Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘dunkande ljud’

Tofflan är rätt ilsk. Hyfsat arg. Rejält förbannad, skulle jag vilja säga. Jag säger ju ofta

Gratis är gott!

och det klart att det är! Men att betala självkostnadspris är inte alltid så smart. Här kommer en historia ur mitt liv:

I samband med byte av vinterdäck till sommardäck på Clark Kent* uppdagas att framdäcken är helt slut liksom bromsbeläggen bak. Fine! Ekonomiska Tofflan kollar runt och via Fästmön får jag kontakt med en bekant till mig (ja via Facebook, men jag finns ju inte där, så Anna förmedlar kontakten oss emellan eftersom personen ifråga erbjuder däck till bra priser) som jobbar på bilfirma utanför Stockholm, jag har kallat henne Mekar-Bruden här. Fine igen! Hon erbjuder sig att fixa däck och belägg till självkostnadspris och ska inget ha för monteringen. Fine igen igen!

Jag åker dit som överenskommet en kväll i april. Det blir en mycket speciell upplevelse. Alla tänkbara problem uppstår – du kan läsa om dem här! Sen blir det påsk och jag äker ner till mamma i Metropolen Byhålan, som bestämt. På nya framdäck. Fine, fine! Fast bromsarna bak är ju inte bra, men ska åtgärdas ett par dar efter påsk då Mekar-Bruden lovat göra hembesök och fixa det hela i mitt garage. Fine, fine, fine! Så kommer hon tillsammans med sambo och mekar och har sig. Det tar ett par timmar. Bland annat saknas verktyg. Jag tänker att jag kör några dar och om allt är OK sätter jag in en slant som tack för arbetet.

Efter ett tag hör jag ett dunkande ljud från höger sida. Not so fine! Jag försöker sms:a och ringa Mekar-Bruden, men får inte kontakt. Anna kommer på att när hon och Slaktar-Pojkens pappa hade bil lät det på liknande sätt och då var en hjulmutter lös. Jag kollar muttrarna när vi har parkerat – och en mutter är lös. Definitivt inte fine! Får snabb och effektiv hjälp på Lilla Däckverkstan i Förorten!

Men efter ytterligare ett tag låter det konstigt om bilen igen. Terribly unfine! Det gnisslar och skramlar. Jag söker upprepade gånger Mekar-Bruden per sms och telefon utan framgång. Men så messar hon plötsligt en dag och frågar hur det har gått med bilen och jag beskriver då problemet. Eftersom hon samma vecka på fredagen ska in till Uppsala i ett annat ärende lovar hon att ringa runt 15-tiden den dan så att jag ska ta mig till den plats där hon är för att hon ska få testköra bilen och lyssna på olåten. När klockan är 16 messar jag Mekar-Bruden för att höra om hon är på väg. Inget svar. Jag börjar ringa vid 16.30-tiden. Blir avtryckt. Ringer flera gånger fram till klockan 18. Blir avtryckt. Ger upp. NOT FINE!

Gnisslet och skramlet ökar. Jag försöker ringa Mekar-Bruden och skicka sms. Jag blir avtryckt flera gånger och får inga svar på mina sms. Jag tänker att hon är arg på mig, men förstår inte anledningen. Inte fine alls!

En dag när jag ringer och jag trycks av kommer ett sms om att hon är på kurs och inte kan prata. Jag skriver då att jag skulle behöva fråga henne om råd och ber henne ringa upp när hon får en stund över. Hon svarar att hon absolut ska ringa och att hon häromdan kom på att hon hade glömt bort mig den där fredagen. Ingen ursäkt, men okejrå. Nu vet jag. Hon hade glömt och var inte arg. Hur som helst, idag är det två veckor sen och hon har fortfarande inte ringt. Känns inte så fine!

