Decembersläpp från Månpocket

En bit in i december damp Månpockets nyhetsbrev ner i min inkorg. Som vanligt hittar jag en hel del godsaker bland månadens pocketutgivning, till exempel dessa:

Felicia försvann av Felicia Feldt
– En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?
Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.
Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur.

Stina om Stina av Stina Lundberg Dabrowski
En snudd på havererad intervju med Catherine Deneuve blir en thriller och ett reningsbad för en intervjuare som trodde att hon sett och hört allt. Ocensurerat och insiktsfullt beskriver Stina Dabrowski sina yttre och inre resor i ett landskap befolkat av människor vi andra bara får se på tv. Hur känner man sig efter att ha blivit utslängd av regissören Ingmar Bergman? Var går gränsen mellan den djuplodande frågan och den kränkande? I Stina om Stina och konsten att intervjua får läsaren följa med in i de allra innersta rummen, både Stinas egna och de intervjuades.

Glasklart av Karin Wahlberg
Hilda Glas är snart färdig läkare och har återkommit till sin hembygds trakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Väl där inser Hilda att hon kanske undermedvetet dragits till det sjukhus där hennes mamma avled och när hon råkar komma över sin mors journal inser hon att hon måste ta tag i sin outredda bakgrund. Vad var det för mystisk sjukdom som tog moderns liv och var hennes pappas död verkligen en olycka?
Claes Claesson har åkt till den lilla glasbruksorten Hjortfors med familjen för trivsamt och traditionsenligt valborgsmässofirande. Trängseln runt majbrasan tilltar och stämningen stiger. Men idyllen rämnar hastigt och mycket olustigt när man plötsligt känner doften av bränt kött och i ljuset från lågorna urskiljs så en makaber syn: en död manskropp.

Jag kan se i mörkret av Karin Fossum
Riktor är en man med inrutade vanor. På dagarna arbetar han på ett äldreboende. På kvällarna går han hem till sitt hus, där han bor ensam och aldrig får besök. När han är ledig sitter han på en bänk i parken och iakttar olika personer med cynisk blick.
Av en slump blir Riktor bekant med Arnfinn, en äldre man. Han bjuder hem Arnfinn och en vänskap utvecklas. Men en kväll kommer Riktor på Arnfinn med att stjäla pengar. Plötsligt brister något inom honom. En livslång, inkapslad vrede flammar upp.
Jag kan se i mörkret är en roman med krypande spänning och knivskarp psykologisk skärpa. Den handlar om en mycket ensam människa, vars obehagliga inre liv en dag börjar ta sig alltmer skrämmande uttryck.

Tistelblomman av Amanda Hellberg
Ända sedan hon var liten har Maja Grå varit annorlunda. Det är en hemlighet hon inte kan dela med Jack, mannen som hon älskar. Tillsammans har de flyttat till det skotska höglandet. Till Tistelblomman, ett ensligt beläget hus med sällsam dragningskraft. I trakten viskas det om fasansfulla hemsökelser och snart visar det sig att Maja och Jack har skäl att oroa sig …
Tistelblomman är en blodisande och suggestiv spänningsroman, och den tredje fristående delen i den hyllade serien om Maja Grå.

Livet är kort.

Read Full Post »

En ny dag, med nya..?

Varning för kiss- och bajssnack!

Här sitter jag och är bajsnödig. Ja, en konsekvens av övningen i måndags är att jag har lite problem med toaletteriet. Det innebär att jag får åka till jobbet utan att ha förrättat mitt tarv. Lite besvärligt, onekligen, eftersom det är svårt att finna Bajserso här. Tänker också på vännen Rippe som får kniven i sig idag. Jag tycker att vi alla ska tänka på Rippe så att allt går bra! Samlad kraft, kom igen!

