Sött, gött, rött och… nyhetstorka…

Ett torrt inlägg.

---

 

Anna i sitt kök, tyvärr en oskarp bild.

Längtan blev för svår idag, så jag åkte ut till min söta fästmö i Himlen. Hade tänkt mig en slät kopp kaffe, men så funkar det inte hos Anna. Vi for till ICA Solen och köpte kaffe och glass. (Tack, sötnos!) Men det var bra, för jag behövde en ost och fil och middagsmat – varor som jag höll på att glömma kvar hos Anna sen när jag skulle åka hem. Minnet är gott, men kort.

Vi babblade om ditt och datt och snaskade glass med blivande tonåringen. Kikade lite på bildöverföringen på Annas dator, för att se om den kan ske på ett smidigare sätt. Vi gör det på olika sätt, kom vi fram till. Vad som är rätt och bra måste vara individuellt. Sen fick jag en turkoschock! Maj gadd!

Så gick några timmar och plötsligt var klockan över 16. Jag for hem – med min matkasse, tack vare Anna. Molnen hopar sig nu och somliga tycks ha fullt hus – det är ett kackel utan dess like. Gissningsvis vågar man inte chansa på att sitta utomhus. Jag tror inte det dröjer länge innan himlen öppnar sig igen.

Jag tog en märklig bild och jag sätter mig själv som främsta misstänkt. Kanske är det så att det är lite för mycket mördande och för många lik som poppar upp runt omkring mig – dock fiktivt. För den där röda fläcken till höger i bild… Visst är det väl blod, eller? Kan DU se vad bilden föreställer???

Inplastat mordoffer med blodfläck till höger eller vad?

När vi nu är inne på mord… Ett är säkert och det är att kalsongryck ska man aldrig göra. Nu finns det inte så många att göra det på för min del – jag kan ju inte gå fram till vilt främmande män och göra det och inte heller vill jag göra det på bonussönerna. Jag är rädd om deras ädlare delar, för jag hoppas nån gång få bli bonusfarmor. Brad Lee Davis gjorde ett kalsongryck på sin styvfar. Styvson och styvfar hade grälat och den äldre fått en smäll så han tuppade av. Då drog den yngre upp kalsongerna över huvudet på den äldre för att det skulle bli pinsamt när denne vaknade. Bara det att styvpappan inte vaknade utan kvävdes till döds…

Men det är faktiskt inte bara kalsonger och styvsöner som kan vara farliga. Baja-major är det också. I januari blev en person i Malmö träffad av ett flygande skithus. Det var inte vem som helst som blev träffad heller, utan en sossepolitiker, meddelar Metro. Ännu märkligare blir den här kråksången därför att politikern är ledamot i tekniska nämnden i Malmö. Eftersom han inte får nåt skadestånd av gatukontoret driver han nu ett skadeståndsärende – mot tekniska nämnden. Att detta lyfts fram som en nyhet nu tolkar jag som nyhetstorka…

Nu har du haft en stund på dig att gissa vad bilden ovan föreställer. Har du kommit fram till nåt svar??? Jag har hunnit äta söndagsmiddag (tack för maten, Findus!) och sen dess har jag slängt duken med drällmönstret och tillhörande servett i tvättmaskinen. I kväll tvättar jag nämligen grönt. En surfrunda ska jag ta nu innan jag parkerar mig med deckarlandskapen. Jag har nu kommit fram till Sörmland. Var är du nånstans i kväll och är det torrt där du är??? Skriv några rader i en kommentar och roa mig en stund!

Söndagsmiddagen från Findus bestod av kyckling, minirösti, broccoli och svartvinbärsgelé. Jag blev inte direkt mätt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kalvsvettig desperado talar ut: Apelsinfobi

Ett sjukt inlägg. Igen.

---

 

Apelsinjuice pressad av Toffelhand.

Nä det är synd att säga att jag är frisk. Hela förmiddagen tillbringade jag i sängen. Sen gjorde jag en C-vitamingrogg och fick plötsligt lite krafter att fixa frukost. Men ägget luktade disktrasa och lemon curden smakade rengöringsmedel. Färskpressad apelsin var det bästa!

Jag har faktiskt en apelsinfobi och det är lika bra att jag bekänner den när jag ändå är igång: jag hatar att skala apelsiner. Blotta tanken på att få apelsinsaften under naglarna ger mig rysningar ända från lilltån upp till hårvirveln i mitt bakhuvud. Det sägs att min morfar var likadan. Det är OK att ärva såna egenskaper. (Synd bara att jag inte ärvde morfars slanka lekamen OCKSÅ…)

För en tio år sen var manuella citruspressar på modet. En av billighetsaffärerna sålde såna till ett bra pris och då slog jag till. Och tänk, pressen har hållit i ett decennium. Fast Fästmön påminner mig då och då om att hon ALDRIG har sett mig använda den (vi har varit tillsammans sen hösten 2007…). Kanske är därför den har hållit så bra.

