Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gummistövlar’

Jepp, det blev en tur till svampskogen idag och ja, vi såg herr Kantarell! Fast inte herr Guling utan herr Tratt. Men vi såg mycket annat märkligt i skogen också. De här såg ut som metallkulor, tårtdekorationer, tyckte jag:


Tårtdekorationer i skogen???

                                                                                                                                                               Vi såg många flugsvampar, men den här lilla runda var nog sötast.


Söt liten rund svamp, men den ska man inte äta!

                                                                                                                                                              Vi gick och gick och gick och mina nya gummistövlar var jättebra. För det var bitvis ganska blött i skogen.

Men bäst var nog fikastunden på några stockar. Kaffe/saft och mackor.


Sammanbitna och undrande om vi skulle få med oss nån svamp hem…

                                                                                                                                                             Just då kom en tjej och hennes pojkhund förbi. Hon hade hittat så mycket svamp, sa hon, att hon inte kunde få med sig allt och ville vi se stället? Jag följde förstås med och tittade.


Nej, vi plockade inte såna här, men de såg så häftiga ut att jag ville fota dem. Bilden blev förstås inte lika häftig som verkligheten.

                                                                                                                                                              Hopp och skutt över ett dike och… där!.. Där hittade jag dessa!


Men vi plockade inte såna här heller…

                                                                                                                                                                   Hur var det nu då? Fick vi med oss nån svamp hem? Jorå, knappt tre liter plockade vi på nån timma. Sen var det en liten herre som tröttnade och ville åka hem. Och det passade ganska bra, för solen började sjunka bakom trädtopparna.


Mest trattkantareller blev det och en och annan taggsvamp.

                                                                                                                                                             Medan jag rensade eländet svampen vid köksbordet spelade Elias dataspel och Fästmön lagade till denna sörja:


Lös i magen, nån?

                                                                                                                                                                 Men det blev ju rätt god middag som serverades – tacos!


Taco hej, leverpastej!

Read Full Post »

Jag trodde inte man kunde vara så här trött… Visst är det skönt, men jag känner mig helt slut.

Stannade till vid Tokerian på vägen hem för att handla middag och chips. Det blev en dr Oetker-pizza. Fast det blev sen chips till middag. Pizzan ligger kvar i frysen. Hänger nog ihop med att det var fullt av tokar på Tokerian. En Sockis-familj med kolfärgat hår och blek hy gick fram som ångvältar. Jag skenade genom affären för att komma undan med livhanken…

Satt en stund vid pusslet när jag kom hem. Solen tittade nämligen fram idag och det var ljust ganska länge. Att lägga pussel är ett bra sätt att rensa huvudet! Tankarna gick bland annat till ett utlovat besked som skulle ha kommit den här veckan. Gissar att det är kört nu, men det känns trist att jag aldrig fick nån signal.

Strykbrädan åkte fram när jag hade packat lite grejor till i morgon. Strykhögen var liten, men jag ville få undan den. I morgon bär det av ut till Himlen. Hoppas att det vackra vädret håller i sig för det vore skönt för kropp och själ att få vara ute i naturen. Svampkniven är nerlagd i samma påse som stövlarna. Kniven är orange och fin!


Min svampkniv!

                                                                                                                                                  Svampkniven är en reklampryl som jag fick av pappa. På ena sidan skaftet är påtryckt namnet på tidningen som han vigde sitt liv åt. Samma tidning som kvickt som attan klippte av prenumerationen när han hade gått bort. Då hade han jobbat där i 30+ år. Skamligt, tycker jag. Min mamma grät och jag blev arg. Mamma hade nämligen också jobbat på samma tidning. Kunde hon inte ha fått ha kvar gratisprenumerationen fram till årsskiftet? Snålt. Men ganska typiskt en arbetsgivare som inte bryr sig om sina lojala medarbetare.

Jag har sett sista delen av The Killing. Den gick igår på TV4, men jag spelade in den på DVD:n. Åt min middag = chips och en starköl till. Tyckte att den slutade knäppt, men vad jag förstår blir det en fortsättning.

Det känns ensamt, men jag har själv valt att stanna här. Tänkte att Fästmön och barnen kanske vill ha en kväll på egen hand. Och samtidigt att jag är för trött för att orka göra nåt annat än sitta vid datorn eller ligga framför TV:n. För det är ett program i kväll som jag vill se, Tyst vittne. Men då gäller det att jag håller mig vaken till klockan 22 och ända fram till över midnatt. Det vete 17 om jag klarar…

Read Full Post »

Idag fick jag min a-kassa, den sista på ett tag. Hela 8 800 kronor. För en månads ”jobb”. Det räcker inte till mina månadskostnader. Tur att jag är en sparsam so-and-so.