I övrigt känner jag mig piggare idag. Det betyder att jag kanske kan ta mig an en del arbetsupgifter som har blivit liggande lite på vänt. Men först ska jag läsa in mig på anseende och mediebild. En sån rapport kan vara bra att ha och ösa argument ur. För hur det nu än är med livet så tar mitt arbetsliv slut här vid årsskiftet. Om det inte sker nåt mirakel, vill säga. Det känns jobbigt och rätt förnedrande, ärligt talat, att varannan, var tredje månad behöva pusha för att få vara kvar. Jag tror jag har nått en gräns snart: nu får man bestämma sig om jag ska vara kvar eller inte. Jag har inte ork att gå och oroa mig för det också.

Strålande sol är det idag och det ska bli skönt att få ta en promenad på lunchen. Jag har en lunchdejt med U, en synnerligen sympatisk person, kände jag efter en halv minuts pratande bara vi två. Ibland är det ju så att man har en roll i en grupp eller kombination med människor, en annan när man är solo. Dagen avslutas med besök hos Nål-Janne. Akupunkturen är inte bara bra mot smärtan, den fungerar lite KBTande också eftersom jag har nålfobi. Det finns inte många fördelar med nålfobi, men en är att jag aldrig skulle kunna bli intravenös knarkare… Nej, om jag ska droooga* mig kommer det nog mest från en flaska eller en burk, det vill säga alkohol. Samtidigt gillar jag inte att vara påverkad och att inte ha kontrollen. Jag minns faktiskt inte när jag var packad senast. Och det är ganska skönt!

Lite konfunderad blev jag i morse när jag slog upp lokalblaskan och såg denna bild med bildtext. Jag kan inte hjälpa att undra om det heter FLAKSA när man ger barn droooger medelst flaska? Och kan det bero på att mannen som ger barnen drooogerna egentligen är flata, med dansk stavning? Tofflan undrar, Tofflan spekulerar…

Mystisk flaksa och danska flata?

Seriöst, nu ska jag tänka seriöst, och lägg upp en plan för arbetet de här dagarna. Redan i somras gjorde jag ett förslag på ny startsida till institution 2. Först i förra veckan hade vi ett möte om detta. En person kunde inte delta i mötet, men kom med synpunkter efteråt via mejl i sin vanliga, rätt otrevliga ton. Det var synd att vi inte kunde diskutera saken på mötet i stället. Jag tycker det känns märkligt att få ett mejl om det två dagar senare, eller rättare sagt två kvällar senare eftersom mejlet kom tjugo över tio en torsdagskväll. Vad jag vet arbetar vi kontorstid här. Nu får jag klura ut hur jag går vidare, jag svarade i alla fall med ett argument – och en smiley. Jag orkar inte med folk som är konstant sura och jag har som mål att få dem att flamsa. I det här fallet tror jag emellertid att jag går bet. Nej, man kommunicerar onekligen inte på samma sätt på institution 2 som på institution 1. För övrigt hade jag besök igår morse av ett namnsdagsbarn från institution 1. Alltid lika glad och trevlig och seriöst hårt arbetande doktorand. Mitt omdöme! Många skulle kunna lära av denna…

Tisdagar har jag tänkt att jag ska jobba åt institution 1. Jag måste nämligen försöka få lite struktur på arbetstiden. Nästa tisdag ska min dator och jag byta server, så halva den arbetsdan går åt till det. Men det är OK, det måste ju göras. Igår blev det inte så jättemycket gjort för institution 1, så jag får ta igen det lite idag, tror jag. Jobbagendan för dagen blir därför rapportläsning inledningsvis och därefter ett rejält tag i slutversionen av kommunikationsplanen för institution 1, en plan som jag för övrigt ska berätta om på måndag morgon hos centrala avdelningen.

Time to get rolling, babes! För här blir ju inga barn gjorda, möjligen en kabel lagd innan jag sätter igång.

Och… ja just det! Jag hade velat skriva om vikten av reflexer i höstmörkret och få betalt för det. Nu skriver jag om det ändå, utan att få betalt. Du som går – BÄR REFLEX! Jag ser dig fan inte annars på morgonen och kvällen när jag kör bil!

*droooga mig; droooger = Brynolf Wendtskt uttal; betyder ”droga mig” respektive ”droger” på rikssvenska

Livet är kort.

