Nobels testamente

Ett inlägg om en film.

På söndagskvällar brukar det vara mest skit på TV. Och frågan är om det var det – eller inte! – denna söndag också. TV4 visade Nobels testamente (2012), baserad på Liza Marklunds bok med samma titel. Fästmön och jag laddade upp med lite gott att snaska på framför TV:n.

Det är nobelfest. Då inträffar en katastrof: Nobelkommitténs ordförande och en nobelpristagare blir skjutna. Som så ofta tror många att det är terrorister, men duktiga Annika journalisten Annika Bengtzon hittar förstås ett annat spår. Naturligtvis ger hon sig ut på mördarjakt.

Jag skriver ofta att böckerna bakom en film är bättre än filmen som baserar sig på litteraturen. I det här fallet… vet jag inte. Filmen är spännande, boken, som jag minns, en bladvändare. Men en sak slår mig när jag ser filmen: varför får huvudvittnet inget polisskydd?

Toffelbetyget blir lite över medel.

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagsshopping

Ett inlägg om söndagens shopping.

Idag har jag shoppat. Ja, det är sant! Först på nätet, sen på Stormarknaden. På nätet beställde jag linser för tre månader. Bästa priset för min typ av lins hittade jag på Nordic Lenses, men notan slutar ändå på närmare 800 pix. Jag har köpt mina linser därifrån de senaste åren. Leveranssäkerheten har varit god, även om jag har lärt mig att det finns linsnäthandlare som levererar snabbare…

Mina stolar har ännu inte återvänt från sitt kalas, men jag misstänker att det var de som plingade på dörren just som jag slagit ner rumpan på tronen i det rum där man vill vara ensam. Nåja, stolarna sitter inte i sjön, så att säga.

Stort utbud…

Inte kom jag på nåt roligare att erbjuda Fästmön som söndagsnöje än en fika. Vi styrde kosan till Stormarknaden, som sagt. Där finns ju ”allt”, till och med Konditori Fågelsången numera. Naturligtvis var vi inte ensamma på konditoriet, men vi fick ett bra bord med en soffhörna. Dessutom fick vi beröm av tjejen i kassan för att vi hade bestämt oss för vad vi ville ha när vi kom fram för att beställa…

Klassisk fika, om än lite photoshoppad…

Nä, för vår del blev det varken semla eller bakelse eller nåt nyttigt som macka. Det blev traditionell bulle och kaka. Anna tog en Garbo-kaka, jag en klassisk mazarin.

Sur Anna? Nej då, inte egentligen. Paret i bakgrunden hånglade när vi gick.

Vi hade inga direkta ärenden för övrigt, mer än att jag skulle in på ICA för att köpa pålägg, fil och mjölk. Därför satt vi en lång stund och kuckilurade lite och glodde på folk, ögonbryn och annat smått intressant. Ett par vid ett bord bredvid höll först en viss distans, men när vi avvek från platsen noterade i alla fall jag ett litet hångel. Jajamens! Anna verkade lite sur, men det vet jag att hon inte var.

Ett spel som Anna ville ha.

Ingen av oss hade kollat in nån bokrea, så vi styrde stegen mot Akademibokhandeln för att glo. Där var det tjockt med folk och fullt av dyra böcker. Anna såg ett spel som hon gärna ville ha, men hon slog inte till på det. För egen del gjorde jag lite av en chansning. Jag köpte en inbunden bok, den andra delen av Louise Pennys deckarserie. Häromdan skickade jag ju efter första delen i pocket för 41 spänn. På Akademibohandeln kostade del två i pocket 85 kronor, men i inbunden variant endast 69 spänn. Så då slog jag till. Jag tror att Anna blev lite shoppingsugen också, så hon slog till på ett paket batterier inne hos Classe.

På ICA höll vi på att tuppa av båda två av tröttma. För min del också av chock eftersom det dök upp personer ur mitt förflutna i en klan som såg allt annat än pigg ut. Mitt oroliga hjärta klapprade, kan jag meddela.

