Lördag före regnet…

Ett inlägg om Elias och Tofflans äventyr en lördag före regnet.

Det var inte helt fel med sovmorgon i morse. Elias kom väl i säng ganska så sent, men klockan var nog närmare halv två innan jag knoppade in. Medan jag vaknade till med lite kaffe och en stunds läsning, satt Elias… vid datorn, förstås!

Läsning och kaffe för att vakna.

Så småningom åt vi frukost. Två rostade mackor MED ost knaprade herrn i sig.

Frukost.

Dagens mål var Vaksala torg. Där är det alltid, så gott som, loppis på lördagar. Clark Kent* lämnade vi hemma.

Elias visade vägen till bussen.

På loppisen kan man verkligen hitta allt möjligt. Men det här kunde Elias inte lista ut vad det var förrän jag avslöjade det!

En flytväst för en liten hund.

En del saker är mest roliga.

”Den som gapar efter mycket…”

Andra saker är mest fina. Elias gillade de här smyckena, mest för färgen, skulle jag tro.

”Rött är sött…” 

Det fanns några vita stenar som var väldigt fina också.

Fina vita stenar.

Men det som var roligast och bäst tyckte jag var att gamla kollegan K sprang fram till oss. Det var minsann inte igår! Jag fick höra vad som hänt sen sist i stora drag. Och stora var minsann en del av händelserna i K:s liv… Det är dem väl unt!

Vi mötte också en av städtjejerna från mitt jobb. Till och med på lördagar arbetar hon alltså, men inte med att städa utan hon säljer svamp och hembakat bröd på torget.

Vi köpte var sin glass och Elisa provsmakade en raspberry curd som vi tänkte gå tillbaka och köpa senare. Fast det glömde vi bort… Det var väldigt soligt och varmt och en bra grej med Uppsala Konsert & Kongress-huset är att det gav skön skugga…

UKK-huset gav bra skugga i alla fall.

Men en glass var ju lite för lite för lunch, så vi traskade neråt stan. Vi såg en enorm lyftkran som vi inte riktigt fattade vad den gjorde där.

En gigantisk kran inte bara i min feja utan också på stan.

Vi traskade ner till Stora Torget för att besöka min vän Greken och Kafferummet Storken. Det var självaste Kronprins K som serverade oss! En jättesöt och artig ung man, precis som sina systrar. Tänk, jag minns när han bodde mitt emot här och växte så det knakade. Precis när han syntes ovanför fönsterbrädorna flyttade tyvärr familjen. Fast när de bodde här kallades systrar The Voices av dem på gården, medan Kronprins K var mycket sparsam med sin röst.

En skitstor kanelbulle och en latte blev min lunch.

Jag är verkligen inte bra på det här med mat, så Elias mamma och pappa blir säkert arga när jag berättar att vi fikade till lunch. Jag tog en skitstor kanelbulle och en latte, Elias en chokladboll och en svartvinbärsmer. Men, kära föräldrar, det är myshelg och då får man vara lite extravagant, tycker jag. I vanliga fall äter vi INTE så här!

Svartvinbär innehåller i alla fall C-vitamin, så lite nyttig lunch var det ändå… 😳

Elias ville inte sitta utomhus utan hittade en skön soffgrupp där han hade utsikt över busstorget. För bussar och tidtabeller är nåt som den här unge mannen har gillat ett tag – och gör fortfarande!

Här har jag busat lite med bilden i Photoshop så det ser ut som om det är natt ute. Och som Elias håller en handgranat i handen! Det gör han INTE, det är hans dricka!!!

Jag frågade Elias om det var OK att gå till en affär och det var det. Det var väldigt varmt ute och vi orkade inte pallra oss ner till Svandammen och Stadsträdgården som jag först hade tänkt. I stället gick vi till den berömda tygaffären som alltid brukar vara stängd när Anna och jag kommer dit. Men idag var den öppen! Och jag shoppade loss för många hundralappar…

Därefter räckte det med stan för oss. Vi tog bussen hem från centralen och traskade över till Tokerian.

Tokerianskylt på ena gaveln.

Vi hade tänkt handla taco till middag, men det fanns ingen kycklingfärs. Så i stället blir det… rotmos och bajskorv. Närå, grillad kyckling och baguette. Köpte för säkerhets skull lite tomater också. Det ville Elias ha. (Tur att nån av oss tänker nyttigt.)

Elias växer så det knakar just nu, men upp till skylten nådde han inte riktigt.

På hemvägen tornade mörka moln upp sig och sen vi kom hem har det kommit några regndroppar på fönstren.

Mörka moln på hemvägen. 

Det blev en alldeles lagom lördag med sol och frisk luft före regnet. Man orkar inte göra så mycket när det är så där varmt, så nu softar vi båda två vid var sin dator.