Read Full Post »

Den tomma (?) dagen..?

Den… eh… tomma dagen..? Nej, halva den försvann i ett nafs! Jag bestämde mig för att gå på ett intressant möte. Sen gjorde jag som jag brukar göra, pratade för mycket och höll på att ta över showen. Måste träna på att lägga band på mig. Men det är så svårt när jag blir engagerad! I vart fall fick jag både beröm och belöning i form av kanellängdsbit och en Marianne-karamell.

Tog en fika innan jag ställde mig att jobba med en sökordslista och en sändlista. Däremellan hade jag mejlkontakt med en konsult angående en utbildning som jag planerar att anordna för institutionen. Bara det att den inte blir av förrän i maj – och då har ju jag slutat här. 😦 Tuffa puckar, men vem vet, jag kanske dyker upp ändå bara för att jag är intresserad.

Lunchen blev sen idag. Tänkte nästan ta bilen och åka iväg nånstans, men det fick bli skrivbordsfrallor från Syltan i stället. Trodde jag. På vägen dit träffade jag ett trevligt gäng som jag slog följe med. Det blev därför inte alls nån skrivbordslunch!

På vägen tillbaka träffade jag fru Chef2 och föll i extas över hennes mössa. Titta, visst är den väl läcker?! En äkta Davy Crockett-mössa med svans och allt! Vad han som gett namn till mössan är för en figur kan du läsa här! 

Läcker va?

Jag inser att jag har min pappas gener, för jag vill gärna dra i svansen. Pappa var likadan. Kvinnor och tjejer förbannade honom många gånger, för så snart han såg någon med hästsvans eller flätor var han framme och drog i dem. Idag skulle säkert anarkafeministerna anklaga pappa för grov sexism, men faktum är att det mer än en naturlig reflex. Jag kände också av den idag! Hade fru Chef2 haft den på huvudet vete tusan om jag hade kunnat behärska mig. Observera dock att jag avhåller mig från att rycka i vissa svansar såsom råttsvansar. Dem låter jag helst bli.

Nästa stopp på vägen ut från Syltan blev Lisbeth och M, två före detta kollegor som jag gillar stenhårt. Jag lovade att snart komma på besök, bland annat för att se på L på deras grannfakultets nya rum, men också för att fika. Förstås. Blev så glad för Lisbeth noterade att jag hade en blå tröja på mig, min nya, och inte en svart!

Två frallor och kaffe blev det till lunch. Det kan tyckas lite, men Fästmön gjorde broccolisoppa igår och det finns kvar av den. Det blir finfin middag för en Toffla i kväll! Kanske köper nåt grovt bröd till också, jag måste ju ändå stanna vid ICA Heidan och handla andra förnödenheter.

Nu är det dags att göra nytta för månadspengen. Vem vet, jag kanske köper en röd tröja för nästa lön..? Eller en grön..? Men aldrig en gul, för gult är, som bekant fult. Lika fult som turkost. Fast turkost är ju inte en färg utan en skitful nyans… 😦

Read Full Post »

Tofflan goes ytlighetsblogg: Stylisthjälp önskas! Arne-frisyr!

Alltså jag bryr mig inte om kläder. För mig är det viktigast att jag har kläder att sätta på mig, att de är rena, hela och hyfsat snygga. Diskreta. Oftast i tjockis-svart, men ibland, när jag vill vara riktigt wild & crazy, blåa.

Mitt hår har alltid varit min stolthet – och nåt som gör mig galen. Det växer som ogräs uppe på huvudet, på längden är det värre. Precis samma hår som min pappa. Och farmor. Farmor löste det hela med vackra kammar i håret. Hon hade tunt, men ganska långt hår även på längden och brukade varje natt göra en fläta. Det gjorde aldrig pappa och inte jag heller. Vi är/var korthåriga bak. Men uppe på huvudet, som sagt…

Jag har ändå alltid gillat mitt hår och är det nåt jag lägger pengar på så är det hårvårdsprodukter och besök hos frissan. Min frissa M brukar göra underverk med mitt hår, men nu ska vi inte ses förrän i slutet av månaden…

Idag är det riktig kris för jag har Arne-frisyr. Och då snackar jag inte vilken Arne som helst utan Arne som i Kurt Olssons assistent.

