Fucking Åmål

Ett inlägg om en film.

---

 

Igår kväll gjorde jag nåt jag aldrig trodde att jag skulle göra: Jag såg filmen Fucking Åmål (1998). SvT1 visade den direkt efter Mr Selfridge och jag satt kvar. Kunde inte låta bli att se den där rullen som blev början till slutet på en numera glömd och bortträngd historia så full av lögner och svek och heta känslor att den, historian alltså, skulle kunna bli en film i sig. Som jag skrev i förra inlägget…

[…] X såg den med Y och sen var X otrogen och dumpade Z, för att göra en sex månader lång historia kort […]

Storyn är enkel och miljön lätt att känna igen. I en svensk småstad bor Agnes och Elin, som går i samma klass. Agnes har flyttat dit med föräldrarna ett par år tidigare, men har nästan inga vänner förutom en tjej i rullstol. Elin, däremot, tillhör de populära tjejerna på skolan. Agnes är kär i Elin i hemlighet. Av nån anledning går Elin och hennes syrra till Agnes på hennes födelsedag. Systrarna slår vad om Elin vågar kyssa Agnes eller inte. Sen brakar det igång ordentligt.

Filmen var faktiskt mycket bättre än jag trodde. Eller ville tro. Trots att den har några år på nacken, vilket till exempel syntes på mobilerna, funkar den. Den funkar såväl nu som när jag var ung, för det var nästan precis så där. Hög igenkänningsfaktor, alltså. Och vad var det jag kände igen? Den inkrökta småstadsmentaliteten, obildade människor, människor som vill nåt annat än stanna kvar, gifta sig, få barn och skilja sig, grupptryck med mera. Det som har förändrats sen jag var ung och bodde i Metropolen Byhålan är möjligen folks (läs: vissa människors!) syn på homosexuella. De vuxnas i filmens syn på det känns lite för osannolikt tolerant. I Byhålan har jag hört sägas att många fortfarande tycker att det är totalt sjukt.

Men regissören, Lukas Moodysson, har jag fortfarande svårt för. Det hjälper inte att en av våra kvällsblaskor berättar nio saker om Fucking Åmål som kanske ingen mer än han och teamet kring filmen kände till tidigare. Och att kalla detta en kultfilm, Expressen… Nej, där sätter jag bestämt ner foten!

Toffelomdömet blir medel. 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ibland

Ett inlägg om hur det känns. Ibland.

---

 

Ensammast i världen?

Ibland funderar jag över vad jag skriver här. Att jag skriver. Hur mycket jag skriver. Ibland önskar jag att fler läste mellan raderna, för ibland känner jag mig som en informationsmaskin med uppdrag att roa, att bjuda på mig själv. Ändå hamnar inte allting här. Här skriver jag långt ifrån allt jag tänker, gör och är med om. Men jag tankar ur här och det är skönt att ha den här platsen för detta ändamål. För ibland känner jag mig så ensam och har ingen människa att tanka ur inför. Jag blir irriterad på mig själv eftersom jag ibland väljer ensamheten. Ibland väljer jag den för att jag tror att jag vill vara ensam. Sen vill jag inte det alls… Då känner jag mig som den där draken jag såg igår. Den där lilla ynkliga, ensamma som steg på himlen…

Jag skulle ha haft dragning av en vinnare i galgtävlingen igår kväll. Men jag orkade inte. Det kändes inte rätt efter inlägget med bilderna från Gamlis. Så det blir väl dragning under söndagen nån gång. Du har alltså fortfarande chansen att gissa vad det står på galgen bakom. Till tävlingen!

Jag vet inte om jag tyckte att ostbågar och rödvin var så gott.

Lördagskvällen blev mest tråkig. Jag har läst så mycket att jag har ont i både nacke och ena armbågen. Nervös är jag också inför jobbstarten. Självklart är jag rädd för att misslyckas så att belackarna ska få vatten på sina kvarnar. För egen del gjorde jag vatten till vin igår. Nån på mitt förra jobb påstod att ostbågar och rödvin var en sån fin kombo. Jag vet inte om jag tycker det, ärligt talat… Kvällens vin skriver jag om längre fram när jag har provat det till nåt mer än ostbågar!

