Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Louise Penny’

Ett litteraturenkätiskt inlägg.


 

Bland de bloggar jag läser regelbundet finns en och annan bokblogg. I Johannas deckarhörna hittade jag en roliga bokenkät som jag kleptade. Jag tror att det är OK, för Johanna själv lånade den från Maddes bokblogg.


Har du läst…

…en bok med snö på omslaget?
Nådastöt av Louise Penny

…en bok som handlar om krig?
Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic

…en bok som är skriven av en finsk författare?
Okänd soldat av Väinö Linna

…en bok som är över 800 sidor?
Mao. Den sanna historien av Jung Chang och Jon Halliday

…en bok som har ett spöke som huvudkaraktär/har en stor roll?
Spöket på Canterville av Oscar Wilde

…en bok där någon av huvudkaraktärerna äger en affär?
Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt

…en bok där någon av huvudkaraktärerna är fruktansvärt rik?
En julsång på prosa eller En spökhistoria vid jul av Charles Dickens

…en bok som handlar mycket om djur?
Den långa flykten av Richard Adams

…en bok vars titel innehåller ordet ”En”?
En älskares dagbok av Sven Lindqvist

…en bok som utspelar sig på hösten?
22/11 1963 av Stephen King

…en bok som knappt innehåller några glada inslag?
Det har jag svårt att tro!

…en bok som handlar om bröllop?
Jag tror det, men jag kommer inte på nån titel.

…en bok som handlar om häxor?
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

…en bok som utspelar sig på en ö?
Robinson Crusoe av Daniel Defoe

…en bok som har en karaktär som du kan känna igen dig själv i?
Who will comfort Toffle? (Vem vill trösta Knyttet?) av Tove Jansson

…en bok som utspelar sig i rymden?
Månen tur och retur av Hergé

…en bok som det finns ett mycket gammalt hus i?
Arvet efter Alberta av Maria Lang

…en bok som handlar om en bokhandel?
Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald

…en bok som i titeln innehåller något av de fyra elementen? (eld, vatten, luft, jord)
Flickan under jorden av Elly Griffiths


Förbättringspotential finns, alltså! Vad har DU läst???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Den grymmaste månadenEtt av mina stora fynd på årets bokrea – bara 55 kronor! –  blev den tredje delen i Louise Pennys Three Pines-serie. Kommissarie Gamache är tillbaka igen i deckaren Den grymmaste månaden. Så otroligt passande att läsa denna påskekrim så här strax före påsk!

Det är påsk i den lilla byn Three Pines i Kanada. Byborna gömmer påskägg och äter påskbröd. Men för att piffa upp det hela bestämmer de sig för att hålla en seans. Problemet är bara att seansen går fel och en person dör. Kommissarie Gamache kallas åter till byn för att undersöka dödsfallet. Samtidigt pågår intriger för att tvinga bort kommissarien från sin tjänst. Vem är fiende och vem är vän när det sprids falska rykten om kommissarien och hans familj i media? Kommissarien själv konstaterar, när ryktesspridningen trappas upp:

[…] En bra dag var numera en dag då han bara blev anklagad för att supa på jobbet. […]

Det här är i mångt och mycket en pusseldeckare i Agatha Christie-stil. Många kan vara skyldiga och i slutet samlas alla för att på ett lite utdraget sätt få veta mördarens identitet. Bögparet i boken förgyller med ett HBTQ-tema – ett tema som kanske utökas av närvaron av ett lesbiskt par. Eller? Du får helt enkelt läsa boken för att få reda på hur det ligger till!

Toffelomdömet blir högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en helt underbar början.


 

Nog önskar jag att det funnes (konjunktiv!) manualer för hur man inleder en skönlitterär bok. Jag vet att det finns texter som aspirerar på att vara såna manualer. Men idag har jag nog läst en av de bästa inledningarna nånsin. Om det ligger nåt uns av sanning i påståendet att förlagspersoner endast läser en bit i början av de bokmanus de får, så fattar jag galoppen nu. Det är ungefär som att skriva en annons, en artikel, en jobbansökan: det viktigaste/bästa först!

