Bredbandskoll

Ett bredbandat inlägg.

---

 

Jag har kollat runt vad olika bredbandsleverantörer kan erbjuda i form av fast och mobilt bredband av storleken som jag redan har. Här kommer en samman-ställning som andra läsare kanske är intresserade av. Jag har valt ut några av de största och vanligaste leverantörerna. Eftersom alla presenterar sina lösningar och priser på olika sätt kan jag inte garantera att jag har fått med alla avgifter och fakta. Därför lägger jag också med en länk till varje leverantör ifall du själv vill kolla mer.

• Bredbandsbolaget
  Fast bredband (i telejacket): Idag har jag 100 Mb för 339 kr/månaden. Vid årsskiftet höjs avgiften till 369 kr/månaden. Den som vill ha ett nytt abonnemang får betala en startavgift på 295 kronor. Jag har autogiro, vilket innebär noll fakturakostnad. Bindningstiden är tolv månader och datamängden fri.
  Mobilt bredband med D-link router 50 Mbit betalar jag 349 kronor i månaden för. Enligt webbplatsen ska det emellertid kosta 369 kronor i månaden. Jag hittar ingen uppgift om startavgift.
• Telia
  Fast bredband: 100 Mb kostar 379 kronor i månaden. Det finns också ett alternativ via telejacket på 2 – 60 Mbit/s, men det är alltså inte lika snabbt som det jag har idag.
  Ingen bidningstid?! Erbjudande: båda alternativen kostar 99 kronor de tre första månaderna. Man får låna en trådlös router
  Vidare erbjuds bredband via stadsnät, men det är inget som är aktuellt för mig idag.
  Mobilt bredband Plus 10 – 40 GB kostar mellan 99 och 399 kronor i månade. Man kan välja ett mobilt USB-modem, en mobil 4G-router eller en stationär router. Modemet kostar 20 kronor i månaden, mobil 4G-router 40 kronor i månaden och stationär router 60 kronor i månaden. Bindningstiden är 24 månader.
  Telia erbjuder också bredband och telefoni till paketpris från 349 kronor i månaden.
• Com Hem
  Bredband: Bredband 100, vilket innebär 50 – 100 Mbit/s. Priset är  199 kronor i månaden i tolv månader, därefter 339 kronor i månaden. Fast på ett annat ställe står det att det bara är de tre första månaderna det kostar 199 kronor och därefter 339 kronor. Höghastighetsmodem ingår som man alltså kan ha både lina i och köra trådlöst med.
  Engångsavgifter för modemet, en krona, samt startavgift 249 kronor. Frakten kostar 99 kronor.
• 3
  Bredband med en hastighet på 64Mb inkluderar en router där man man surfa med en lina samt trådlöst för max 40GB i månaden. Därefter spärras abonnemanget till nästa månad om man inte köper extra data. Pris: 428 kronor i månaden plus 35 kronor i fakturaavgift står det på ett ställe på webbplatsen; 399 kronor per månad står det på ett annat ställe.
• Telenor
  Telenor har enbart mobilt bredband. Surf large kostar 399 kronor i månaden för en hastighet upp till 50Mbit. Man får surfa upp till 12 GB per månad, därefter sänks hastigheten.
  Anslutningsavgiften är 250 kronor.
  För ytterligare 50 kronor i månaden kan man även få Mobil WiFi som får plats i fickan.
• Tele 2
  Fast bredband 100 kostar 299 kronor i månaden via datauttag eller TV-uttag. En fri månad erbjuds.
  Startavgiften är 199 kr och faktureringsavgiften 35 kronor.
  Bindningstiden är tolv månader, uppsägningstiden en månad.
  Surfa trådlöst large med router 60 GB per månad med en hastighet på 50 Mbit/s kostar  699 kronor/månad samt 40 kronor för router och modem.
• Glocalnet
  Fast bredband med telefoni kostar 299 kronor i månaden, utan telefoni 349 kronor. Med telefoni innebär att du måste ringa minst ett samtal i månaden.
  Modem och kablar ingår. Fraktavgiften är 99 kronor. Faktureringsavgiften är 40 kronor i månaden, men det är gratis med autogiro.
  Bindningstiden är 18 månader och uppsägningstiden en månad.
  Om man också tar mobilt bredband i form av usb-sticka med simkort  kostar det 89 kronor i månaden för 4GB.
  Bindningstiden är tolv månader och uppsägningstiden en månad.

