Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘udda existenser’

Ett inlägg om en bok.


 

I skymningen sjunger koltrastenDet finns böcker och det finns böcker. Att en bok kan ge tröst och inge hopp och vara så otroligt vacker som I skymningen sjunger koltrasten visste jag inte. Tack, Linda Olsson, som skrev den och Brombergs, som gav ut den och som gav den till mig!

Tre udda existenser lever som grannar i ett hus på söder i Stockholm. Det är änklingen Otto, den unge tecknaren Elias och den undanglidande Elisabeth. Alla tre bär de på berättelser. Av en slump korsas deras vägar, det är ett bokpaket som har kommit fel. Plötsligt finner sig Elisabeth stå i tacksamhetsskuld till Elias – och det vill hon inte. Men genom litteraturen dras de tre till varandra. Elias, som är dyslektiker, tecknar en bok och vill att Elisabeth ska skriva den.

Jag började läsa den här boken igår och jag hade svårt att släppa den. Mamma fick läsa den när hon var här och tyckte att den var

ovanlig, men bra!

Själv har liksom ätit orden, låtit mig sugas in i boken, slukas upp av den. Det är så skört, livet. Det kan vara så vackert och det kan vara så… kallt och hårt. Och kanske är det så att man måste igenom det kalla och hårda för att livet ska bli vackert igen. Otto säger på ett ställe:

[…] Jag tror att min mamma älskade mig, men hon hade så många sorger att bära att de ofta tog över. Sorgen över det hon mist överskuggade glädjen över det hon hade kvar. […]

Dessutom måste vi öppna våra sinnen, som bifiguren Maja i boken säger, enligt Elias:

[…] det som vi verkligen behöver ofta kommer till oss. Att vi bara måste vara observanta, se till att inte missa de små tecknen. […]

Jag önskar mina nära och kära att precis som Otto på sidan 229 få vakna av… lycka.

Det här är en otrolig bok om bland annat böckers och skrivandets del i en läkandeprocess. Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Mysteriet på Père LachaiseDet är inte helt fel att bryta vanor och mönster. Men jag är dålig på det generellt sett och inte minst när det gäller den litteratur jag väljer att läsa. I somras hittade jag Claude Izners (pseudonym för två skrivande systrar) andra bok om bokhandlaren och ”hobbydetektiven” Victor Legris, Mysteriet på Père Lachaise för en guldpeng på Emmaus i Gryttby. Eftersom jag hade läst den första boken, Mordet i Eiffeltornet, var jag lite nyfiken på om andra delen var bättre. Den första var nämligen… medelmåttig.

Den här gången försvinner en av Victor Legris före detta älskarinnor – på kyrkogården. Hennes tjänsteflicka letar upp Victor och ber honom om hjälp att hitta matmodern. Plötsligt finner sig bokhandlaren indragen i en värld av vidskepelser, trollkarlar, seanser… och fala kvinnor.

Nja, den här boken känns otroligt mycket segare än Mordet i Eiffeltornet. Här händer liksom inget annat än att läsaren får stifta bekantskap med ett antal udda existenser. Särskilt spännande är det inte, bara i början när Odette försvinner.

Toffelomdömet blir lågt och nån mer Claude Izner-bok följer nog inte med hem till bokhyllorna.

rosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en annorlunda, liten bok.


 

PS! Jag glömde skriva att bokens form är skitsnygg och att jag totalgillar det gröna sidenbandet som man använder som bokmärke!!!

 

Grejen med verb

I mina bokhyllor finns Sara Lövestams alla romaner. Sara Lövestam är en ung nutidsförfattare som skriver fantastiska böcker. Böcker, som ofta behandlar udda existenser – typ såna missfoster som jag.  Men Sara Lövestam är så mycket mer än författare, hon är SFI-lärare också. Och galen i grammatik.