Kurt till vänster, Arne till höger. (Bilden är tagen av Hans Wiriden och lånad från Expressen.)

                                                                                                                                                              Att ha Arne-frisyr kan ju vara kul om man ska roa nån. Mig roar den inte. Jag ska strax göra mig klar för avfärd ut till Himlen och Fästmön och måste få till håret. Jag menar, jag vill ju se fin ut när jag ska till henne och inte rolig. Se själv! Kan nån komma till undsättning vore det fint!

Dagens frisyr: Arne-frisyr!

Read Full Post »

Pippi var inte först – men är hon inte bäst, ändå?

Medan jag ringer och ringer och sitter och väntar i telefonköer och lite sånt använder jag ”dötiden” till att surfa runt. Fastnade på en artikel på Dagens Nyheters hemsida om starka och busiga flickor i litteraturen. Nu har nämligen en ny doktorsavhandling visat att fanns starka och busiga flickor även FÖRE Pippi Långstrump. Och att Astrid Lindgren kanske inte var barnbokens stora förnyare, trots allt.

Det här är den riktiga Pippi Långstrump för mig, i Inger Nilssons gestaltning. Bilden är lånad från SvT Bild.

                                                                                                                                                         Man brukar säga att Pippi Långstrump är den första FRIA flickan i svensk barnlitteratur och att hennes skapare, Astrid Lindgren, är den som skrivit den första moderna barnboken. Men enligt den nya avhandlingen är Pippi, som kom ut 1945, väldigt lik ANDRA och mer bortglömda barnboksflickor. Enligt Eva Wahlströms avhandling Fria flickor före Pippi fanns till exempel Bibi, Karin Michaëlis och Ann-Mari, av Ester Blenda Nordström långt före 1945. Och det var flickor som gjorde hyss – bland annat hissade upp folk i flaggstänger (märkligt nog likt en annan barnboksfigur, dock en pojke…).

Eva Wahlström tror att Astrid Lindgren läste böckerna om Bibi och Ann-Mari. Många saker tycks ”lånade”. Både Bibi och Ann-Mari var lite vilda och red på hästar, Bibi rymmer ut i vida världen och Ann-Mari har en fläta som står rakt ut, för att nämna några saker.

Intressant, så klart. Men det var ändå tant Astrid som slog igenom. Och det måste ju ha berott på nåt mer än bara likheter med äldre tiders busiga barnboksflickor. Tror jag, dårå. Eller VILL jag bara tro att mormors barndomsgranne var bäst?..

Read Full Post »

Flata? Vadå? Jag???

Fästmön hittade en underbar listjävel hos Lilian och nu har jag helt sonika kleptat den samt addat mina egna kommentarer:

Fascinerande saker med flator

Två flator drar alla flator över en kam och listar 31 saker som flator gör, tycker, gillar, tänker och känner.

Fördomar eller sanning? Gränsen är hårfin.

1. Alla flator har ryggsäck
Handen på hjärtat: har du någonsin sett en flata med handväska? Nej trodde väl det. Vi har istället ryggsäck alternativt ingen väska alls, eftersom vi flator aldrig behöver ha med oss en massa läppglans och andra onödiga prylar. Mobilen i näven och snusdosan i bakfickan sen är flatan redo att ge sig iväg på nya äventyr!
Tofflan: Mja, jag HAR en ryggsäck, men den använder jag enbart vid långfärdsresor som till Stockholm (sju mil).

2. Alla flator har en bild på Qruiser där de borstar tänderna
Av någon obegriplig anledning som ingen känner till.
Tofflan: Det har inte jag!

3. Alla flator pratar om sex (jämt!)
Faktum är att vi sällan pratar om något annat.
Tofflan: Johorå, jag pratar om en massa annat.