 

 

 

Jag glodde på TV lite grann. Såg Mr Selfridge, förstås, och efter det fastnade jag i filmen Fucking Åmål. Den filmen hade jag verkligen inte tänkt se av personliga skäl (X såg den med Y och sen var X otrogen och dumpade Z, för att göra en sex månader lång historia kort). Vidare är jag inte exakt överförtjust i Lukas Moodysson som jag har sett rätt många divalater av. Men bra filmer kan han göra, det tycker jag visst.

Inte bara ett passande kort till en bokmal – det har fungerat som livräddare också!

Även om jag har läst så mycket att nacke och armbåge smärtar, är böcker ändå ett gott sällskap. Jag känner mig mindre ensam när jag kan stoppa näsan i en bok. Sen vet jag att folk har synpunkter på oss som läser mycket. Ungefär som jag har synpunkter på såna som bara glor på sport på TV. Men jag har både glädje och nytta av böcker – till och med det fina kortet från Sister of Pain, det med böcker på framsidan! Sagda kort har nämligen räddat livet på TVÅ (2) humlor som jag annars hade haft ihjäl med TV-tidningen eller annat lämpligt tillhygge. Nä, nu har dessa feta bumlingar, som lyckats ta sig in i mitt hem genom via nåt av alla mina öppna fönster, blivit fångade med ett vanligt IKEA-glas mot till exempel en fönsterruta eller en fönsterbänk. Därpå har jag låtit vykortet glida in under glaset. Jag har sen vänt på glaset där kortet har blivit ett lock. Och slutligen har jag gått ut på ballen* och släppt fången fri. Alla glada – särskilt jag, som inte är så förtjust i brummande insekter…

Ibland inser jag att böcker är en riktiga livräddare. Och bättre vänner finns ju inte. Därför blev jag naturligtvis extra glad när jag vaknade denna söndagsmorgon och upptäckte att jag har vunnit ett signerat exemplar av Emelie Schepps nyaste bok Prio ett! Boken är så ny att den inte har kommit ut i handeln än. Tjolahopp! Ibland är livet… rätt OK. Också. Trots inledningen på det här inlägget. Nu ska jag mejla min adress till Emelie Schepp, sen ska jag dyka ner i bingen en stund med dagens första kaffe och Tove Alsterdal, en för mig ny litterär bekantskap.

 

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Grejen med verb

Ett inlägg om en annorlunda, liten bok.

---

 

PS! Jag glömde skriva att bokens form är skitsnygg och att jag totalgillar det gröna sidenbandet som man använder som bokmärke!!!

 

I mina bokhyllor finns Sara Lövestams alla romaner. Sara Lövestam är en ung nutidsförfattare som skriver fantastiska böcker. Böcker, som ofta behandlar udda existenser – typ såna missfoster som jag.  Men Sara Lövestam är så mycket mer än författare, hon är SFI-lärare också. Och galen i grammatik.

Fästmön hade turen att springa på Sara Lövestam den fredagen i april när hon var i Uppsala för att signera sin senaste bok. Den dan jag låg döende hemma i gästsängen under två filtar, en pläd och ett täcke. Och på kvällen, dan före min födelsedag, alltså, fick jag ett paket innehållande ett signerat exemplar av Grejen med verb. Nu har jag läst boken.

Även Grejen med verb är en annorlunda bok, helt klart. Jag menar, vilken ung författare skriver om grammatik? Men Sara Lövestam berättar redan i förordet att hon som sju-/åttaåring började intressera sig för grammatik. Lite nördig, så där, dårå, kan man tycka. Fast det är med sån glädje hon har skrivit om verb och det är med minst lika stor glädje jag läser den här lilla boken! Och trots att jag är gammal lärde jag mig ett och annat, till exempel att man inte längre säger imperfekt utan preteritum. Med mera.