Var sin grej shoppade vi på stan – tyg till kökssoffan för min del, en bok om djur för Elias del.

Lagom shopping.

I kväll ska vi eventuellt se på Huset Silfvercronas gåta på DVD. Det var en TV-serie om två barn som reste i historien som gick när jag var i Elias ålder.

I morgon kan det kanske bli nån sorts utflykt med Clark Kent. Destination beror lite på vädret. Annars gillar vi båda två att softa ganska mycket…

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, vi såg herr Kantarell!

Jepp, det blev en tur till svampskogen idag och ja, vi såg herr Kantarell! Fast inte herr Guling utan herr Tratt. Men vi såg mycket annat märkligt i skogen också. De här såg ut som metallkulor, tårtdekorationer, tyckte jag:

Tårtdekorationer i skogen???

                                                                                                                                                               Vi såg många flugsvampar, men den här lilla runda var nog sötast.

Söt liten rund svamp, men den ska man inte äta!

                                                                                                                                                              Vi gick och gick och gick och mina nya gummistövlar var jättebra. För det var bitvis ganska blött i skogen.

Men bäst var nog fikastunden på några stockar. Kaffe/saft och mackor.

Sammanbitna och undrande om vi skulle få med oss nån svamp hem…

                                                                                                                                                             Just då kom en tjej och hennes pojkhund förbi. Hon hade hittat så mycket svamp, sa hon, att hon inte kunde få med sig allt och ville vi se stället? Jag följde förstås med och tittade.

Nej, vi plockade inte såna här, men de såg så häftiga ut att jag ville fota dem. Bilden blev förstås inte lika häftig som verkligheten.

                                                                                                                                                              Hopp och skutt över ett dike och… där!.. Där hittade jag dessa!

Men vi plockade inte såna här heller…

                                                                                                                                                                   Hur var det nu då? Fick vi med oss nån svamp hem? Jorå, knappt tre liter plockade vi på nån timma. Sen var det en liten herre som tröttnade och ville åka hem. Och det passade ganska bra, för solen började sjunka bakom trädtopparna.

Mest trattkantareller blev det och en och annan taggsvamp.

                                                                                                                                                             Medan jag rensade eländet svampen vid köksbordet spelade Elias dataspel och Fästmön lagade till denna sörja:

Lös i magen, nån?

                                                                                                                                                                 Men det blev ju rätt god middag som serverades – tacos!

Taco hej, leverpastej!

Read Full Post »

Vad är det för dag idag, egentligen?..

Dagen idag har en lite diffus färg. Ibland kan den tyckas rosa, ibland ljust lila, stundom lite solkig, smutsig. Solen, som lyste så vackert igår, lyser bara med sin frånvaro idag, så nån titt på isskulpturerna blir det inte. Fästmön har också en del att greja med hemma – så även jag – så vi två får försöka ta en titt nästa vecka. Och kanske Elias kan titta med sin pappa när de två har februarilov tillsammans de kommande dagarna..? Anna och jag såg i alla fall två av skulpturerna i torsdags, på gågatan.

Igår kväll gjordes det tacos hemma i Himlen. Jisses, så vi stoppade i oss. Det slutade med att Elias åt direkt ur serveringsskålarna… Inte riktigt min grej, men… Anna och jag vilade en stund innan det var dags att rigga upp datorn för livebloggning från Melodifestivalens tredje deltävling på SvT1 och även QX-galan på TV4. På tal om den senare fick jag en fråga vad QX står för. Nån som vet???

Godispåsarna åkte fram och det smaskades och prasslade kvällen lång. Därefter tog andra… instrument över kakafonin av toner. Vi kan kalla dem ”basfiol & flöjt”, men jag berättar inte mer om dem. Den som har fantasi kan säkert gissa…

Det var inte riktigt såna här godistårtor vi åt, men man kände sig rejält uppstoppad… Dessa tårtor kommer från den härliga affären Chocolat i Uppsala.

                                                                                                                                                             Jag ska strax kila över till Tokerian och inhandla middag till i kväll samt frukost till i morgon bitti. Syskona O ska transporteras till sin pappa i afton och då åker Anna och jag in till stan. Vi behöver ju då inte gå upp riktigt så tidigt som i Himlen när Anna börjar jobbet klockan sju.

När jag traskade in här över gården såg jag min kloka granne tillsammans med hennes snälla man (ja jag har åtminstone EN klok granne med EN snäll man!) och de skulle ge sig ut på söndagspromenad. Jag fick riktigt dåligt samvete, för nu går vikten stadigt uppåt och jag MÅSTE komma ut och röra på mig snart!