Första sidan i Den grymmaste månaden

Första sidan i Den grymmaste månaden av Louise Penny.


Den grymmaste månaden 
är titeln på boken vars förstasida jag har fotat ovan. (Det får man säkert inte göra, men…). Hon som har skrivit texten heter Louise Penny och detta är hennes tredje till svenska översatta bok i genren mysdeckare. Jag fyndade den på årets bokrea för 55 spänn, inbunden. Nu kan du gratulera mig till detta, tycker jag!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett litterärt inlägg.


 

Nej, jag borde verkligen inte köpa fler böcker. I stället borde jag skaffa minst en bokhylla till (Billy rödbrun, någon???), var nu den ska stå…

En bråkdel av mina böcker

En bråkdel av mina böcker.


Men nu är det ju så 
att årets bokrea närmar sig. Jag brukar faktiskt inte köpa nåt på den rean, för det är sällan jag hittar nåt bra. Eller så hittar jag nåt bra försent och böckerna har hittat andra hem än mitt.

Det kom ett mejl från Bokus. Ja, jag får mejl från Bokus minst tre gånger om dan. För det mesta kastar jag dem. Inte detta om bokrean, dock. För den som har Med mera-kort kan göra riktiga fynd! Jag har ju dessutom mitt julklappspresentkort på Bokus på 300 kronor kvar…

Därför glodde jag igenom Bokus bokreasidor över deckare. Följande titlar skrev jag ner på en lapp:

Totalt blir det 229 spänn, så det finns några kronor kvar på presentkortet. Vilken titel ytterligare ska jag välja???

Böcker

Ytterligare en bråkdel av mina böcker.


Ett annat val jag har gjort
kan ge mig ett bokpaket utan att det kostar mig nåt. Svenska Dagbladet uppmanar sina läsare att välja recensionsböcker tillsammans med kulturredaktionen. Man får välja tre böcker ur en lista på tio som man vill att SvD ska recensera. Sen kan man tipsa om andra böcker också eller lämna synpunkter på hur redaktionen bevakar litteratur. Vid midnatt nu på söndag, den 15 februari, stängs omröstningen. Resultatet presenteras onsdagen den 18 februari. Den som är med och lämnar förslag på recensionsböcker kan vinna ett bokpaket. Spännande! Och, som sagt, alldeles gratis, ju…

I SvD:s lilla tävling valde jag följande tre böcker:

  1. Seger – En dövhistorisk seriebok av Viktor Jäderlund
  2. Katitzi & Katitzi och Swing av Katarina Taikon
  3. Ett föremåls berättelse om obesvar av Mikael Berglund

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Louise Penny-bokDet är jul och skitkallt.
Och kommissarie Gamache återvänder till den lilla byn Three Pines. Min förkylda hjärna har frusit några dagar ikapp med innehållet i Nådastöt. Idag, på kökssoffan, läste jag ut boken. Den enda bok, för övrigt, som jag köpte på årets bokrea. De 415 inbundna sidorna kostade endast 69 spänn.

Det snöar nästan hela tiden i boken. Det snöar mycket. Under den årliga curlingtävlingen i Three Pines upptäcks plötsligt en död kvinna i publiken. Hon är… förkolnad. Kommissarie Gamache ger sig till byn och börjar rota i såväl dödsfallet som offrets förflutna. Vem var hon egentligen? Vem var hennes föräldrar? Och varför var hon så elak?

