/kvinnor som bokar enkelrum på Lady Hamilton får en gåva på rummet – en korg med diverse smått och gott, en del ätbart och en del läsbart. Vilken jättefin grej!


Så spännande med en korg diverse!

                                                                                                                                                Killar/män som bokar enkelrum får också nåt – en chokladbit, tror jag det var. Det har sina fördelar att vara tjej ibland!

Jag klev upp under bjälkarna för att kolla utsikten från takfönstren. Inte var den fy skam, inte…


Var det inte i den kyrkan en prinsessa gifte sig och fick en prins nån gång i juni..?

                                                                                                                                                            Inna var sen så gullig och följde mig till tåget. Vi genade över Klara kyrka och Inna visade vilken anarkist hon är!


På gräsmattorna får man inte gå, men Inna tycker att förbud är till för att brytas – i alla fall i det här fallet!

                                                                                                                                                             Inte nog med den fina afternoon tea-buffén och den trevliga pratstunden, Inna gav mig en bok också! Bästa gåvan att ge en sån som mig…


En deckare!

                                                                                                                                                          Tänk att man kan hålla låda i nästan tre timmar med en person som man aldrig har träffat förut… Häftigt! Vad vi pratade om? Tja, lite om kärlek, barn, Östergötland, krämpor, jobb och så. Men detaljerna behåller vi oss emellan.

Read Full Post »