Efter helgen ringer jag Dyra Märkesverkstan och får en tid för bilen idag. Jag åker dit vid sjutiden och åker lånebil hem. Efter en knapp halvtimma hemma ringer mobilen. Jag får veta att det inte räcker med att smörja upp bromsen utan att bromsskivorna måste bytas.

När jag kommer ut till verkstan får jag dessutom veta att Mekar-Bruden har satt vänster belägg på höger sida – och tvärtom. Detta har gjort skivorna alldeles skeva. Och de nya bromsbeläggen är mycket slitna redan och måte bytas… ABSOLUTELY NOT FINE!!! Dessutom är bromsskivorna förskräckligt rostiga och på verkstan undrar man om de inte smörjdes i samband med bytet. Jag frågar vad ett byte kostar och får prisuppgiften 3 337 kronor. Som hittat för en som lever på a-kassa! Jag bokar ny tid och ska få det hela fixat på tisdag i nästa vecka. Jag behöver inte betala för dagens arbete och jag slipper tanka lånebilen nästa vecka.

Samtidigt kan jag inte hålla mig utan berättar att den som har bytt beläggen har jobbat på Dyra Märkesverkstan. Får då till svar att man hoppas att personen inte jobbar kvar, vilket jag kan lugna dem med att h*n inte gör. Fine! tycker de. Och jag håller med.

Av denna erfarenhet har jag lärt mig att det inte alltid är det billigaste som är bäst. Jag är ingen snål person och HADE tänkt betala för arbetet. När jag idag får veta att det så kallade arbetet i stället kommer att kosta mig tusenlappar eftersom delar har blivit felmonterade och förstört andra delar är jag glad att jag inte lämnade en spänn. ALDRIG MER att jag gör så här! Jag trodde att man kunde lita på en person som man är lite bekant med, men tydligen inte. Personligen skulle jag ALDRIG lova att utföra ett arbete som jag känner mig osäker på om jag klarar av.

No, I’m NOT FINE – I’m furious! :evil:

                                                                                                                                                               *Clark Kent = min älskade bil-man

Read Full Post »

När jag var ganska liten trodde mina föräldrar att jag skulle bli städerska! Tänk så rätt fel de hade! Jag brukade gå och rätta till saker, kamma mattfransar som låg i oordning, hitta försvunna saker (särskilt min mammas handväska…) som nån ställt eller lagt på fel ställe med mera. Så snart jag hade fixat det hela sa jag förnumstigt:

Ordning här!

Att hitta saker som har kommit bort för andra är fortfarande en förmåga jag har. Men den har nog inte så mycket med mitt ordningssinne att göra. Det är en, vad ska jag säga, inte så fysisk förmåga.

I skrivande stund sitter jag hemma vid stordatorn. Jag stannar här till torsdag. Skälet är att jag har en del att fixa idag, bland annat förberedelser inför morgondagens möten. Det ena är jag ganska klar med, det andra har jag inte tittat på/funderat på än. Men nog ska det bli ordning här på mötena också! Även Johan har ett viktigt möte i eftermiddag och jag håller tummarna för att det går bra!

På onsdag natt kommer Linn och två kompisar hit för att sova över. Det är ju studentskivornas tid och det blir jobbigt, långt och dyrt att ta sig hem för fattiga studenter som bor i Förorten. Enklare då om man kan sova på madrass på golvet hos mammas fästmö. Eller en får sova i gästsängen och två på golvet. Tänkte därför gå ett varv med dammsugaren idag eftersom det var ett tag sen och jag vill ju INTE att de blivande studentskorna ska få astmaanfall av dammråttearmén.

Gissar att jag behöver en dusch efter detta – dagen är HET igen – och håret är jätteskitigt så det ska tvättas noga. Avslutningsvis blir det en tur till Tokerian eftersom väsentligheter som toapapper, kaffe och pålägg är slut. Synd, för resten, att Tokerian inte hade nåt jobb till Linn när hon ringde för att kolla av igår (hon hade tidigare lämnat in sitt CV och ett personligt brev). Där gick de miste om en toppentjej! Nu får nåt annat företag chansen.