Det här är den andra boken i Louise Pennys serie om kommissarie Gamache och kanadensiska byn Three Pines. En by som bebos av ett gäng riktiga original, för man lov att säga. Den första boken i serien, Mörkt motiv, gav jag medelbetyg. Jag kände mig lite besviken över denna nya bekantskap som Louise Penny är. Men i tvåan tycker jag nog att hon har arbetat upp sig. Även om boken är lite för omfångsrik och bitvis lite för omständlig i sitt språk och sättet att föra handlingen framåt, känns Nådastöt ändå bättre. Det är mer spänning, ett ännu mer märkligt livsöde som rullas upp och framför allt, lite som Morden i Midsomer, ett underligt modus operandi vad gäller själva mordet.

Toffelbetyget blir lite högre den här gången. Och det är inga feberfantasier!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ytterligare ett gnälligt inlägg.

 

Packar upp

Packar upp grejorna jag lagt ner i min weekend-rygga.

Det var inte alls nödvändigt att jag åkte till Himlen med Fästmöns grejor. Men jag längtade och jag ville ha en puss. Dessutom är risken stor att jag inte kan åka dit förrän nästa fredag eftersom jag antingen är sjuk eller jobbar.

Jag är rätt konstig när jag är sjuk. Vill både vara ensam och ha sällskap. Så jag tryckte i mig en Ipren, borstade tanden, åkte en sväng, fick en puss och en pratstund i bilen. Sen for jag hem igen. På gräsmattan stod C och H och hade sammanträde om mat. Viktiga grejor, men personligen har jag lite svårt att tänka på mat just nu. Det finns inte mycket sånt hemma, men det finns gott om fil, så jag får äta det. Det är för övrigt det enda jag skulle kunna tänka mig just nu.

Jag äntrade min trappa och stupade på gästsängen med pläden över mig efter att ha bytt om från jeans till mjukisbralla. Och nej. Jag har faktiskt inte tvättat mig än, varken ansikte eller armhålor, bara borstat tänderna innan jag åkte (för pussens skull). Min weekend-rygga, som jag packade igår, fick jag packa upp. Det kändes inte kul, men…

Slumrade säkert en timme och vaknade av några grannar (inte de som skriker) som stökade omkring, denna gång var det visst förrådsstädning med allmänt slammer mot trappräcket. Men det var bra, för även om gästsängen är snällare mot min rygg kan jag inte ligga för mycket eftersom jag får ont. Jobbigt när det enda jag vill är att lägga mig ner och vila…

Lapdancen är upplockad och jag sitter nu vid köksbordet. Där kan jag också ligga på kökssoffan, som är hård och bra för min rygg. Jag har låtit datorn hämta uppdateringar och passar på att skriva några gnälliga rader. Orkar inte sitta vid Storebror.

Tog faktiskt lite fil och en macka förut. Det åker hiss. Fattar inte varför jag mår så illa! Kan vara febern, men Iprenen borde ha motverkat den.

Det blir vilodag idag och i morgon, sen får vi se om jag tar mig till jobbet eller inte. I kväll kanske jag orkar med Mr Selfridge, annars har jag sällskap av Louise Penny. Men nu måste jag helt klart sluta skriva och lägga mig ner en stund på soffan. Jag fryser. Utanför fönstret är det 20nånting grader.

Hoppas att du får en roligare helg än jag! Skriv gärna några rader och berätta om allt kul du gör, så jag får lite input! Jag läser kommentarer – och svarar ibland – i ryggläge, via mobilen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Mörkt motivDet är alltid spännande
att göra nya bekantskaper – även i litteraturens värld. Jag har länge varit sugen på att läsa nånting av Louise Penny. I februari skickade jag efter en av hennes böcker i pocket, Mörkt motiv, den första i serien om kommissarie Gamache.

I bästa Agatha Christie-stil hittas en gammal kvinna död i skogen i den lilla kanadensiska byn Three Pines. Jane Neal, 76 år, har fått en pil rakt genom hjärtat. Först tror man att det är en olyckshändelse eftersom skogarna vimlar av tjuvskyttar, men snart kommer kommissarie Gamache och hans poliser på att att nån faktiskt mördade den gamla damen.