Lite vill jag unna mig och Fästmön. Därför tog vi bilen till Restaurang Java efter att Anna varit på Öppet hus på Elias fritids – Förorten tur och retur för hennes del, jag hann ju inte med.

Så det blev ett glas mjölk. Ett STORT glas mjölk. Det är ju gott och ett livsmedel med högt näringsvärde.


Gott och nyttigt.

                                                                                                                                                            Anna satt intill akvariet, men vi åt faktiskt inte fisk eller skaldjur utan kyckling. Anna åt spett, jag åt nån gryta som skulle vara stark. Den var mesig och av kycklingen hittade jag bara spår. Resten var mest grönsaker. Men det var ändå ganska OK.


Ingen fisk saknades i akvariet när vi hade ätit klart.

                                                                                                                                                               Som vanligt var det kul att titta på och kommentera folk. Men jag kan ju naturligtvis inte blogga om dem, för alltid är det nån jag förargar då. Samtidigt vet jag ju att ”alla pratar om alla” – med största säkerhet pratar folk om mig också när vi är ute. Här får du i stället titta på den fina dekorationen av morot som smyckade min rätt.


Nej, jag åt inte upp denna, den var ju gjord av morot.

                                                                                                                                                            Magarna står i fyra hörn och kläderna stinker friterat. Men vi är ganska nöjda och glada ändå. Notan blev jättebillig, så jag stannade till vid ICA Heidan på vägen hem och köpte en bit paj till morgondagens lunch.

Nu hänger min jacka på vädring och vi hänger vid våra datorer en stund. Strax ska vi samla oss för en titt på Bron, som hade premiär på SvT1 igår kväll. Men då kunde vi inte titta eftersom vi befann oss mellan Annas jobb och här. Tur att DVD:n har en inspelningsbar hårddisk. Den använder jag flititigt.

Undrar du för resten om jag inte längre ser på Babel, litteraturprogrammet? Du har rätt! Jag orkar inte med programledaren som är alldeles för förnumstig för min smak. Och då låter jag bli att titta. Lästips får jag på annat vis! Men byt ut programledaren och Tofflan tittar igen.

I morgon är det fredag och Anna ska hem till barnen. Jag åker ut på lördag tillsammans med mina nyinköpta gummistövlar. Förhoppningsvis blir det en tur i svampskogen nån av dagarna.

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (Brysselkex) respektive sänkning (Brysselkål). Kakor är godare än grönsaker! Så här blev det:

Brysselkex

  • Carl (för han är en bra handledare även om han börjar längta till nya jobbet nu)
  • Tiden (den går så snabbt för jag har inte tråkigt längre!)
  • Allt spännande som händer just nu
  • Alla som är med mig även i medgång (för det verkar ibland lite som att folk föredrar när det går dåligt…)
  • Fästmön (som stretar på och som finns kvar, trots att vår vardagstid har krympt)

Brysselkål

Read Full Post »

Igår kväll fick jag äntligen hämta hit min älskade Fästmö. Hon var trött och slut efter en tuff vecka och en kväll på jobbet, så vi softade med öl och Pringles framför Tyst vittne. (Lite trist är det nu utan Sam Ryan, men i kväll gjorde den kvinnliga efterträdaren i serien entré som Nikki, som invaderar avdelningen med gamla ben…) Somliga låg under filten och lät som en gris. En gullegris, förstås!

 +
Fredagsgott. Ölen är större än chipsröret för att illustrera att jag drack två.

                                                                                                                                                                 Idag sov vi lite för länge, men det vi behövde vi båda två. Jag kastade mig in i duschen för idag hade jag Jedward-frisyr. Tyvärr fanns det inget varmvatten och eftersom min frilla var hemsk blev jag tvungen att tvätta håret i kallt vatten. Det gick det med, för till sluta vande jag mig vid det kalla, men frågan är om håret blev rent…


Jedward till vänster, Tofflan till höger? Närå, båda två ingår i Jedward, men min morgonfrisyr var som deras scenfrisyr… (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)

 

                                                                                                                                                                Skjutsade Anna till jobbet där hon ska stanna ända till klockan 21. Nej, vi har inte mycket till familjeliv just nu, varken med eller utan barnen. 😦

Idag hade jag bestämt mig för att åka till Stormarknaden för att inhandla ett par gummistövlar. Du vet, ett par såna där vanliga gröna, höga. Storlek 42. Ja, jag lever på stor fot, jag.