PAUS FÖR ATT JAG NÖS SÅ HÅRT ATT JAG BET MIG I ENA KINDEN SÅ BLODVITE UPPSTOD.

Idag kom citruspressen väl till pass. Jag köpte ett och ett halvt kilo apelsiner till extrapris åt Anna när hon var ämlig här hos mig. Men igår åkte hon hem till sig att det låg sex apelsiner kvar i skålen. Jag är en snål jävel så att kasta frukten gick bara inte an. Det var då jag mindes min citruspress! För ett högt glas, som det på bilden, gick det åt tre apelsiner. Jag delar dem med kniv på mitten, lägger in en halva åt gången i pressen och drar spaken neråt för att pressa ur saften. Det blev en riktig hälsogrogg!

Groggen gjorde mig piggelin och jag bestämde mig för att i första hand försöka halka över till soprummet med fyra soppåsar och i andra hand, om jag orkade, halka över till Tokerian. Jag klarade tvåan! Men sen var jag bra slut. Lite yr i mössan var jag säkert inne i affären, för jag sprang (nåja…) runt och letade efter saker jag inte hittade. Jag lyckades i alla fall få med mig mat hem. Mat, som bara behöver värmas i ugn respektive micro. Sån matlagning gillar jag!

Inne på Tokerian kalvsvettades jag som en gris (jag vet att det heter kallsvettas, men det är roligare att skriva kalvsvettas). Det har jag fortsatt med sen dess, så lite feber kanske jag allt har. Det är perfekt att skylla på för att få sjunka ner i bästefåtöljen med en bra bok från att-läsa-högen. Och godisdesperat som jag var lyckades utgrävningarna av mitt köksskåp ge utdelning i form av en chokladask som jag fick i julklapp förra året. Bäst före-datumet var visserligen i somras, men det är inget fel på chokladen, jag lovar.

Sjukdomsvinst.

Nej, nu känner jag mig lite klen igen. Bäst att hasa tillbaka till fåtöljen och snaska, läsa och vila en stund. Det kallas för sjukdomsvinst.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nobels testamente

Ett inlägg om en film.

På söndagskvällar brukar det vara mest skit på TV. Och frågan är om det var det – eller inte! – denna söndag också. TV4 visade Nobels testamente (2012), baserad på Liza Marklunds bok med samma titel. Fästmön och jag laddade upp med lite gott att snaska på framför TV:n.

Det är nobelfest. Då inträffar en katastrof: Nobelkommitténs ordförande och en nobelpristagare blir skjutna. Som så ofta tror många att det är terrorister, men duktiga Annika journalisten Annika Bengtzon hittar förstås ett annat spår. Naturligtvis ger hon sig ut på mördarjakt.

Jag skriver ofta att böckerna bakom en film är bättre än filmen som baserar sig på litteraturen. I det här fallet… vet jag inte. Filmen är spännande, boken, som jag minns, en bladvändare. Men en sak slår mig när jag ser filmen: varför får huvudvittnet inget polisskydd?

Toffelbetyget blir lite över medel.

Livet är kort.

Read Full Post »

Tokigt och slugt i Himlen – och utanför

Ett inlägg om lördagskvällen och söndagssdagen.

 

Gult är ju, som bekant fult. Hårigt är det visst också.

Nog försökte jag göra mig fin innan jag åkte ut till Fästmön i Himlen igår. Men jag tror bestämt att jag glömde raka mig. Nåja, det är smällar man får ta om man ska hänga med mig. Orakad Toffla, vill säga. Jag var för övrigt inte bara hårig i ansiktet, jag var gul också. Att vara gul är nog värre.

Lilla Anna hängde i sovrummet.

Anna, däremot, är ju alltid söt. Som vanligt hängde hon i sovrummet. Och hon var rätt glad att se mig. Vi inledde vår lördag tillsammans genom att åka till Världens Bästa ICA-affär, ICA Solen. Det skulle inhandlas mat och godis till kvällen – det var ju liksom lördag och då är det legitimt att snaska. Men Anna köpte förstås frukt och grönt också. Och potatis. Middagsmaten blev lax i ugn med ris eller potatis och hollandaisesås. Grönsaker i skålar. Annas barn har alltid varit duktiga på att klämma i sig grönsaker, jag är riktigt impad. Mitt eget förhållande till såna nyttigheter är ju… lite avmätt.