Söndagsmiddagen intog vi på stans nyaste McDonald’s. Vi åt nån sorts amerikanska burgare, min en kycklingvariant. Tyvärr hade personalen inte avlägsnat baconet som jag hade bett om, men jag fick bara i mig en liten bit. Dessvärre kändes burgaren inte så god längre efter det… Och varför VARFÖR har de ingen riktig mjölk på såna där ställen???

Årets fynd på bokrean.

Hemma igen och rätt slut. Ska kolla om mamma känner sig lika ensam idag som igår. Och njuta av anblicken av årets fynd på bokrean. Hoppas vi kan hålla oss vakna tills TV-filmen börjar… Min farhåga är att jag inte ska få en blund i ögonen i natt av oro. Men det är en annan historia…

Livet är kort. Det blev ingen svartvinbärsgelé till vår söndagsmiddag.

Read Full Post »

Söndag, söndag…

Ett funderande inlägg.

 

En skrek från ett annat rum i lägenheten.

Min andra lediga dag den här veckan är nu i full rull. Jag klev upp strax före halv sju i morse och skjutsade Fästmön till jobbet. (OBS! Ifall nån undrar erbjöd jag mig själv att göra det.) Sen åkte jag hem, kröp ner i sängen och sov ett par timmar till. Det hade kunnat bli längre om inte somliga i huset estimerar att skrika åt varandra. Denna gång en vuxen från sovrummet, vägg i vägg med mitt, till barn på annat håll i lägenheten.

Jag, i guldpyjamas, försöker vara rädd om mina öron.

De nyinflyttade är tysta som möss efter inflyttningen igår. Till och med själva inflyttningen var bland de tystaste sådana jag har hört – det var ju ändå ett antal händer och fötter och bilar med och hjälpte till. Vi vinkade så glatt till varandra genom köksfönstret på eftermiddagen. Idag är de säkert jättetrötta. Jag är inte avundsjuk på allt som ska packas upp nu…

Och själv är jag skittrött. (Hört det förut???) Jag skulle kunna sova hur länge och hur mycket som helst. Men jag vill inte sova bort min lediga dag. Har ägnat tiden direkt efter den andra väckelsen åt tvätten från gårdagens maskiner. Det mesta var torrt och hänger/ligger nu för strykning eller i lådor. Lakanen får hänga kvar eftersom man behöver aparmar alternativt två armar till för att vika dem snyggt. Jag väntar därför in Anna.

Jag har en plan för evigheten…

Eftersom Anna slutar redan klockan 14 idag skulle vi vilja hitta på nåt kul. Det är sånt roligt man överlever resten av veckans tuffa dagar på. Och tro nu inte att jag inte gillar hårt arbete under vardagar, för det gör jag. Det är andra hårdheter jag inte gillar. Men nedräkningen har börjat. Nedräkningen till dagen när jag har gått från pest till kolera. Tillvaron är en sån kamp. De senaste fem åren har jag åldrats 25. Det sätter sina spår på kroppen, såväl utanpå som inuti. Ändå har jag så mycket kvar att ge! Så jag har en liten, liten plan… En plan för The Return of the Mighty Toffle…

Men just nu är det söndag och vilodag. Strykningen får vänta tills i kväll. Kanske står jag med bräda och järn framför TV:n. Vi ska försöka se hålla oss vakna och se Nobels testamente som går på TV 4 i afton. Därför blir Freddie och Stuart inspelade (de struttar ju runt på SvT1 samtidigt)  för att ses en annan dag.

I morgon väntar en hemsk dag för mig. Då är det gott att ha nånting trevligt och spännande för sig lite senare framåt kvällen. Så att jag vill överleva, menar jag.

Och… ja just det… Mina köksstolar försvann på kalas igår eftermiddag. De har till och med haft bortamatch. Jag hoppas det hela har varit till deras belåtenhet. Man kan ju aldrig så noga veta med… köksstolar…

Livet är kort.

Read Full Post »