Så även om Sara Lövestam missar lite att fucking i ”Fucking Åmål” på sätt och vis också är ett verb – fast det används som en anglosaxisk svordom – får boken högsta Toffelbetyg. Detta är helt klart en bok jag skulle sätta i händerna på en person som, av nån anledning, uppbär ett motstånd mot att lära sig grammatik!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Flata? Vadå? Jag???

Fästmön hittade en underbar listjävel hos Lilian och nu har jag helt sonika kleptat den samt addat mina egna kommentarer:

Fascinerande saker med flator

Två flator drar alla flator över en kam och listar 31 saker som flator gör, tycker, gillar, tänker och känner.

Fördomar eller sanning? Gränsen är hårfin.

1. Alla flator har ryggsäck
Handen på hjärtat: har du någonsin sett en flata med handväska? Nej trodde väl det. Vi har istället ryggsäck alternativt ingen väska alls, eftersom vi flator aldrig behöver ha med oss en massa läppglans och andra onödiga prylar. Mobilen i näven och snusdosan i bakfickan sen är flatan redo att ge sig iväg på nya äventyr!
Tofflan: Mja, jag HAR en ryggsäck, men den använder jag enbart vid långfärdsresor som till Stockholm (sju mil).

2. Alla flator har en bild på Qruiser där de borstar tänderna
Av någon obegriplig anledning som ingen känner till.
Tofflan: Det har inte jag!

3. Alla flator pratar om sex (jämt!)
Faktum är att vi sällan pratar om något annat.
Tofflan: Johorå, jag pratar om en massa annat.

4. Alla flator vet vad uttrycket ”kolla på film” betyder
Åtminstone om man bara är två.
Tofflan: Ja det betyder ju INTE ”kolla på film”… 😉

5. Alla flator har korta naglar
Eller för att citera lesbiska bloggaren Charlotte: ”Jag brukar inte måla naglarna så ofta för jag har inga långa naglar, därför att man inte kan ha det om man är lesbisk. Man KAN inte och FÅR inte ha det. Så är det bara. IT’S A NO-NO! (Träffar du en tjej som påstår att hon är lesbisk och har långa naglar ljuger hon garanterat. Eller är bara otroligt oerfaren eller dålig i sängen.)”
Tofflan: Ja korta naglar har jag…

6. Alla flator är kompisar med sina ex.
Av den enkla anledning att flatvärlden är för liten för att kunna byta partner så pass ofta att den lesbiska sängdöden inte slår till men fortfarande kunna gå ut på klubb utan att behöva undvika halva stället.
Tofflan: Absolut INTE! Jag är kompis med ett eller två av mina ex. Resten är anser jag vara idioter – och de tycker motsvarande om mig.

7. Alla flator har gynekolog-fobi
Att flator får något stirrigt i blicken när man pratar om gynundersökning är inte så konstigt. För hallå, hur kul är det att ständigt få frågor som ”Har du killeeeee?” eller varför inte ”Okej, du äter inte p-piller… varför då? Försöker du bli med barn eller??” Please! Lite hbt-kompetens vore på sin plats.
Tofflan: Äh! SÅ farligt är det inte, men det finns ju roligare saker att göra, typ…

8. Alla flator röstar rödgrönt
Blodet är rött och hjärtat sitter på vänster sida. (Dessutom är ju Maria Wetterstrand så jävla het.)
Tofflan: Inte alls!

9. Alla flator heter Anna
Och Sara “Bruden” Lövestams berömda raggningsreplik-tips ”Är det du som känner Anna?” Är i princip kultförklarad i vissa flatkretsar.
Tofflan: Neeej, jag heter inte Anna, men min fästmö heter det!

10. Alla flator har pluggat genusvetenskap
Och om man inte är flata när kursen börjar så är man det i allafall när den är slut. Det är till och med vetenskapligt bevisat!
Tofflan: Nope! Mitt huvudämne i min examen är litteraturvetenskap!