Ja… Nu har i alla fall jag en del att fundera över. För det som också måste undersökas är till exempel hur supporten är, öppettider, tillgänglighet etc. Hoppas att du också får nån nytta av min lilla ovetenskapliga bredbandskoll.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite, jävla trött

Ett inlägg om en ganska halvgalen dag.

 

Marsmorgon med ett eldklot på himlen.

Ett sammantaget omdöme om den här dagen är att den har varit halvgalen. Härligt nog höll sig solen framme. Jag fick se den tidigt i morse, en stund mitt på dan och så när jag skulle åka hem. Stor, var den. Rund. Som ett eldklot. Naturligtvis ville jag stanna och fota, men man kan liksom inte göra det mitt på E4:an. Det fick bli en bild från parkeringsdäcket intill kexfabriken i stället.

Himlen var blå hela dan! I cirkeln, ett plan.

I morse samåkte vi eftersom Fästmön började klockan sju. Det var skönt att komma tidigt till jobbet, för jag hade fått ett par frågor igår kväll som jag ville besvara så snart jag kunde.

Lilla My, med ett ton sisu, har lämnat min arbetsgivare idag. Vilken förlust – för arbetsgivaren!

Och så plötsligt var det lunch. Det blev en sista sådan med M, tyvärr, eftersom det var M:s sista arbetsdag här. Så skils våra vägar. Jag hoppas förstås att vi kan fortsätta hålla kontakt på nåt sätt. Jag menar, datorer, mejl, sociala medier, mobiler finns ju, för att nämna några hjälpmedel. Samtidigt misstänker jag att våra liv går så mycket isär att vi nog inte lär varken ses eller höras. Det är vemodigt och ledsamt, för M är en person som jag gärna skulle vilja behålla i min vänkrets. En rättskaffens, hårt arbetande, driftig, rak Lilla My med ett ton av sisu är M!

Resten av dan är inte så mycket att orda om. Det var möte och jobb och en bit glasstårta med blåbär i all hast. Och så skiter sig saker och ting just när jag ska åka hem! Lagen om alltings jävlighet, oder was? Det värsta var nog emellertid en fruktansvärd olycka på E4:an. I det sammanhanget var det verkligen inte värst för mig! Men det klart. Jag fick ta gamla E4:an hem. Den vägen är inte bara längre, den är smalare, hastigheten ligger på 70 eller 80 och stora delar av vägen är det omkörningsförbud.

Våffla med grädde och hjortronsylt

Jag var sen hem. Och skithungrig. Möttes av en smått ilsken Anna som hade fått betala för mycket. För att lösa detta gav vi oss iväg nästan omgående så att det blev utrett. Runt halv åtta kunde vi bänka oss och äta kvällsmat – våfflor med grädde och hjortronsylt. Jag åt så jag mådde illa. Hur många våfflor jag åt? Tja, kanske… fem, sex… eller åtta, nio… Ja, du fattar kanske hur jag mår..?

Jag har blivit antikkunnig!

Anna var söt och diskade. Själv slog jag mig ner i bästefåtöljen för att avnjuta veckans höjdpunkt: Antikrundan. Då får ingen störa mig och jag kör igång appen och värderar. Hej vilt. Men nu börjar min träning ge lite resultat. I stället för att kolla in vad folk har på sig och hur de pratar och att hånskratta åt dem när de säger att de inte bryr sig om vad deras medhavda pryl är värd har jag börjat lyssna på värderingsmännen. Och se! Dagens diplom visar en positiv utveckling: jag fick omdömet Antikkunnig.

Jajamens!

som Bosse J brukade säga.

Nu är jag lite, jävla trött och ska umgås med Anna de sista timmarna vi är ensamma. I morgon är det fredag, hörru!

Livet är kort.

Read Full Post »

Skippar baden, kollar bladen… eh fast på nätet

En omvärldstur i media för att se hur svår torkan är.

Uppsala är soligt och ganska varmt idag, men fortfarande blåsigt. Och torrt! Nu tar jag en tur ut bland media i cyberspace för att kolla torkan där. Häng på om du vill, annars stannar du bara kvar där du är. På min tur fokuserar jag på det lite udda, så förvänta dig inte att hitta nånting om katastrofer eller fotboll. Inte heller hittar du nåt om snoppar här, för det intresserar mig inte.

