Snart 20

Ett födelsedagiförvägsfirande inlägg.

---

 

På onsdag är Fästmön inte längre tonårsmorsa på ett tag. I kväll samlades vi i Himlen för att fira Frida som blir 20 år på onsdag. Goa, fina yngsta bonusdottern, bara i början av livet. Jag önskar jag hade kunnat ge mer. Mest av allt önskar jag att jag hade kunnat laga saker och ting. Men till och med mitt superlim hade torkat. Och livet måste var och en lära för. Jag kan egentligen bara önska att det är lite snällare i fortsättningen mot den här tjejen.

Frida, snart 20 samt hennes mammas söta rumpa, en riktig linslus, den senare.

 

Från mamma och mig  blev det kläder och en plånbok. Pappa Jerry hade köpt så många fina saker, bland annat en skinnjacka. Till och med kattbröderna hade paket till Frida. Storebror gav presentkort.

Jag hämtade Anna efter jobbet. Hon ställde sig direkt i köket medan jag tog en promenad med snabeldraken med mera före maten. Och så bytte Jerry och jag kaffe med varandra. (Nej, det är ingen kod för nånting annat.) Anna bjöd på hamburgare, själva åt hon och jag halloumiburgare. Mormor och L plingade på just som jag hade tryckt på kaffet.

Anna lagade inte bara mat, hon hade bakat småkakor och gjorde en kladdkaka för LCHF:arna samt en hallontårta för övriga. Magen stod i sju hörn på oss alla när jag slängde av Jerry, Frida och Elias på Morgon. Äldsta bonusdottern Linn stannade kvar hos sin mamma innan hon tar planet hem till byn i Norr i morgon. Men roligt att träffas var det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tack för att jag får vara med i er familj!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite sjuk

Ett inlägg vari Tofflan fortsätter att gnälla över sin hälsa.

Nej, fy te rackarns, vad jag mår dåligt! Inte lika jäkligt som i natt, men det känns som om nån har slagit sin feta knytnäve i magen. Värken har nu flyttat sig från höger sida till mitten. Det värker inte ut i ryggen, så det kanske inte är gallan, trots allt. Men värker gör det. Skönt att ha en blogg att gnälla i. Jag mår inte alls bra och vem ska jag säga det till när jag är ensam hemma? Huvet är tungt och värker också, troligen för att jag sov för dåligt i natt. Det känns nästan som om jag har feber också.

Känner mig sjuk.

Vi tog oss i alla fall iväg med bilen till Fästmöns snälla mamma. Där fick vi god lunch och jag åt lite grann. Jag fick inte mer ont av att äta.

Klockan 14 hade Anna en tid att passa och eftersom jag hade bilen skjutsade jag henne. Bara det att jag struntade i att komma ihåg att halva stan är avstängd eftersom det ska firas Sista april i morgon. Det var redan poliser överallt. En rejäl omväg blev det, men jag kunde slänga av Anna två minuter före 14.

Jag tog naturligtvis en annan väg hem och det gick på 13 minuter. Eller hem… Jag svängde in vid Tokerian, för vi hade ju inte handlat till i morgon. Inte vet jag vad jag slängde i kassarna, men nåt ätbart blir det trots allt – både till i kväll (soppa) och till i morgon (sill, kyckling).

Handlade lite.

Varorna är nu inpackade. Jag har plockat ner torr tvätt och sparkat igång en ny maskin, denna gång med tjockis-svart. Växterna har fått vatten. Och nu tänker jag lägga mig raklång för min ork är slut.

För övrigt har det trillat in flera jobbmejl, men jag har inte svarat på ett enda – jag har satt på ett autosvar. Nåt besked om framtiden har jag fortfarande inte fått av min chef. Däremot tycks folk tro att jag ska göra saker när jag har semester. Det gör jag inte. Jag har blivit bättre på att säga nej. Men jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra i maj mer än att jag ska jobba torsdag och fredag, i alla fall.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Som en spindel…

Idag känner jag mig som min nyaste sambo, en spindel jag hittade i badkaret i morse. Jag förväntas lösa problem på tid jag inte har. När det just är bestämt mer tydligt att jag ska jobba 80-20 procent vill 20-procentdelen i praktiken ha mest av mig. Jag får inte ihop det riktigt. För första gången känner jag mig stressad. Jag söker praktisk hjälp lite här och var och hoppas att jag kommer fram till nån lösning.

Jag känner mig som en spindel.