Nån hade provsmakat godiset redan på ICA.

Men det var faktiskt inte jag som var desperat nog att provsmaka lördagsgodiset ren på ICA. …

Alla av kvinnligt kön i familjen satt i köket efter middagen och spelade mobilspel med varandra. Tjejerna visade mig ett nytt silhuettfrågespel som jag tyckte var ganska kul. Tjejerna var bäst på tecknade figurer och film- och TV-karaktärer, medan min styrka låg på städer. Märken, det vill säga loggor, var vi sisådär på.

Så småningom hamnade vi hela bandet utom Kronprinsen i TV-sofforna. Trångt och mysigt, men härligt var det. Jag lyckades nämligen klå mr Kobra i Wordfeud – med 200 poäng. EN match. Sen förlorade jag igen, förstås.

Lördagskvällens TV-behållning var förstås QX-galan på TV4. Tyvärr hade de klippt rejält i inspelningen. Det var till och med så att Herr Komframåsägaren, Måns Zelmerlöw, reagerade med några missnöjda rader på Twitter. Vill du se några extra klipp, kan du kika här på QX:s sida!

Kickorna rymde en stund. Visst har vi fina förkläden?

Söndagen inleddes med regn och gråhet. Jag avskyr verkligen februari, man blir så jäkla låg. Även Anna kände sig nog inte som världens gladaste, så vi rymde en stund. Till ICA Solen, först, och sen till Fullerö handel. Ville vara en stund för oss själva i våra fina förkläden… Inte skulle vi handla nåt på Fullerö, men där är alltid roligt att strosa omkring. Vi noterade att man har byggt ut IGEN. Uppenbarligen går affärerna väldigt bra. Som vanligt var där ganska mycket folk. Bland nyheterna noterade vi en riktig kafeteria. Där kan man förhandsboka afternoon tea för sällskap på mellan två och tio personer. Det var väldigt sorligt i kafélokalen, så vi gick inte ända fram för att kolla läget. Men nån gång framöver kanske vi intar afternoon tea där. Det kom nämligen härligt, ljuvliga dofter därifrån.

Grodor spottade på oss.

I natt drömde jag dels att jag, Anna och en filur till rånade en blomsterhandel (!). Men jag drömde också om att jag tog hand om en lite brun, lurvig hund som hade förlorat sin husse och matten. På Fullerö möttes vi bara av hundar i betong. Och en trio grodor som spottade.

Ett ljushuvud i form av en noshörning att ha på väggen.

Vi såg också ett och annat ljushuvud. Till exempel hittade vi vita noshörningshuvuden att hänga på väggen. Om man nu vill det. Vi avstår nog gärna. Jaa, på Fullerö finns nåt för alla smaker. Ursprungligen såldes där smidesprylar. Nu är det mycket kitsch i form av shabby chic och väggord. Eller förvaringsburkar märkta med vad de borde innehålla. För mig är såna inredningsdetaljer lite trista. Men jag är nog en trist person.

Roliga fingrar.

Nää, då tyckte jag att fingrarna i trä som gjorde olika tecken var lite roliga. Fingrarna pekade lite hit och dit, gjorde tummen upp, men inte FU-fingret, dock. Vad man ska ha dem till kan man förstås fråga sig, men de hade en anordning på baksidan som uppenbarade att tanken är att de ska hängas på väggen.

Maskerad Anna – redo att råna en blomsteraffär?

Det allra bästa och roligaste på Fullerö var förstås Anna. Det gick inte att låta bli att skratta och flamsa när hon förberedde sig för att gå på maskerad genom att testa. Eller kanske provade hon ut masken hon hade när hon var med och rånade blomsteraffären i min dröm i natt? Nja, då hade hon visst en skidmask. Själv var jag oskyldigast i drömmen, förresten, för jag körde bara flyktbilen. Det vill jag ha till protokollet!

Nu börjar det gå mot kväll och jag har kört hem Anna – omaskerad! – med matvaror och noll varor från inredningsbutiken i Fullerö. Jag stannade till på Tokerian innan jag landade hemma och upptäckte då att mamma och jag har vunnit 24 pix på Lotto. Hemma var det mörkt och tyst – även i resten av huset. Sånt gillar jag! Jag har packat upp min rygga och jag har tagit fram kläder till morgondagen. I morgon är det jobbardag. Ännu återstår det några sådana.