4. Alla flator vet vad uttrycket ”kolla på film” betyder
Åtminstone om man bara är två.
Tofflan: Ja det betyder ju INTE ”kolla på film”… 😉

5. Alla flator har korta naglar
Eller för att citera lesbiska bloggaren Charlotte: ”Jag brukar inte måla naglarna så ofta för jag har inga långa naglar, därför att man inte kan ha det om man är lesbisk. Man KAN inte och FÅR inte ha det. Så är det bara. IT’S A NO-NO! (Träffar du en tjej som påstår att hon är lesbisk och har långa naglar ljuger hon garanterat. Eller är bara otroligt oerfaren eller dålig i sängen.)”
Tofflan: Ja korta naglar har jag…

6. Alla flator är kompisar med sina ex.
Av den enkla anledning att flatvärlden är för liten för att kunna byta partner så pass ofta att den lesbiska sängdöden inte slår till men fortfarande kunna gå ut på klubb utan att behöva undvika halva stället.
Tofflan: Absolut INTE! Jag är kompis med ett eller två av mina ex. Resten är anser jag vara idioter – och de tycker motsvarande om mig.

7. Alla flator har gynekolog-fobi
Att flator får något stirrigt i blicken när man pratar om gynundersökning är inte så konstigt. För hallå, hur kul är det att ständigt få frågor som ”Har du killeeeee?” eller varför inte ”Okej, du äter inte p-piller… varför då? Försöker du bli med barn eller??” Please! Lite hbt-kompetens vore på sin plats.
Tofflan: Äh! SÅ farligt är det inte, men det finns ju roligare saker att göra, typ…

8. Alla flator röstar rödgrönt
Blodet är rött och hjärtat sitter på vänster sida. (Dessutom är ju Maria Wetterstrand så jävla het.)
Tofflan: Inte alls!

9. Alla flator heter Anna
Och Sara “Bruden” Lövestams berömda raggningsreplik-tips ”Är det du som känner Anna?” Är i princip kultförklarad i vissa flatkretsar.
Tofflan: Neeej, jag heter inte Anna, men min fästmö heter det!

10. Alla flator har pluggat genusvetenskap
Och om man inte är flata när kursen börjar så är man det i allafall när den är slut. Det är till och med vetenskapligt bevisat!
Tofflan: Nope! Mitt huvudämne i min examen är litteraturvetenskap!

11. Alla flator har ett komplicerat förhållande till finkläder
Usch och blä inför alla typer av kalas, begravningar, släktträffar och bröllop för Vad ska man ha på sig? Eftersom ca 95% av flatorna är klänningsvägrare uppstår detta problem så fort något ska vara lite högtidligt. (Tänk scenen när Shane är på fest med Carmens släktingar så förstår ni). Visst, man kan ha skjorta och slips och grejer men om man inte känner för att vara väldigt uppenbart flatig just då eller har en homofob släkt blir det ganska jobbigt. ”En liten blus kanske? Nja. Eller en piffig dräkt? Uuuhh… Jag känner mig bara utklädd och obekväm. Dessutom äger jag inget av det där. Jag vill bara ha mina vanliga kläder. Är det ok att komma i trasiga jeans..?”
Tofflan: JA! Jag har ett oerhört komplicerat förhållande till finkläder!

12. Alla flator jobbar på Citymail
Jaha, vad då? Är det verkligen så? Ja, så är det.
Tofflan: Nej, jag har inget jobb alls, suck…

13. Alla flator grenslar
Den avspända, lite kaxiga bakåtlutande stilen med knäna brett isär när vi sitter samt den grabbiga, lunkande gångstilen gör att du känner igen en flata på 100 meters avstånd!
Tofflan: Japp! Grenslar och lunkar! 😀

14. Alla flator har häng
Detta är ytterligare en anledning till att vi inte har väska, våra jeansfickor är nämligen gigantiska… praktiskt.
Tofflan: Min mage är i vägen med påföljd att alla jeans hänger där bak.