Anna och jag åkte tillsammans med Elias till skolan i morse. Igår kväll satt Anna och försökte göra en sommarplanering, bland annat för att fritids måste få in önskemål om barnens tider. Det var inte det lättaste att få ihop det hela… Inte hjälper det att Anna har ont i magen, heller. Det gör mig lite orolig, vi misstänker att det är gallbesvär. Det kan göra så fruktansvärt ont, jag hade lite problem i ungdomen.

För egen del fick jag tag i doktor Anders igår via mejlen, så nu är ett recept på magsårsmedicinen på väg. Skönt att det går så smidigt!

Följde med Anna hem och åt frukost och så skjutsade jag henne till ICA Solen eftersom också hennes kaffe var slut. Hade jag haft min handlingslapp med i plånboken kunde jag också ha handlat, men så smart var jag inte. Den låg här hemma så fint på bänken.

På Solen sålde de lekar på påse. Det är verkligen en rolig affär!


Kull på påse säljer den roliga affären Solen! (Nej tack, ingen översättning behövs, det är norska och jag ordvitsar och tror att de flesta, liksom jag själv,  förstår.)

                                                                                                                                                                                 Clark Kent* flög hem över nya E4:an och inget konstigt dunkande ljud hördes. Skönt!

Hemma upptäckte jag att smarta brevbäraren ställt ett paket till mig OVANPÅ postboxarna. Paketet var för stort för att gå ner i boxen. Men varför inte ställa det vid min dörr, en trappa upp? Hade jag haft otur så kunde ju nån med långa fingrar norpat paketet! Men läskunnigheten verkar inte så stor här på sina håll, så paketet, som ju var från Bokus, fanns kvar. (Dessutom behandlas jag ju som spetälsk här omkring, så man trodde säkert att paketet var infekterat. Dock inte med vägglöss, som har bott hos vissa andra. USCH!)

Paketet var födelsedagspresenten från snälla Rippe som nu hade landat! Tusen tack, Rippe! Och kolla vilka spännande norska författare jag fick:


Unni Lindell, Stig Sæterbakken och Anne B Ragde – bara norskt i paketet!

                                                                                                                                                              Men nu ska jag inleda med en snabbläsning av lokalblaskan innan jag fluffar runt med dammvippan och släpar fram snabeldraken. Under tiden tänker jag ut nåt smart till mötena, det är jag säker på. Städning är en alldeles utmärkt syssla som går att kombinera med tankearbete! En maskin tvätt måste jag nog sparka igång sen också.

Till aftonen blir det förstås en titt på den första semifinalen till Eurovision Song Contest! Desperate Housewives får vänta till i morgon, för musiktävlingar är viktiga saker!

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lille bilman som hade en skruv lös igår!!!

Read Full Post »

snowflakes in rain

"Den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen" /Vixxtoria

Rapport från Gummirepubliken

Dessa dagar som går: Livet

jerryolsson.com

En sak i taget

Charlas Värld

Livet här och nu i min värld

Per Vikström @ Internet

Internet, webb, digitalt, sociala medier, projektledning...

kaosredan

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också" Ulf Stenstrup

Pingolina

vardagsdravlar

2000aldrig

Humor och satir - Ingen går säker

augustifarmor

Här kan du handla fantastiska änglar, handstickat och andra små saker och ting.

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

Frustrationer och annat otyg

....och livet är underbart!

Under skalet på en sköldpadda

In order to move forward, even a turtle must stick its neck out

On The Trigger

Annas fotoblogg

LaXn - Shit Happens Everyday

Shit Happens, Watch me!

Arga Klara

Roligt, relevant, personligt. Jag har en åsikt - har du?

Nillan på nätet ....

En blogg i mängden . . .

FruHattUnderJorden

Asfaltblomma med landetlängtan. Och ibland tvärtom !

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 252 andra följare