Till Tofflan d.ä. från Sara LövestamFästmön hade turen att springa på Sara Lövestam den fredagen i april när hon var i Uppsala för att signera sin senaste bok. Den dan jag låg döende hemma i gästsängen under två filtar, en pläd och ett täcke. Och på kvällen, dan före min födelsedag, alltså, fick jag ett paket innehållande ett signerat exemplar av Grejen med verb. Nu har jag läst boken.

Även Grejen med verb är en annorlunda bok, helt klart. Jag menar, vilken ung författare skriver om grammatik? Men Sara Lövestam berättar redan i förordet att hon som sju-/åttaåring började intressera sig för grammatik. Lite nördig, så där, dårå, kan man tycka. Fast det är med sån glädje hon har skrivit om verb och det är med minst lika stor glädje jag läser den här lilla boken! Och trots att jag är gammal lärde jag mig ett och annat, till exempel att man inte längre säger imperfekt utan preteritum. Med mera.

Så även om Sara Lövestam missar lite att fucking i ”Fucking Åmål” på sätt och vis också är ett verb – fast det används som en anglosaxisk svordom – får boken högsta Toffelbetyg. Detta är helt klart en bok jag skulle sätta i händerna på en person som, av nån anledning, uppbär ett motstånd mot att lära sig grammatik!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Sara Lövestam är inte bara SFI-lärare.
Hon är författare också. Dessutom en väldigt duktig sådan. Och även om jag tyckte att hennes senaste bok, Hjärta av jazz, började lite trevande, slutade den desto mer i… crescendo, för att låna en term från musiken. Tack till Fästmön, som gav mig boken i julklapp förra året!

Hjärta av jazz

En bok med musikaliska förtecken. Och om mobbning, förr som nu.


Steffi går i nian
och är mobbad. Men i musiken finner hon tröst och sin egen väg. Hon finner också Alvar genom musiken. Alvar, som spelade Povel Ramel just när Steffi gick förbi utanför hans öppna fönster på hemmet. Genom boken får vi följa Alvars berättelse om hur han kom till Stockholm för att lira jazz parallellt med Steffis berättelse. De två lite udda existenserna blir vänner, nånting som förändrar bådas liv.

Först undrar jag om jag läser en ungdomsbok. Men det gör jag inte. Mobbning har förekommit i alla tider och i alla åldrar. Allra mest kanske jag ryser när Sveas historia uppdagas.

Steffi förgyller Alvars sista tid i livet och han räddar henne från att gå under och bli offer för mobbarna. (Kanske är det hans katharsis eller rening från skulden den gången, för länge sen, när han inte ingrep och räddade en liten flicka?) Alvar får inte många besök, men Steffi blir en återkommande gäst på Alvars rum på hemmet. Hemmet, som bebos av gamla, snurriga tanter och farbröder som sköts av änglar. Eller vad sägs om denna fina beskrivning av personalen:

[…] Hon har mycket att göra, det vet han och kan se i den bultande ådran på hennes hals. Men han tvingar henne att lyssna tills hon säger ja. Han vet nämligen vilka som söker sig till äldrevården. Änglarna. […]

Om jag skulle anmärka på nånting blir det möjligen texten till Alvars ”bit”. Det är inkorrekt engelska att säga

[…] feel the smell […]

One doesn’t feel a smell, one smells. Feel är nåt taktilt, vilket skulle göra the smell, doften, i det här fallet till en… otäck fis, kanske…

Det här är ytterligare en fantastisk bok, signerad Sara Lövestam. Toffelomdömet kan inte bli annat än det högsta – trots att HBTQ-temat denna gång är ytterst litet. 😉

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Läs vad jag tycker om Sara Lövestams andra böcker:

Udda

I havet finns så många stora fiskar

Tillbaka till henne


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi skulle se en film igår kväll. Nånting spännande som jag hade spelat in på DVD:n, tänkte vi. Klockan var 23 på kvällen och vi såg fram emot en thriller som Fästmön hade bett mig spela in. Det blev över två timmars drama med filmen Into the wild (2007), en thriller på sitt sätt, men ändå inte.