Min nyaste husdjur.

Fjärilsstigen – en oas i Hågadalen. Fästmön och jag var ju i Botaniska trädgården och Tropiska växthuset i helgen och fotade blommor. Morgan Jansson har varit med sin kamera i Hågadalen och fotat fjärilar. Underbara bilder!

Lill-Prinsen har fått ett namn! Det handlar förstås om brittiska prinsparet Williams och Kates nyföding, som ska heta George Alexander Louis. En Boy George, alltså. Fast jag hade tippat Alexander – det blev dock pojkens andranamn.

Ett glas vin ska helst vara rött, tycker jag.

Landets första vinhotell byggs i Solna. I Solna ska man bygga ett nytt hotell med inriktning på vin. Hotellet ska innehålla vinfabrik, vinotek och en restaurang – en tydlig vinprofil, alltså. Budgeten är på 270 miljoner och hotellet väntas stå klart 2015. Spännande, tycker jag som älskar vin. Rött vin, alltså.

Politikernas obetalda skulder. Byhåleblaskan granskar! Tänker man göra en Britt-Marie Citron igen, eller? Men det är hårresande när man läser om miljonskulder, 32 betalningsanmärkningar och skatteskulder. I Metropolen Byhålan…

Vidrigt kryp, väglusen. (Bilden är lånad från Aftonbladet, inte fotad hos grannen.)

Idas säng fylldes av vägglöss. Vidriga kryp, det där. Det värsta är att de travar vidare, ofta från angränsande utrymmen och ofta genom resor. Som de gjorde med en av dem som bor nära mig. Extra viktigt då att berätta för de närboende. Gjorde h*n det? Nej, jag fick höra det – av misstag. Skäl att springa omkring med en lista, kanske.

Mobilt bredband – så mycket kostar det. Phone House har undersökt hastigheter och priser hos de fyra stora operatörerna. Finns tid och pengar att spara där, helt klart…

Den här igelkotten är totalt osnuskig och parar sig inte. Den har jag gjort.

Kvinna hörde tjuvar – det var igelkottsex. Snusket breder ut sig! Till och med igelkottarna…  Men vilken tur att det bara var nåt sånt härligt och inte inbrott!

Livet är kort. 

Read Full Post »

Vinter var det, ja…

Som alla andra måste jag ju förstås diskutera vädret. Jaa, det är vinter. Det har snöat mycket. Igår kväll började det dessutom blåsa hos mig. Detta skapade enorma snöhögar utomhus – den största låg utanför min garageport i morse. Vaktis var annars ute före klockan sju och plogade. Det blev glashalt, men jag slog inte ihjäl mig, till somligas förtret säkert. Jag bröt inget ben i kroppen heller. Nej, jag ramlade inte ens. Däremot gick jag som en gammal tant ut till garaget. Medan jag skottade undan snöberget utanför mitt garage tänkte jag på lille pappa som fick skotta och skotta och skotta, sin dåliga rygg till trots. Det var ju inte alltför ofta som Tonårs-Tofflan hjälpte till med skottning, liksom…

Det var mycket trafik och långa köer till jobbet i morse. Där hastigheten är 70 enligt vägmärkena gick det i cirka 30. Så det tog sin lilla tid att komma fram. Nu har jag jobbat en god stund och fått mycket gjort. Därför unnar jag mig att skriva ett blogginlägg på min fikarast.

Nog har det kommit en del snö här, alltid. Den här bilden har jag tagit genom ett fönster i slutet av korridoren på baksidan på jobbet.

Jag har fått ”min” första folder levererad. Den blev väldigt fin! Det känns konstigt att kalla den ”min”, jag har varit mellanhanden mellan beställaren och den duktige grafiske formgivaren. Jag försåg formgivaren med underlag och beställaren och jag korrekturläste och granskade. Det var lite struligt eftersom beställaren så sällan är på sin arbetsplats, men slutresultatet blev verkligen bra och jag tror att alla är nöjda.

Redan med ytterkläderna på, i princip, gav jag lite hands on-hjälp till en forskare som har jobbat med sin personliga hemsida efter en kurs med mig. Forskaren hade problem med inloggningen, så vi tvingades ha en liten kurs vid min dator. Det var den gången jag skrek

Klicka inte på publicera! Klicka INTE på publicera!!!