11. Alla flator har ett komplicerat förhållande till finkläder
Usch och blä inför alla typer av kalas, begravningar, släktträffar och bröllop för Vad ska man ha på sig? Eftersom ca 95% av flatorna är klänningsvägrare uppstår detta problem så fort något ska vara lite högtidligt. (Tänk scenen när Shane är på fest med Carmens släktingar så förstår ni). Visst, man kan ha skjorta och slips och grejer men om man inte känner för att vara väldigt uppenbart flatig just då eller har en homofob släkt blir det ganska jobbigt. ”En liten blus kanske? Nja. Eller en piffig dräkt? Uuuhh… Jag känner mig bara utklädd och obekväm. Dessutom äger jag inget av det där. Jag vill bara ha mina vanliga kläder. Är det ok att komma i trasiga jeans..?”
Tofflan: JA! Jag har ett oerhört komplicerat förhållande till finkläder!

12. Alla flator jobbar på Citymail
Jaha, vad då? Är det verkligen så? Ja, så är det.
Tofflan: Nej, jag har inget jobb alls, suck…

13. Alla flator grenslar
Den avspända, lite kaxiga bakåtlutande stilen med knäna brett isär när vi sitter samt den grabbiga, lunkande gångstilen gör att du känner igen en flata på 100 meters avstånd!
Tofflan: Japp! Grenslar och lunkar! 😀

14. Alla flator har häng
Detta är ytterligare en anledning till att vi inte har väska, våra jeansfickor är nämligen gigantiska… praktiskt.
Tofflan: Min mage är i vägen med påföljd att alla jeans hänger där bak.

15. Alla flator överdramatiserar
Ja vi har alla sett scenen förut: flator som ryker ihop på krogen och blir utslängda. Någon brud börjar limma på fel tjej, tjejens flickvän dyker upp och blir svinsur, någon börjar veva och sen är fajten igång. Allvarligt ,hur gamla är ni? Skärpning.
Tofflan: Slåss gör jag aldrig, men överdramatiserar gör jag jämt! Typ ”Det värsta jag VET är…”

16. Alla flator spelar fotboll
Och vi blir lika glada varje gång någon i damlandslaget kommer ut =D
Tofflan: Fotboll? Det är väl nån sport, det? Nej fyyyy, sånt håller jag inte på med!

17. Alla flator skaffar först hund, sen barn.
Bögarna däremot stannar vid hunden…
Tofflan: Gärna hund, men egna barn har jag aldrig velat ha. På äldre dar har jag fått fyra bonusbarn – som jag älskar, oreserverat, förstås! 😀

18. Alla flator har haft sex med minst hälften av sina närmaste flatpolare
Vi har alla varit med om det, bästa polaren ska presentera nya flickvännen och så fort du ser henne inser du att det är ditt tjejfests ragg från förra pride. Senaste flörten är efter några ölkvällar en i gänget osv. Och skulle man mot förmodan först bli vänner så kommer man för eller senare åtminstone provligga varandra.
Tofflan: Nej fy! Kompisar är kompisar, inget annat!

19. Alla flator är antingen veganer eller köttälskare
Du hör knappast en flata säga: ”Jo alltså jag är vegetarian fast jag äter fisk ibland och julskinka på julafton…” Nope! Här är det allt eller inget som gäller – antingen är du grodd-odlande straight-edge-flatan som kan rabbla receptet på linssoppa i sömnen eller så är du ”jag kan inte leva utan kött, ge mig en biff NU”-butchen.
Tofflan: Jag är inte vegetarian eller vegan, men jag äter inte nöt, fläsk, inälvor, vilt, anka eller sånt.

20. Alla flator är feminister
Vem fan skulle inte bli det med två kvinno-löner.
Tofflan: Det kan jag inte svära på att jag är, faktiskt.