Den riktige Chris.


Den unge Chris avslutar sina studier,
lämnar sin familj och sina ägodelar, skänker sina besparingar till välgörenhet och ger sig ut på luffen. Hans mål är Alaska där han vill bo i vildmarken. På vägen träffar Chris flera spännande människor, lite udda existenser, en del av dem.

Den här filmen är baserad på verkliga händelser och en bok av Jon Krakauer med samma titel som filmen om Christopher McCandless. Chris, som nådde sitt mål Alaska, där han bodde i en gammal buss.  Fyra månader efter han nått målet hittades han död, avliden av svält.

Detta är förstås inte en thriller i vanlig mening utan ett drama om livet på luffen och i vildmarken. Filmen är otroligt stark. Fotot ovan i inlägget är en bild på Chris som hittades i hans kamera. Bara veckor efter att han hade svultit ihjäl hittades han av några jägare.

Högsta betyg för den här filmen gjorde verkligen intryck på mig!

Read Full Post »

En kultbok!

står det på bokens omslag. Och visst är väl Armistead Maupins bok Ett annat liv just detta!


Så här ser omslaget ut på den inbundna boken; jag har läst en pocket och då är omslaget annorlunda.

                                                                                                                                                          Boken inleds med att Mary Ann kommer till San Fransisco. Det är i mitten av 1970-talet och droger och homosexualitet är inga konstigheter. Mary Ann har jobbat som sekreterare i en småstad och nu letar hon efter äventyret. Så småningom flyttar hon in i mrs Anna Madrigals hus. Värdinnan är mycket excentrisk – och de övriga hyresgästerna är också mer eller mindre ganska udda existenser.

Den här boken är nåt av det mest annorlunda jag har läst. Kapitlen är korta och behandlar de olika individerna i boken. Efter hand vävs deras liv samman och det blir en väldigt märklig roman…

Det här är nog ingen bok jag hade valt i vanliga fall, men av nån anledning tilltalade omslaget mig. Tyvärr är det inte samma illustration på pocketutgåvan som på den inbudna ovan. Boken är den första i en serie om åtta varav den sista kommer ut i november i år. Jag ska definitivt läsa de andra sju! Högt betyg!

Read Full Post »

En man som fyller 100 år beslutar sig på sin födelsedag att skippa kalaset på äldreboendet. Han hoppar ut genom sitt fönster och sen får vi läsare följa med honom på en märklig resa – både en resa i nutid och genom 1900-talet. Jonas Jonassons bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en märklig bok! Tack för att du gav mig den här läsupplevelsen, Åsa!


En märklig historiebok!

                                                                                                                                                           Allan Karlsson ska fylla 100 år. Media och kommunalråd väntar på äldreboendet där han bor och där det ska hållas kalas. Men Allan hoppar ut genom fönstret, råkar få med sig en väska full med pengar och kommer snart i lag med ett antal udda existenser. Både tjuv och polis jagar dem. Parallellt med denna berättelse får vi glimtar ur Allans – och 1900-talets – historia.

Den här boken kan läsas på flera sätt och att sätta en enda genre på den är omöjligt. Den är en historisk roman, en politisk roman, en samhällsroman, en roman om mord, en reseberättelse, en satir… Ja, den är det mesta. Och huvudpersonen själv är totalt ointresserad av politik – ändå har han under 100 år gjort världen osäker, inte bara för att han är sprängämnesexpert…

Jonas Jonasson, egentligen Pär-Ola i förnamn, är journalisten som gick in i väggen, sålde allt och flyttade till Schweiz. En Allan Karlsson, måhända? Boken kom ut för ganska precis ett år sen, den 9 september 2009. Men är det nån bok jag rekommenderar dig att läsa i år, så är det denna! Högsta betyg!

Read Full Post »