Tiden går fort och det var ett tag sen. Teknikerna har väl

jobbat på problemet

för igår kunde han äntligen logga in och börja arbeta med sin sida.

Dagen för övrigt idag innebär en del nyheter som jag ska skriva till institutionens intranät. Det är rätt mycket pyssel och tar sin lilla tid eftersom alla sidor ska ha en engelsk speglingssida också. Och jag stavar som en kratta på engelska!

Undras om jag fixar att pulsa bort till Thaistället för kycklingspett idag… Det blev varken lunch eller middag igår, så jag borde verkligen se till att äta nåt idag. Jag jobbade rätt intensivt under dan. Efter jobbet var det ju handling och sen hann jag precis sätta mig vid datorn hemma när mamma ringde. På det samtalet följde ett nytt till Fästmön.

Vad gäller julen är det fortfarande som sist: mamma och jag firar på var sitt håll. Jag har ännu inte fått nån kallelse till operation, det kan ju komma en återbudstid före jul. Annars är det så att jag ser fram emot att fira jul ensam. Jag har köpt mig några julklappar som jag faktiskt har slagit in så att jag ska ha nånting att öppna på julafton. Men även familjen fick en del julklappar igår också! En sak är emellertid säker och det är att det inte alls blir många julklappar i år. Min häl, även om den är bättre, fixar inte att skutta omkring i affärer. Ett eller två paket per skalle blir det – med vissa undantag.

Nu börjar kaffet i muggen (nej inte toaletten, kaffemuggen!) ta slut liksom min rast. Snön blåser omkring utanför mitt fönster och trots att det bara är sex minusgrader idag känns det mycket kallare än när det var neråt minus 18,19 grader.

Har du mycket snö hos dig???

Livet är kort. Gå och kör försiktigt!

Read Full Post »

Så kom den då…

Ja den som kom var snön. Igår var det mest snöslask som ju knappast är roligare än regn och novembermörker. Under natten har gräsmattorna blivit vita. Snöandet fortsatte i morse och vaktis gav sig ut för att ploga när de flesta av oss redan hade pulsat ut till bussen eller våra fordon. Temperaturen ligger runt nollan eller strax under, vilket gör väglaget mycket halt. Det ska man tänka på när man befinner sig i trafiken! Och det gäller inte bara bilar utan ALLA – cyklister och fotgängare är inte undantagna.

Ganska nära Fästmöns jobb – vi samåkte i morse – kom en karl utan reflexer med en liten hund. Båda gick mitt på gatan trots att det inte var mindre snö där än på trottoaren. Karl’n slet åt sig hunden när jag kom och blängde på mig.

Idiot, jag körde under högsta tillåtna hastighet, 30, mina lysen på bilen fungerade och var påslagna och dessutom körde jag på gatan! Du och din hund gick på gatan, det ställe som är avsett för bilar och andra fordon, utan reflexer. Tror du att ni har nio liv, eller?

För övrigt fattar jag inte hur man kan ge sig ut på cykel i det här vädret och vingla mitt i gatan utan lysen eller reflexer. Ytterligare lite närmare Annas jobb kom en dåre som cyklade mitt i gatan, utan lysen. Vinglade fram och tillbaka i den spåriga snön.

Nää, smartast är de som låter sina cyklar stå kvar i cykelstället en sån här dag. Och de som använder reflexer. Reflexer är inte nåt fult eller skämmigt. Tycker jag, dårå. Vänta åtminstone att ge dig ut på cykel tills det är plogat och se till att du har fungerande lysen och reflexer på cykeln, är mina oombedda råd. Eller… du kanske vill bli påkörd? Hoppas bara att det inte är jag som gör det.

Fotade några smarta utanför mitt hus som hade lämnat sina cyklar hemma. Jag fotade för övrigt trevliga grannars cyklar, inga andras.

Närmare jobbet blev snön allt mindre vattnig och allt mer snö. Jag la på mitt lilla fåniga (tycker säkert många!) vindruteskydd, men faktum är att jag slipper skrapa framrutan när jag är trött efter en arbetsdag och ska åka hem. Trots snön känns inte den här dagen särskilt mycket ljusare än andra novemberdagar.