15. Alla flator överdramatiserar
Ja vi har alla sett scenen förut: flator som ryker ihop på krogen och blir utslängda. Någon brud börjar limma på fel tjej, tjejens flickvän dyker upp och blir svinsur, någon börjar veva och sen är fajten igång. Allvarligt ,hur gamla är ni? Skärpning.
Tofflan: Slåss gör jag aldrig, men överdramatiserar gör jag jämt! Typ ”Det värsta jag VET är…”

16. Alla flator spelar fotboll
Och vi blir lika glada varje gång någon i damlandslaget kommer ut =D
Tofflan: Fotboll? Det är väl nån sport, det? Nej fyyyy, sånt håller jag inte på med!

17. Alla flator skaffar först hund, sen barn.
Bögarna däremot stannar vid hunden…
Tofflan: Gärna hund, men egna barn har jag aldrig velat ha. På äldre dar har jag fått fyra bonusbarn – som jag älskar, oreserverat, förstås! 😀

18. Alla flator har haft sex med minst hälften av sina närmaste flatpolare
Vi har alla varit med om det, bästa polaren ska presentera nya flickvännen och så fort du ser henne inser du att det är ditt tjejfests ragg från förra pride. Senaste flörten är efter några ölkvällar en i gänget osv. Och skulle man mot förmodan först bli vänner så kommer man för eller senare åtminstone provligga varandra.
Tofflan: Nej fy! Kompisar är kompisar, inget annat!

19. Alla flator är antingen veganer eller köttälskare
Du hör knappast en flata säga: ”Jo alltså jag är vegetarian fast jag äter fisk ibland och julskinka på julafton…” Nope! Här är det allt eller inget som gäller – antingen är du grodd-odlande straight-edge-flatan som kan rabbla receptet på linssoppa i sömnen eller så är du ”jag kan inte leva utan kött, ge mig en biff NU”-butchen.
Tofflan: Jag är inte vegetarian eller vegan, men jag äter inte nöt, fläsk, inälvor, vilt, anka eller sånt.

20. Alla flator är feminister
Vem fan skulle inte bli det med två kvinno-löner.
Tofflan: Det kan jag inte svära på att jag är, faktiskt.

21. Alla flator har ett ambivalent förhållande till bögar.
Å ena sidan: de är skrikiga, fjolliga, utseendefixerade, och tenderar att ta över gaysamhället lite för mycket hela tiden, utan en tanke på att vi andra hbt:isar kanske vill ha lite utrymme vi också. (Dessutom vet vi ju att alla bögar är kroniskt ointresserade av allt vad politik och homokamp heter.) Fast å andra sidan är de ju alldeles….. alldeles… Underbara! Bögarna är som din störiga lillasyrra – hon är sjukt jobbig ibland, men du älskar henne i alla fall. Såklart!
Tofflan: Bögar är väl som flator – olika individer. Men de flesta bögar jag KÄNNER är ju trevliga, förstås!

22. Alla flator har kort hår
Kortklippt på ena sidan, sedan lite längre på toppen och någon snurr på det… typ. Har Pink stått modell?
Tofflan: Jag har kort hår, för när mitt hår blir långt blir det stripigt.

23. Alla flator äger ett par birkenstock
Detta gäller i första hand 30+ flatorna, men gemensamt för alla flator är dom foträta skorna. Nada högklackat!
Tofflan: Ett av mina ex lämnade kvar ett par gamla som jag har när jag går efter posten eller ut i förrådet.

24. Alla flator blir fullare än bögar
Fast till skillnad från bögarna är vi så panka (snåla..?) att vi dricker alltihop på förfesten och inget på krogen. Detta är anledningen till att alla flatställen måste stänga efter tre månader.
Tofflan: Jag blir aldrig full.