Med liknelsen 

som en spindel

menar jag att jag har åtta ben, men till skillnad från spindeln vill mina åtta ben gå åt olika håll. Det är några som drar i benen åt olika håll också. Eller säger åt dem att gå åt olika håll. Jag jobbar på att hitta lösningar på högt och lågt, det är allt jag kan göra. Frustration. Jag hinner plötsligt inte. Och så snart jag har löst ett problem, dyker nästa upp. Jag försöker räcka till. Jag räcker inte till. Det är ingen bra känsla i magen idag. Men jag jobbar på det. Och önskar att jag hade åtta ben som går åt ett håll, åtta huvuden som kan tänka många tankar och åtta armar som kan göra åtta saker. Samtidigt.

Förutom detta är det en solig dag med blå himmel och ganska kylig luft. Jag är trött och matt av det min kropp förlorar och det gör säkert sitt till att jag är grinig och känner att jag inte riktigt kan tänka klart idag. I morse var jag seg och stackars Fästmön slängde jag nästan av vid hennes jobb eftersom jag var såsig och sen. Vi måste handla idag efter jobbet, jag måste vattna mina 42 krukväxter och jag måste ringa mamma. Sen ska jag nog försöka andas lite.

Livet är kort. Och knökfullt vissa dar.

Read Full Post »

Somliga straffar Gud genast…

I morse gick jag upp en kvart tidigare för att hinna släppa av Fästmön i tid vid hennes jobb och inte slänga av henne som igår. Hjälpte det? Nej. Men det berodde nog på att min kära var alltför retsam och sånt straffar sig. Genast, i vissa fall!

Anna är inte bara söt och vän, hon är retsam och en mästerfotograf också!..

Det började med att vi satt och åt vår frukostyoghurt. Jag påpekade att Anna hade ett lååångt hårstrå på sin tröjärm. Håret var ljust och skrek åt mig mot Annas mörka tröja. Men Anna bara tittade på mig och lät det sitta kvar. Flinade lite åt mig, förstås. Jag försökte att inte titta på hårstrået, men som du förstår var det mycket svårt att låta bli att glo.

Plötsligt började nånting låta också. Självklart var det Anna som smaskade så det ekade i köket. Allt för att reta mig förstås. Mellan varven pikade hon mig för att den där extra kvarten inte skulle göra varken från eller till – hon skulle bli först färdig av oss två och jag sist. Detta trots att hon både bäddar och diskar. Irriterande nog fick hon rätt. Jag vet inte vad det är med mig på morgnarna, men jag kan inte stressa längre utan måste ha gott om tid. När Anna stod påklädd i hallen och hade bäddat och diskat och DESSUTOM hällt upp kaffe åt mig i min bilmugg, satt jag i godan ro på toa, typ… Vi kom inte iväg förrän närmare tio i sju – och Anna började jobba sju.

Utanför hennes jobb fick jag slänga av henne igen – bara för att se hennes förtvivlade min och höra en knackning på rutan innan jag gasade. Jag stannade förstås. Anna ryckte upp dörren för att leta efter sin väska med mobil, plånbok, busskort och andra väsentligheter i. Tills hon insåg att den stod kvar på stolen i hallen. Jaa, somliga straffar Gud genast… Idag slutar vi nämligen klockan 16 båda två, men om jag ska hämta henne från jobbet så får hon vänta ungefär en halvtimma. Vi hade kommit överens om att hon skulle messa mig för att säga om verkligen skulle vänta, om hon skulle gå hela vägen hem eller om hon ville bli upplockad på vägen. Ja, ja det blir intressant att se hur detta slutar…

Igår kväll kunde vi sitta på ballen* och äta kycklingspett till middag, men sen fick vi gå in eftersom det mulnade på. Dagen idag har börjat vackert, precis som den igår. Vi får se hur det slutar. I kväll ska jag släpa ut sommardäcken, för Clark Kent** ska få sommarsandalerna på i morgon bitti. Och bara för det sa en av de suraste gubbarna jag har sett på jobbet igår att

Jojo, på lördag ska det komma snö.

Trött jag blir… På lördag ska det INTE komma snö. Hela familjen ska åka ner på stan och äta middag tillsammans för att fira min födelsedags i efterskott. Ingen snö då, alltså.

I natt drömde jag om FEM och det betyder att jag ska ringa henne nästa vecka för att hör när hon tänker hälsa på.Vi pratade lite löst om helgen den 19 – 20 maj.

Men först ska jag jobba. Idag blir det mest webbpublicering och lite planering inför mitt delvisa skifte av arbetsplats nästa vecka. Det ska bli spännande!!!

*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman som fortfarande har vinterkängor på.

Read Full Post »