Jag håller på med en massa spretiga saker på jobbet och idag är det just inget som är särskilt roligt. Men såna arbetsuppgifter och dagar måste man också ha – hur ska man annars uppskatta de roliga och fantastiska dagarna när man tycker att man uträttar storverk?

Blir dagen lite ljusare kanske jag tar en tur med Ajfånen och försöker ta några vinterbilder med den. Inte det lättaste, ska jag säga, vi kommer inte riktigt överens. Optiken i min gamla Nokia var betydligt bättre. I Ajfånen blir bilderna bara tyngre och sämre. Men tjänstemobilen är den som gäller nu (Nokian ligger hemma och vilar och tar emot en massa säljsamtal som ingen svarar på!) och eftersom fotografering ingår i mitt jobb måste jag bli bättre på det, helt enkelt.

En av flera närbilder jag tog i morse som inte blev suddig. Ett undantag, alltså.

Hälen gjorde sig grymt påmind igår. Jag skulle aldrig ha sagt att jag var smärtfri, för jag var smärtfri i cirka tre timmar. Sen kom smärtan smygande och ökade timme för timme. Jag har inte haft så ont på länge och jag kände mig riktigt påverkad av smärtan. Men kryckorna får stå kvar hemma, de är för hala att ha ute i snön. Och jag biter ihop käkarna om smärtan och pyser i min blogg.

Livet är kort.

Read Full Post »

Vi har alla sår och skador…

Visst är det så. Att vi alla har sår och skador av endera slaget. En del syns, annat inte. Men det finns saker som gör ont, som har gjort ont, som har blivit till ärr. Ärr som svider när vi skrapar lite på dem… Jag tänker inte gå närmare in på detta, utan lämnar det upp till dig att fundera. Fast jag vill inte att du ältar och sätter på dig den där O-koftan. Ibland är det bara nyttigt att reflektera över varför man agerar och reagerar på vissa sätt. Det kan handla om gamla sår och skador. Vi måste vara lite lyhörda och försiktiga, inte bara mot oss själva utan gentemot andra. Inte bara såsom jag ofta gör, vräker ur mig att folk är

idioter

eller

puckon.

Det kanske finns vissa orsaker till det. *TAR MIG SJÄLV I ÖRAT*

 

Till och med Clark Kent har en skada, en skada som jag måste på igen för att försöka få till. 

Igår morse stod polisen med fartkamera på en raktsträcka nära jobbet. En raksträcka där många ofta och gärna kör för fort – helt förståeligt. Jag blev varnad för denna sträcka och polisens täta kontroller här redan i september förra året. Men först igår fick jag se dem stå och filma. Och jag höll hastigheten – jag hade ju blivit varnad.

I morse hamnade jag bakom

en idiot

som uppenbarligen bara hade 38 på sin hastighetesmätare, oavsett om det var 30 eller 50 på sträckorna vi körde. Sånt kan göra mig fullkomligt galen, för jag gissar att föraren pratade i mobilen eller nåt. Och då tycker jag att det är berättigat att få kalla folk

idiot.

För det är faktiskt farligt. Man kör så okoncentrerat. Om jag pratar i mobilen ibland när jag kör, vilket händer en till två gånger om året, blir det genom blåtand. Då kan jag åtminstone använda båda händerna till bilkörningen.

Igår kväll var vi ute på tur för att göra några ärenden. På ett ställe hade nån ställt ut stora lådor med blommor i slutet på en gata, antagligen för att man inte ska köra för fort där. OK, jag tycker blommor är fint – utom som mönster på textil – men det är ganska idiotiskt att ställa stora blomlådor just där. Det går nämligen inte att köra fortare än 30 där eftersom det är en skarp kurva. Ska man samtidigt väja för sex blomlådor och köra slalom är det hur lätt som helst att antingen braka in i nån låda eller braka ner i diket.

I morse vaknade jag fem minuter före alarmet skulle gå på. Och det var tur eftersom nånting forsade ur mig. Det blev till att ställa sig i duschen genast. Jag hatar verkligen det här, jag är så trött, så trött. Redan igår kväll kände jag den där märkliga tröttheten sätta klorna i mig. Fast jag förstod inte vad det var – som vanligt. Nu ska jag försöka klara av den här arbetsdagen och i morgon, de två dagar som brukar vara värst i det här sammanhanget. En bra sak, emellertid, är de inlägg till mina hälar jag köpte! Nu har jag använt dem en hel dag och den onda hälen känns mindre ond!