21. Alla flator har ett ambivalent förhållande till bögar.
Å ena sidan: de är skrikiga, fjolliga, utseendefixerade, och tenderar att ta över gaysamhället lite för mycket hela tiden, utan en tanke på att vi andra hbt:isar kanske vill ha lite utrymme vi också. (Dessutom vet vi ju att alla bögar är kroniskt ointresserade av allt vad politik och homokamp heter.) Fast å andra sidan är de ju alldeles….. alldeles… Underbara! Bögarna är som din störiga lillasyrra – hon är sjukt jobbig ibland, men du älskar henne i alla fall. Såklart!
Tofflan: Bögar är väl som flator – olika individer. Men de flesta bögar jag KÄNNER är ju trevliga, förstås!

22. Alla flator har kort hår
Kortklippt på ena sidan, sedan lite längre på toppen och någon snurr på det… typ. Har Pink stått modell?
Tofflan: Jag har kort hår, för när mitt hår blir långt blir det stripigt.

23. Alla flator äger ett par birkenstock
Detta gäller i första hand 30+ flatorna, men gemensamt för alla flator är dom foträta skorna. Nada högklackat!
Tofflan: Ett av mina ex lämnade kvar ett par gamla som jag har när jag går efter posten eller ut i förrådet.

24. Alla flator blir fullare än bögar
Fast till skillnad från bögarna är vi så panka (snåla..?) att vi dricker alltihop på förfesten och inget på krogen. Detta är anledningen till att alla flatställen måste stänga efter tre månader.
Tofflan: Jag blir aldrig full.

25. Alla flator använder menskopp
Om flatorna skulle utse en Nobelpristagare skulle det bli menskoppens uppfinnare. Äntligen slipper vi den där rinnande, kletiga, kladdiga känslan i brallorna och äntligen kan vi ha hyfsat bra sex även när vi har mens, utan att behöva bloda ner fingrar och säng och utan att behöva fastna med framtänderna i något äckligt tampongsnöre. Leve menskoppen!
Tofflan: Menskopp, vaf*n är det? Tekopp har jag hört talas om…

26. Alla flator har haft en crush på L-word-Shane
Sedan växer man upp och inser att man borde satsa på något tryggare och mindre självdestruktivt.Till exempel Tina! Där har vi massor av vuxenpoäng!
Tofflan: Jag har aldrig haft nån crush på Shane. Shane borde för övrigt klippa sig.

27. Alla flator älskar schlager
Trodde ni att det bara var bögarna som älskade schlager? Ha! Think again, vi skrålar till Kikki, trånar efter Shirley och drömmer om Jill.
Tofflan: Jag är periodare på schlagermusik!

28. Alla flator äger en rutig skjorta
…eller två eller fem.
Tofflan: Ingen, faktiskt!

29. Alla flator har en flat-mamma
Det betyder inte att ens mamma är flata; en flatmamma är en äldre, mer erfaren flata som fungerar som guide ut i Lesbiania. Ungefär som en fadder eller storasyster. Perfekt när man är liten och vilsen och ännu outkommen. Sen på sikt, när man lär känna fler i sin egen ålder och kanske träffar en tjej fasas flatmamma-rollen ut och man blir mer som vanliga kompisar. En regel är att man inte ligger med sin flat-mamma – det är att likna vid incest.
Tofflan: Har aldrig haft nån sån!

30. Alla flator får nåt nostalgiskt i blicken när man nämner Fucking Åmål
Världens bästa film. Dessutom Sveriges allra första flat-film, som för övrigt ledde till att O´boy samma år ökade sin försäljning av chokladdryck med 300%.
Tofflan: Hatar den filmen av personliga skäl, trots att jag aldrig har sett den. Jag vägrar. Av personliga skäl.

31. Alla flator flyttar ihop efter att ha dejtat två gånger
Trots att förhållandet är dödsdömt redan från början envisas vi med att skaffa lägenhet och katt och dvd-boxar och traska in i symbiosen tillsammans. När vi sen slutligen inser att det här funkar inte så himla bra, i den fas när tex. ett heteropar skulle göra slut och flytta isär, då gör vi precis tvärtom. ”Älskling, ska vi inte gifta oss?”
Tofflan: Verkligen INTE!

Sigrid Abelli & Emelie Mire Åsell

Ungefär elva saker stämde in på mig! Hur många stämmer in på dig???

Read Full Post »