Boken andas trivsam stämning, småstadsidyll och känns nästan lite brittisk, men händelserna utspelar sig i Kanada. (Författaren är kanadensisk.) Tyvärr blir Louise Pennys bok ganska seg och händelsefattig, till skillnad från Agatha Christies deckare. Det är bara understundom som det glimtar till av klipskt polisarbete eller rafflande spänning. Nu är den andra boken i serien redan inköpt, så jag ger inte upp än. Men Mörkt motiv når bara upp till medel. Lite besviken är jag allt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citat ur en bok.


Just nu gör jag
en ny litterär bekantskap, Louise Penny. I hennes bok Mörkt motiv hittade jag följande tänkvärda rader:

[…] Hon tog fram en bok ur traven. ‘Har ni läst den här?’
Hon höll upp ett slitet exemplar av broder Alberts bok  Saknad. Gamache skakade på huvudet och misstänkte att det inte var särskilt munter läsning. Hon vände den runt i sina väldiga händer som om hon smekte den.
‘Hans teori är att livet består av en serie förluster’, sa Myrna. ‘Man förlorar sina föräldrar, sina hjärtevänner, sina jobb. Och därför måste vi hitta en djupare mening med livet än de sakerna och människorna. Annars förlorar vi oss själva.’ […]

Ord att fundera över, tycker jag, och tänker i banorna att man inte ska leva genom andra människor. Eller sitt jobb…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett husmoderligt inlägg.


Den här lördagen
började med att grannen vrålade tre gånger så att mina fönsterrutor skallrade. Den sista gången vrålade jag tillbaka:

Håll käften!!!

Då blev det faktiskt tyst… Jag kunde ligga kvar i sängen och läsa Louise Penny en stund medan kaffet puttrade i perkolatorn i köket.

Snö på baksidan

Snö som kommit under natten på baksidan.

I natt har vintern återvänt. Inte så kul, men väntat. Alla prognoser – utom lokalblaskans från igår – talade om snö och blåst. Det blåser ganska mycket utanför, faktiskt, men den snö som har fallit är mest blask som jag hoppas försvinner snart. Solen skiner på den, i alla fall.

smörpapper på duk

Att stryka med smörpapper över en stearinfläck är ett gammalt husmodersknep.

Jag har ägnat min morgon – förutom att skrika håll käften – åt husmoderliga plikter. Bland annat har jag jobbat med två besvärliga fläckar som jag vill få bort. Till den ena använde jag fläcktvål och vatten, till den andra, smörpapper och strykjärn. Och faktum är att jag tror att det gav positiva resultat!

För ett tag sen fick jag stearin på en fin köksduk. Jag har en förträfflig liten bok med en massa husmorstips. I den kunde jag läsa att duken ska ligga i frysen över natten. Därpå ska man försöka avlägsna så mycket stearin som möjligt med fingrarna, för att slutligen stryka duken – med smörpappar mot stearinet som suger upp eländet.

Strykjärn o bräda

Passade på medan järnet var varmt att stryka lite annat i högen också.

När jag ändå var igång drog jag förstås järnet på övrigt som låg i strykhögen. Hade tänkt vänta till i morgon eftersom jag dessutom körde en maskin tjockis-svart på förmiddagen. Nu får jag göra om min planering lite eftersom jag troligen ska jobba en stund i morgon.

Efter hushållsarbetet tänkte jag skriva lite texter för framtiden innan jag ringer mamma samt slutligen skjutsar hem den hårt arbetande Fästmön när hon slutar jobbet. På så vis sparar jag en hög tjockis-svart strykning till i morgon, men jag får också vila – lite, i alla fall – i dag. Och i morgon. Hoppas bara att jobbet inte tidsmässigt krockar med en film jag vill se på tv klockan 21 i morgon kväll.

Blåsten suger tag i träden utanför och snön ligger envist kvar, men beware: vårsolen är stark! Starkare än man tror. Precis som Petite Moi…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om söndagens shopping.