Min vattenflaska på jobbet har också en skada och läcker. Tejpen var ett misslyckat försök att stoppa läckaget. I natt har flaskan stått i min kaffemugg och där finns nu cirka en centimeter vatten… Dags att köpa ny vattenflaska, alltså.

Idag blir det diverse jobb med startsidan och lite småplock på intranätet. Intervjuerna, utom en som är inbokad nästa vecka, har jag lagt på is över sommaren. Alla som ska gå på semester snart hetsar, vi som ska vara kvar ett tag till börjar slå av på takten…

*Clark Kent = min sårade lille bilman

Read Full Post »

Men hur är detta möjligt?

Läser en kort nyhet om ett rattfyllo i 20-årsåldern som krockade med en 50-årig man. Den äldre mannen dog. Vad händer? Hovrätten sänker rattfyllots straff. Han får två (2) månaders fängelse trots att han har kört ihjäl en människa. (Jämför det med Annika Östberg…)

Den yngre mannen hade kört i 150 kilometer – vilket är för fort oavsett väg. Här i Sverige är högsta hastigheten 120 kilometer. Dessutom hade han skickat sms, troligen vid ratten eftersom det var minuter före krocken. Enligt sms:en ville ha ta livet av sig. Synd att han tog livet av en annan människa i stället.

Ursäkta mig, men hur är detta möjligt? Vad ger det här för signaler? Att det är OK att fyllköra, sms:a vid ratten och köra ihjäl nån – bara för att du mår dåligt och vill ta livet av dig? Nej fy så dumt! Det blir en svart bak till hovrätten som dömde så knasigt!!!

En svart bak till hovrätten som gav sänkt straff till ett rattfyllo som kört ihjäl en man.

Read Full Post »

Mobiltelefoni vid ratten – no thanks!

Ibland händer det att jag skriver små trafikrapporter här på bloggen Det är för att jag blir… upprörd över hur folk beter sig i trafiken. När man är ute i trafiken – i sin bil, på sin cykel, på sin mc eller som fotgängare – har man nämligen ett visst ansvar. Ett ansvar gentemot sina medtrafikanter. Det är ju inte bara jag själv som kan skada mig om jag klantar mig, liksom…

Just nu pågår en debatt om huruvida man ska förbjuda sms vid ratten, alltså när man kör bil. Jag skulle vilja ta det hela lite längre och förbjuda all mobiltelefoni när man kör bil – OM man inte använder handsfree, bluetooth, hörlurar med mikrofon eller liknande. Som tämligen erfaren bilist (jag har haft körkort i över 30 år) kan jag nämligen SE bakifrån hur en bil framförs av en mobilpratare. Vederbörande använder till exempel inte blinkers, man vinglar gärna över körbanan och hastigheten varierar mellan för fort och irriterande för långsamt. Det är inte alls svårt att upptäcka mobilpratarna, kolla själv nästa gång du är ute och kör ska du se hur lätt det är att upptäcka dem!

Så här tycker jag – vid ratten!

                                                                                                                                                        Jag tycker att det är FARLIGT att mobiltelefonera med en hand medan man kör bil med den andra. Körningen blir okoncentrerad och man glömmer (?) basala saker i körningen som att använda blinkers när man ska svänga. Personligen använder jag bluetooth när jag kör bil, men jag stannar helst till på lämpligt ställe om det är möjligt och pratar.

Vad tycker du? Sms-förbud, mobiltelefonförbud förutom med handsfree-tillbehör eller inget förbud alls?

Uppdaterat: Riksdagsledamoten Anna Wallén, S, har skrivit en motion om förbud mot mobilprat i bilen.

Read Full Post »

Dagens trafikrapport eller Am I the only one who knows how to drive???

Jahapp! Så har man varit ute och kört några gånger idag dårå. Jag ska säga dig att det är rena turen att jag överlevde och sitter här vid datorn nu. För inte har folk bättrat sig i trafiken sen förra rapporten. Kolla här bara:

• En Audi blinkade inte när den körde ut ur en rondell.
• En bil från Attendo Care körde om mig MYCKET för fort på en 50-sträcka. Sen var det som att föraren plötsligt drabbades av en insikt att ekipaget framfördes just… mycket för fort så h*n saktade ner till den hastighet som gällde på sträckan (50, alltså).
• En tjej cyklade över ett överGÅNGsställe.
• En Volvo hade parkerat där parkering är förbjuden med skyltar.
• En Peugeot framför mig svängde plötsligt åt vänster utan att blinka.
• En Volkswagen vinglade fram och tillbaka över filerna, så jag började fundera på nykterheten hos föraren.
• En Kia körde i bussfilen i stan när den enbart var öppen för bussar och taxi (den är öppen för biltrafik vissa klockslag).