Röra på mig innanför hemmets väggar tänker jag i alla fall göra i morgon, för då ska här städas. Jag ska till och med försöka torka några golv – åtminstone hallen, köket, toa-duschrummet och badrummet. Noterade också att tvättkorgen var stinn, så det blir väl åtminstone en maskin som tvättas då också. Usch, jag blir riktigt trött när jag tänker på hushållsarbetet jag har framför mig…

Dags att sätta lite fart med det som står på programmet idag. Och det blir strax en promenad till Tokerian för diverse inköp.

Read Full Post »

”Magen glimmar, blank och trind…”

Kan meddela att natten blev allt annat än lugn. Det vill säga, min mage höll låda. Inte nog med att den väsnades, den gjorde fruktansvärt ont också. Tarmen var rejält uppsvälld och tryckte oskönt mot blåsan – så hårt att det inte gick att tömma den senare… Så ursäkta mig, men kombinationen tårta-taco-grogg var nog god, men inte den mest lyckade för min del…

Förmiddagen gick i gråtens tecken. Det är bara så vissa dagar. Upplysningsvis kan jag berätta att nässprej inte funkar att inta när man grinar. Bara så du vet.

Magen är fortfarande blank och trind, men svullnaden i tarmen har minskat något – till allas glädje. (Gissa varför…) Kanske blir det en promenad om en stund. Solen lyser och det är ganska kallt ute. Anna söndagsgrejar här hemma med tvätt av kläder. Strax ska även den Lille mannen tvättas i badkaret också.

Not so nice…

                                                                                                                                                  Storasyster är hemma efter nattens övningar. Jag tror att hon är ganska slut – det tar på att vara festfixare. Slaktar-Pojken har just fixat till sig frukost bestående av taco-rester och 7up (eller Zup, som vi säger en del av oss i familjen efter att min mamma hade läst fel på flaskan en gång). Vet inte om jag skulle vilja börja dagen med detta. Vi andra har inlett med sedvanlig frukost… Frida har kört sitt vanliga hon också – Special K-flingor med bär i en skål och vatten i ett glas därtill. Kan bara konstatera att smaken är som baken… 😉

Read Full Post »

En sjuk historia

Jaha, tänker du, när du läser rubriken. Nu ska Tofflan självömka igen. Och det ska jag kanske! För lite sjuk är jag allt… Dessvärre, tycker en del, är jag inte dödligt sjuk utan bara just lite sjuk. Och väldigt, väldigt trött just nu…

Anna och jag var och fikade hos Annas mamma i Slottet och jag skulle sen vara hos doktor Anders klockan 14. Vi bestämde att Anna skulle stanna, för det brukar ju inte ta så lång stund för mig hos doktorn. HA! Jag fick strippa för doktor Anders och visa upp mina feta, håriga ben.

Ungefär så här lurviga är mina ben. Mycket osnyggt!

                                                                                                                                                        Han klämde och kände också på min fläskiga mage. Kom fram till att det här med piskrappet på benet nog måste kollas upp på Sjukstugan i Backen. Jag fick först gå till provtagningen och ta temp och snabbsänka. Och sen fick jag en remiss till akuten där han ville att jag skulle kärlröntgas. Jippi! NOT! Jag blev ju skitskraj. Snabbsänkan var nämligen för hög, men jag hade ingen feber idag. Men smalbenet i det onda benet var svullet… Så jag ringde och pipplade till darlingen och så blev det så att jag åkte ut till Slottet och hämtade henne som stöd innan vi satte kurs mot akuten.

På akuten behövde vi inte vänta alltför länge innan jag fick komma in. Där fick jag strippa igen, denna gång för en söt liten syrra – jag kände mig ÄNNU MER som en elefant. Hon skulle ta EKG och blodtryck och allt vad det var, men sen blev det lite blodprover mest. Provsvaren skulle ta en stund att få fram och medan jag väntade på dem och på doktorn blev jag utrullad på övervak. Stackars Anna fick gå och sen sitta trångt mellan vikskärmarna och dessutom på en obekväm stol, medan jag fick vräka mig i min snygga sjukhusskjorta på en smal brits. Grannsjuklingens närstående var himla nyfiken och pratsam – han kommenterade nästan allt vi sa, så det blev lite jobbigt. För jag var ju orolig och så och kände mig inte så pratsugen.

Efter nån timme blev jag inrullad på ett rum och så kom doktor M,  mycket söt i gråsvart, krulligt hår. Mycket artig och mycket tysk var han också. Lite som en manlig drottning Silvia. Han var tyvärr lite allvarlig och ville helst att jag skulle stanna kvar på Sjukstugan så att jag kunde få en spruta blodförtunnande – varje dag, hela helgen…

Jag gillar inte sprutor.