25. Alla flator använder menskopp
Om flatorna skulle utse en Nobelpristagare skulle det bli menskoppens uppfinnare. Äntligen slipper vi den där rinnande, kletiga, kladdiga känslan i brallorna och äntligen kan vi ha hyfsat bra sex även när vi har mens, utan att behöva bloda ner fingrar och säng och utan att behöva fastna med framtänderna i något äckligt tampongsnöre. Leve menskoppen!
Tofflan: Menskopp, vaf*n är det? Tekopp har jag hört talas om…

26. Alla flator har haft en crush på L-word-Shane
Sedan växer man upp och inser att man borde satsa på något tryggare och mindre självdestruktivt.Till exempel Tina! Där har vi massor av vuxenpoäng!
Tofflan: Jag har aldrig haft nån crush på Shane. Shane borde för övrigt klippa sig.

27. Alla flator älskar schlager
Trodde ni att det bara var bögarna som älskade schlager? Ha! Think again, vi skrålar till Kikki, trånar efter Shirley och drömmer om Jill.
Tofflan: Jag är periodare på schlagermusik!

28. Alla flator äger en rutig skjorta
…eller två eller fem.
Tofflan: Ingen, faktiskt!

29. Alla flator har en flat-mamma
Det betyder inte att ens mamma är flata; en flatmamma är en äldre, mer erfaren flata som fungerar som guide ut i Lesbiania. Ungefär som en fadder eller storasyster. Perfekt när man är liten och vilsen och ännu outkommen. Sen på sikt, när man lär känna fler i sin egen ålder och kanske träffar en tjej fasas flatmamma-rollen ut och man blir mer som vanliga kompisar. En regel är att man inte ligger med sin flat-mamma – det är att likna vid incest.
Tofflan: Har aldrig haft nån sån!

30. Alla flator får nåt nostalgiskt i blicken när man nämner Fucking Åmål
Världens bästa film. Dessutom Sveriges allra första flat-film, som för övrigt ledde till att O´boy samma år ökade sin försäljning av chokladdryck med 300%.
Tofflan: Hatar den filmen av personliga skäl, trots att jag aldrig har sett den. Jag vägrar. Av personliga skäl.

31. Alla flator flyttar ihop efter att ha dejtat två gånger
Trots att förhållandet är dödsdömt redan från början envisas vi med att skaffa lägenhet och katt och dvd-boxar och traska in i symbiosen tillsammans. När vi sen slutligen inser att det här funkar inte så himla bra, i den fas när tex. ett heteropar skulle göra slut och flytta isär, då gör vi precis tvärtom. ”Älskling, ska vi inte gifta oss?”
Tofflan: Verkligen INTE!

Sigrid Abelli & Emelie Mire Åsell

Ungefär elva saker stämde in på mig! Hur många stämmer in på dig???

Read Full Post »

Vecka 24: Flata och skata

Dags för veckans plus (flata) respektive minus (skata). Den här veckan är det bara folk & fä. Här kommer de!!!

                                                                                                                                                          Flata
(man behöver ju inte vara det för att hamna under denna rubrik!)

• Fru Klon (som måste komma och glassa snart i Uppsala)
• Världens Bästa Fästmö (som är MIN fästmö!)
• Lilljonne (som ska ut på härlig och välförtjänt resa snart!)
• Kloppan (en toppentjej som OCKSÅ ska ut på härlig och välförtjänt resa snart!)
• Inna (som verkar vara en toppen-kvinna!)

 

Skata

• Bitterbitchen (som inte kan låta mig vara ifred)
• AE (som verkar gilla att lura gamla tanter)
• Skvallertanten (som pratar om allt till alla)
• Snuskhummern (som jag tyvärr ser nästan varje dag jag är hemma)
• Cyklisten (som är kompis med HSVA, Hon Som Vet Allt)

Nån som vill att jag ska lägga ut länkar/namn? 😉

Read Full Post »

En tur till stan

Idag hade jag ett ärende i stan. Träffade F för en pizzabuffélunch. Av nån anledning deltog ytterligare en person från mitt förra liv. Detta fick jag veta nån timma innan jag skulle åka. Hjärtat åkte upp i halsgropen och magen satte fart.