Idag har jag shoppat.
Ja, det är sant! Först på nätet, sen på Stormarknaden. På nätet beställde jag linser för tre månader. Bästa priset för min typ av lins hittade jag på Nordic Lenses, men notan slutar ändå på närmare 800 pix. Jag har köpt mina linser därifrån de senaste åren. Leveranssäkerheten har varit god, även om jag har lärt mig att det finns linsnäthandlare som levererar snabbare…

Mina stolar har ännu inte återvänt från sitt kalas, men jag misstänker att det var de som plingade på dörren just som jag slagit ner rumpan på tronen i det rum där man vill vara ensam. Nåja, stolarna sitter inte i sjön, så att säga.

Kakor

Stort utbud…

Inte kom jag på nåt roligare att erbjuda Fästmön som söndagsnöje än en fika. Vi styrde kosan till Stormarknaden, som sagt. Där finns ju ”allt”, till och med Konditori Fågelsången numera. Naturligtvis var vi inte ensamma på konditoriet, men vi fick ett bra bord med en soffhörna. Dessutom fick vi beröm av tjejen i kassan för att vi hade bestämt oss för vad vi ville ha när vi kom fram för att beställa…

Mazarin o kanelbulle

Klassisk fika, om än lite photoshoppad…

Nä, för vår del blev det varken semla eller bakelse eller nåt nyttigt som macka. Det blev traditionell bulle och kaka. Anna tog en Garbo-kaka, jag en klassisk mazarin.

Sur Anna

Sur Anna? Nej då, inte egentligen. Paret i bakgrunden hånglade när vi gick.

Vi hade inga direkta ärenden för övrigt, mer än att jag skulle in på ICA för att köpa pålägg, fil och mjölk. Därför satt vi en lång stund och kuckilurade lite och glodde på folk, ögonbryn och annat smått intressant. Ett par vid ett bord bredvid höll först en viss distans, men när vi avvek från platsen noterade i alla fall jag ett litet hångel. Jajamens! Anna verkade lite sur, men det vet jag att hon inte var.

Bajsboule

Ett spel som Anna ville ha.

Ingen av oss hade kollat in nån bokrea, så vi styrde stegen mot Akademibokhandeln för att glo. Där var det tjockt med folk och fullt av dyra böcker. Anna såg ett spel som hon gärna ville ha, men hon slog inte till på det. För egen del gjorde jag lite av en chansning. Jag köpte en inbunden bok, den andra delen av Louise Pennys deckarserie. Häromdan skickade jag ju efter första delen i pocket för 41 spänn. På Akademibohandeln kostade del två i pocket 85 kronor, men i inbunden variant endast 69 spänn. Så då slog jag till. Jag tror att Anna blev lite shoppingsugen också, så hon slog till på ett paket batterier inne hos Classe.

På ICA höll vi på att tuppa av båda två av tröttma. För min del också av chock eftersom det dök upp personer ur mitt förflutna i en klan som såg allt annat än pigg ut. Mitt oroliga hjärta klapprade, kan jag meddela.

Söndagsmiddagen intog vistans nyaste McDonald’s. Vi åt nån sorts amerikanska burgare, min en kycklingvariant. Tyvärr hade personalen inte avlägsnat baconet som jag hade bett om, men jag fick bara i mig en liten bit. Dessvärre kändes burgaren inte så god längre efter det… Och varför VARFÖR har de ingen riktig mjölk på såna där ställen???

Louise Penny-bok

Årets fynd på bokrean.

Hemma igen och rätt slut. Ska kolla om mamma känner sig lika ensam idag som igår. Och njuta av anblicken av årets fynd på bokrean. Hoppas vi kan hålla oss vakna tills TV-filmen börjar… Min farhåga är att jag inte ska få en blund i ögonen i natt av oro. Men det är en annan historia…


Livet är kort. Det blev ingen svartvinbärsgelé till vår söndagsmiddag.

Read Full Post »

Older Posts »