                                                                                                                                                            Men vara kvar var uteslutet för mig och då kunde jag heller inte få nån spruta eftersom mitt Hb var för lågt och då är det risk för inre blödning. Inte nåt man riktigt hanterar hemma i sängen. Uj, visst låter det läskigt..? Ett annat prov hade visat ett för högt värde, vilket KAN tyda på nån sorts propp. Alltså jag ville verkligen inte vara kvar över helgen och få blodförtunnande sprutor varje dag. Jag hatar sprutor och jag är rädd när jag vistas på Sjukstugan i Backen. Skiträdd. Hade jag INTE haft för lågt Hb så hade han skickat hem mig MED sprutor, men nu vågade han inte det för riskerna.

Efter en del diskussion mellan doktorn, mig och bakjouren fick jag skriva på ett papper att jag hade åkt hem frivilligt.  Bara för att komma tillbaka måndag morgon och göra en kärlröntgen. Och om jag får svårt att andas eller mår sämre under helgen ska jag åka in bums.

Så fort vi kom ut till parkeringen ringde jag mamma, men hon verkade väl inte så vansinnigt orolig trots allt utan började prata om hur ont i håret hon hade efter gårdagens omilda behandling. Jag var inte på humör för att prata om det, utan vi ska höras i morgon. Anna och jag åkte och handlade käk och vi har nyss satt i oss tacos. Medan vi var och handlade – då var klockan efter 19 – messade gulliga, omtänksamma fru Hatt! RARING!!!

Nu känner jag mig mest trött, så tyvärr, tyvärr, alla som avskyr mig, ont krut förgås inte så lätt! Jag tänker vara hemma ett tag och nu ska jag vila, för jag är aptrött efter denna sjuka historia.

Aptrött… Fast retsam lika fullt! C’est moi!

Read Full Post »

Tack för söndagsmiddagen, Mommen!

I eftermiddag blev hela bandet utbjudet på söndagsmiddag med Mormor. Vi strålade samman på en av stans bästa Kina-restauranger – som tyvärr inte har nån bra hemsida att länka till! Frida valde att stanna hemma och äta taco-rester från igår, men resten gjorde sitt bästa för att goffa kinesiskt.

Elias satt mellan Linn och mormor. Han åt TRE portioner… Det var fart på killen under maten, men sen blev han väldigt trött. Inte så konstigt, kanske efter all mat…

Elias lät sig väl smaka, men blev väldigt trött efter de tre portionerna. Mormor åt bara två portioner.

                                                                                                                                                   Anna och Johan njöt också, den senare gjorde sitt bästa för att se bra ut på bilden – lite ovanligt, men äntligen! Kanske ser Slaktar-Pojken så glad ut för att han lärde sig hur tvättmaskinen fungerade igår kväll? Vad vet jag, vad vet jag…

Mor Anna med trevlig äldste son Johan.

                                                                                                                                       Storasyster hade varit på 18-årspartaj hela gårdagen och natten samt städat i spillrorna efter festen idag, så hon var ganska slut. Ögonen var ovanligt röda på den lilla nattugglan…

Lika rödögd som Lilla My på sin tid (internt Toffel-skämt!). Fast riktigt så här röd var hon inte i ögonen – jag glömde bort att det var dåligt ljus i lokalen och blixten hittade allt blod i tjejens ögonbottnar.

                                                                                                                                                       Vid halv sex-tiden tackade vi Mommen för maten och hon tog bussen hem, medan vi halkade bort till bilen – den som det tog en halvtimma att hitta parkeringsplats till! Vad GÖR alla människor på stan en söndagseftermiddag???

Barnen är nu avlämnade hos sin lille pappa och Anna och jag har farit hem till mig. Nu väntar kaffe och vuxenprat och Johan Falk på TV 4 i kväll!

Read Full Post »

Helgen går mot sitt slut

Redan söndag eftermiddag. Helgen går onekligen mot sitt slut. Igår kväll åt vi goda tacos. Elias hade svårt att komma till ro igår kväll, så vi började inte titta på vuxenfilm (Alien III) förrän vid 23-tiden. Godispåsarna åkte fram också, vilket har fått till följd att åtminstone min mage är rätt kass idag…

Mormor ringde på förmiddagen idag och har bjudit ut oss på Kina-restaurang i eftermiddag. Bara ett problem: vi får inte plats i Clark Kent* allihopa! Så Fästmön åker buss ner och Slaktar-Pojken tar bussen hem så vi kan lämna tre mätta barn hos sin pappa. Vi tar en sväng hem och hämtar vår packning innan vi drar vidare till mig för stadsboende nästa vecka.

Hoppas att jag inte får nån bad fortune cookie idag…

                                                                                                                                                         Nu har Sociala Klubben kommit hem och intar frukost (taco-rester), så jag ska nog runda av här. Det är liiite svårt att skriva när en är pratsugen, en ifrågasätter gårdagkvällens tvätt, en lyssnar på musik och en springer omkring och låter och leker skidtävling. Typ… 😉

                                                                                                                                                  *Clark Kent = min LILLA bil

Read Full Post »