Tja, som du ser är ju jag, Felfria ”Blink-Blink” Tofflan, fortfarande den enda som kan köra bil i Uppsala… 😉 Dessutom kör jag ju den mest felfria bilen, Toyota!

Read Full Post »

Hemma på Farmen (Home on The Funny Farm)

Jahapp. Så sitter jag vid stordatorn hemma igen. De här dagarna hos mamma har gått väldigt fort och det känns skönt och bra att kunna göra lite nytta och hjälpa mamma med det hon faktiskt behöver hjälp med. Och vi bråkade inte alls den här gången! Vid ett par tillfällen var det fräsningar från henne, men jag påtalade detta och sen la vi ner.

Resan gick väldigt bra idag. Det var inte så mycket trafik, vädret var toppen och väglaget hur bra som helst.

Här är jag halvvägs ungefär, det vill säga på väg att svischa förbi Arboga.

                                                                                                                                                      Den nya dragningen av E18 utanför Hummelsta – till Hummelstabornas glädje (de vill ju inte åka genom sitt eget samhälle men utanför går bra. När de ska till sina jobb, menar jag.) – öppnades i måndags. Jag var lite spänd på hur vägen skulle vara, men blev glatt överraskad! Hastigheten var höjd till 120 och man passerade två tunnlar som gjorde resan lite roligare! (Ja, jag ÄR barnslig!)

Här närmar jag mig den första tunneln och Uppsala län.

                                                                                                                                                      Inne i tunnlarna var det mörkt och mysigt. Se bara!

Lite spännande att köra in i mörkret.

                                                                                                                                                           För första gången tog hela resan kortare tid att köra för mig än tre timmar – jag körde på ungefär två timmar och 45 minuter. Det var häftigt! Hemma på Farmen (The Funny Farm) var det dött, stängt och ogästvänligt som vanligt, men det skiter jag i, jag bara bor här ibland.

Jag ringde mamma nästan bums jag kommit in och hon var glad att höra min röst i alla fall, även om hon tyckte att det hade blivit tyst och tomt när jag åkte. Det känns bra att jag dels mådde så pass bra fysiskt som jag gjorde så jag orkade med lite tjat och tämligen mycket ältande, dels att jag kunde dölja att jag hade två rätt svarta dar.

Inte vet jag vad som utlöste svartigheten, men så snart jag slår upp mina ljusblå på morgonen börjar jag älta. Det är bara så dumt! Jag vet med mitt förnuft att jag aldrig får några svar och jag vet att jag snart hamnar i rött läge vad gäller ekonomin.

Frågan är vad jag ska göra rent praktiskt för att försöka skjuta problemen lite på framtiden. I vart fall ska jag strax knåpa ihop en ansökan, men det känns ju rätt tröstlöst, ärligt talat. Jag funderar starkt på att mejla ansökningar där det bara står ordet ”bajskorv” eller ”bajs” på hela pappersarket. Det ger mig säkert uppmärksamhet, om inte annat…

Bajs kanske är The Magic Word???

                                                                                                                                                            Solen tittade fram en stund framåt kvällningen. Jag visste att Anna hade kurs i eftermiddag och att hon skulle gå kvart i fyra, så jag messade henne att jag skulle komma till hennes jobb. Tyvärr hade hennes mobil dött under dan och jag måste ha missat henne med två, tre minuter. Så det blev ingen puss eller två idag heller… 😦 Men vi ska telefonera senare och så ska vi förstås ses i morgon.

I morgon bitti ska min favvo-Mona få ta hand om min skalle. Trots att hon klippte extra mycket sist har jag fått en kalufs uppe på huvet igen.

Tvättmaskinen får jobba lite just nu, själv ska jag spotta i nävarna och skriva en ansökan. Belöningen blir att sitta framför TV:n klockan 20 och glo på Babel.

Read Full Post »