Lunchen blev ändå rätt avspänd, men jag kände mig misstänksam och bjöd inte på några nyare fakta om mig och mitt leverne. Jag var så nervös att jag åt alldeles för många pizzaslicear – OCH kliade hål på skinnet på höger smalben. Det kliade liksom inte där, men jag kliade ändå.

F fick sin påse och vi skildes åt en timma och en kvart senare. Jag hastade mot bilen och insåg att jag var förföljd av en flata! Ha, ha, förr i tiden var det minsann tvärtom, det var flatan JAG som förföljde tjejer. Fast de var ju förstås snygga. Jag är INTE snygg, så jag fattade inte varför hon förföljde mig. Lite kul var det i alla.

Molnen har börjat hopa sig och jag tror vi kan vänta både regn och boomeliboom elctronica* till kvällen.

Molnen hopade sig vid Musikens hus.

                                                                                                                                                       Jag stressade till bilen med hjärtklappning. Brukar inte utsätta mig för så många överraskningar som den jag fick idag, men det gick ju bra och jag överlevde. Luften var fylld av syréndoft. Jag kanske överlever en dag till i detta vackra.

Två späda syrénträd är planterade på gräsmattan på framsidan. Det ena har både tätare och mer lila blomklasar just nu. Vackert! Jag tänker på syrénerna i barndomshemmet…

                                                                                                                                             *boomeliboom electronica = åska

Read Full Post »

The Toffel Thursday Show

I morse lyckades jag locka min kära (?) till så många skratt att jag funderar på att söka in vid TV och starta en egen show. Va 17, kan Ellen DeGeneres så kan väl jag? Jag är också flata och rolig, menar jag.

Det allra roligaste i morse var nog min frisyr, en så kallad halv lo. Det tyckte i vart fall Anna, som ryckte i den under natten uppståndna tofsen bakom ena örat. Och jag måste erkänna att den är allt annat än fin. Anna tror hoppfullt att den med lite vatten kan lägga sig ner. Men jag känner mitt hår och vet: idag är en halv-lo-dag. Se själv:

En del har rävar bakom örat, Tofflan har idag en tofs. Precis som en lo.

                                                                                                                                                        Nästa skratt från kärt håll kom när vi stannat vid fritids/skolan. Jag var trött och stressad för vi var sena och la inte ner alltför mycket energi på att parkera.

Äh, jag står väl inte så snett, va?!

sa jag till Anna.

Nääää, inte ett dugg!

asgarvade hon till svar.

Bilen stod bara… hur snett som helst, knappt innanför parkeringsrutan.

Efter avlämning av liten pojke å fritids struttade jag på blå plasttossor till gossens klassrum för att hänga upp hans ryggsäck och ytterkläder. Anna gick den yttre vägen, så jag släppte in henne genom att öppna den låsta dörren inifrån. (Fast jag var tveksam idag efter de två asgarven. Flatskratt?) Sen när det var dags att gå, knuffade hon mig mot dörren – men i SISTA SEKUNDEN kom jag på…

PLASTTOSSORNA!

Så till Annas besvikelse hann jag ta av dem innan vi klev utanför dörren!

Resten av den tidiga morgonen gick utan flera komiska situtioner. Jag släppte av Anna utanför jobbet och hon vågade ge mig en puss på munnen trots att det stod tre kollegor utanför och hade sammanträde*. Hon vågade nog inte annat efter allt häcklande… 😉

Nu är jag hemma hos mig. En halvpanna java är perkolerad, tvättmaskinen går och datorn kör virusgenomsökning och är lagom seg. Ska sätta mig med lokalblaskan innan jag äter en lätt frukost OCH försöker fixa min hårtofs. Idag är det ju prisutdelning i Finn Fyra Fel-tävlingen och jag ska träffa Bibbi så hon får sitt pris!

I eftermiddag blir det storhandling med Anna efter jobbet och sen picknickpackande med efterföljande picknick på Elias fritids/skola. I kväll har skolan Öppet hus och Elias ska spela ming. Spännande!

                                                                                                                                                         *hade sammanträde = stod i vägen i klunga och pratade och rökte

Read Full Post »