Och nu kommer strax kopplingen till rubriken: Av Gränby centrums alla j***a affärer, alla de sjuhundrafyrtioelva de skryter om, finns det en (1) som sålde gummistövlar till vuxna – till hutlösa priser, förstås… Jag vägrar köpa ett par enkla gummistövlar för nästan 500 spänn…

Enligt planskisserna i affären ska där finnas åtminstone fyra skoaffärer och ett antal affärer som säljer fritidsprylar. Bara det att planskisserna inte stämmer med verkligheten utan visar affärer som har flyttat eller inte finns längre eller inte har öppnat än. Mycket tröttsamt! Så en lukrativ affärsidé för den som är lite på hugget är att sälja gummistövlar för vuxna. Det är svampsäsong ett tag till och vi är många som vill ut i skogen – eller kolla på kossor.


När man tittar på såna här är det bra med höga stövlar. Inte för att man tittar med stövlarna, men det kan vara ganska klafsigt runt omkring kossorna.

                                                                                                                                                                  Det enda jag handlade i detta oformliga köpcentrum som jag tycker sämre och sämre om var bröd, päron och skithuspapper – de två sistnämnda varorna hänger samman, naturligtvis.

Så det blev till att fara vidare och jag styrde kosan till Coop i Boländerna, det som en gång i tiden hette B&W och som hade Dennis på sina papperskassar – så länge har jag bott i Uppsala… (Ingen, eller i alla fall nästan ingen, som bor här är född här.)  Där hittade jag ett par exakt såna stövlar jag ville köpa, gröna och höga – till ett jättebra pris: jag betalade 99 kronor… Det var medlemspris. Den som inte är medlem får lägga till en hundring. (190 spänn är fortfarande ett bra pris.)


Ett par gröna och höga stövlar hittade jag på Coop i Boländerna.

                                                                                                                                                            Hemma igen och fortfarande inget varmvatten. Det är ju synd att grannarna inte pratar med mig, annars kunde jag ju fråga om det är samma för dem. Kan ju vara bra att veta om felet är allmänt eller bara hos mig… Nåja, jag tänker inte duscha en gång till idag utan nu väntar ballen* på att jag ska suga** den och packa in dess möblemang i en presenning. Det känns lite fel att göra det idag, denna underbart soliga höstdag, men ärligt talat sitter jag aldrig ute på ballen längre. Skälen till detta är att det antingen skriks och gapas runt omkring eller så är det nån äckelpotta som röker.

Så, dags att kavla upp ärmarna och göra lite nytta! När jag är klar ska jag förbereda dagens middag som blir lasagne. Passar bra att göra en ugnsform så kan Anna få med sig en matlåda i morgon när hon jobbar samma trista tider, 12 – 21.

                                                                                                                                                             *ballen = balkongen
**suga = dammsuga

Read Full Post »

Ett hjärta är ensamt hemma. Hemma i New Village. Och hemma i Himlen finns ett annat hjärta. Våra hjärtan som slår i samma takt befinner sig på en mils avstånd. Jag trodde att det skulle vara lätt. Jag trodde att hjärtat skulle vara OK. Men det gråter. Stora krokodiltårar. Nu ses vi inte förrän fredag kväll, eller? Det känns som en evighet när man är van att vara tillsammans varje dag.


Ett ensamt hjärta, skört som glas.

                                                                                                                                                            Jag väntade in Elias och Frida så vi fick träffas lite.  Sen åt vi pizza tillsammans – eller tjejerna åt sallad respektive kebabrulle. Samlade ihop mina prylar och matkassen jag handlat på eftermiddagen. Fästmön följde med ut till bilen för att slänga sopor i soprummet samtidigt. Linn följde med för att få skjuts till jobbet. Jag saknar Anna redan. Det har gått mindre än två timmar…

Hemma hos mig var det mörkt och tyst och tomt. Dagens första regndroppar föll när jag precis skulle köra in i garaget. Jag packade upp mina saker, tittade på affischen jag inhandlat igår för tio pix. Ringde mamma och försökte ta god tid på mig.

Sen återkallade magen mig till verkligheten. Den har verkligen betett sig konstigt de senaste dagarna. Igår blev jag för resten besviken för jag trodde att blödningarna äntligen hade upphört. Det hade de inte. Idag har de hållit på i två veckor. Är det konstigt att jag är trött?

I morgon är en ny dag och en måndag. Jag tror att vi ska åka ut till byggarbetsplatsen och klafsa omkring igen, men jag får offra mina vita gympadojor eftersom mina gummistövlar var sönder. Gympadojorna går ju att torka av.

Nu blir det en stund med lokalblaskan och kanske en titt på torsdagens avsnitt av The Killing, som jag spelade in från TV4 på DVD:n. Klockan 21 visar SvT1 Mördare okänd, kanske blir en titt. I min ensamhet. Tur att jag har lite remmar och choklad kvar från igår…

Jag älskar henne så! Anna, alltså!

Read Full Post »

Older Posts »