Men först ska jag ringa mamma och sen ska jag äta en matlåda med spaghetti och italiensk färssås som jag har på tining.

Vad har du gjort i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett par jeans mot ett par inlägg och lite annat

Ett inlägg om gårdagen och vad som händer just nu.

Jag tror att Fästmön hade en bra konferensdag igår. Hon verkade i alla fall nöjd och glad och väldigt mätt när jag hämtade hem henne. Och nog minns jag hur det var, även om det är länge sen nu. Man åt typ hela tiden på konferenser, planeringsdagar och liknande. Själv snaskade jag på en kycklingmeny à 57 spänn hos en hamburgerkedja.

Innan middagen for vi till Team Sportia, där Fot-Jerry (ortopedkonsult) tydligen slutat. Men vi hittade bra skoinlägg ändå till Anna. Hon har använt mina gamla i sina jobbskor ett tag. Nu behöver jag ha dem tillbaka och Anna behöver ha ett par inlägg som inte är så slitna som mina. Eftersom jag fick ett par jeans av Anna för ett par veckor sen bytte jag till mig dem mot ett par nya inlägg. Det blev bra för oss båda!

Ett par jeans mot ett par skoinlägg.

Just såna skoinlägg som ovan hittade jag själv i Stockholm när min hälsporre var ny och väldigt akut-ond. De har funkat jättebra och jag har dem som reserv när jag inte vill flytta omkring de enda korrekt avgjutna inlägg jag har. För övrigt passade jag på att fråga på Team Sportia vad ett par nya inlägg skulle kosta att låta göra, nu när jag har själva gipsavgjutningarna klara. Då ville de ha 1 800 spänn… DET har jag INTE råd med!!! Så nu får det vara. Därför ytterligare ett skäl att jag får fortsätta med mina gamla som nu Anna har haft ett tag på jobbet.

Jag brukar ägna förmiddagarna åt jobbsökeri, ibland även eftermiddagarna. Idag fanns inte ett enda intressant jobb i pipeline. Dessutom är det liiite svårt att koncentrera sig eftersom nån i huset roar sig med att borra lite då och då.

Anna är iväg och tränar och när jag har hämtat henne tar vi svängen förbi hennes jobb och hämtar de gamla inläggen. Nästa stopp blir ICA Heidan där vi ska handla nåt gott till förlovningsmiddagen i morgon. I eftermiddag skjutsar jag över Anna till Stormarknaden, för det behövs både kläder till Prinskorven och nån grej till skolan. Vi får hoppas att det dyker upp några intressanta tjänster jag kan söka under tiden. Får så jäkla dåligt samvete annars – men jag kan ju faktiskt inte trolla eller hitta på!

I stället för att skriva ansökningar har jag svarat på mejl från en gammal go Anna-vän samt mammakusinen B. Och nyss kom ett sms från Blom-Inger också. Det är gott att känna att såväl släkt som vänner bryr sig! TACK till er alla!

Vad händer i dina environger idag då? Ska du köpa kläder till barnen eller prylar till skolan eller shoppar du inte alls??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta för den nyfikna!

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagssittning

Jaa, det är söndag och det blir en del sittningar idag, men jag börjar med lördagen. Nåt nytt tyg till kökssoffan blev det ju inte, så jag får fortsätta att sitta på det trasiga. JA, jag är kräsen. Jag köper inte vad skit som helst.

Trasigt att sitta på.

Maten jag lagade till blev i alla fall ätbar. Kanske hade det med vinet att göra, det alldeles perfekta för denna måltid, Villa Marina från 2009. Klart prisvärt – endast 75 kronor för detta fylliga vin som passade utmärkt till kalkon. Rekommenderas! 

Perfekt vin till kalkon och synnerligen prisvärt.
Maten dög den också och jag var faktiskt vrålhungrig. Det var säkert Fästmön också, för hon hade ju bara knaprat på en hård kaka under eftermiddagen och före dess en banan.

Lördagsmiddag.

Anna var söt och diskade, hennes lott i livet när vi är i New Village (jag skäms…). Sen släckte vi ner till Earth Hour och tände sex vaniljdoftande värmeljus i salongen. Folk får ha vilka åsikter de vill om Earth Hour, men mina skäl till att släcka ner är att jag tänker lite på framtiden – det vore intressant att se lite siffror på hur mycket vi sparade i energi mätt den här timmen – och att det har blivit lite av tradition här.

Därpå såg vi film och om den kan du läsa i inlägget före detta. Till film ska man alltid ha tilltugg. Anna fick en påse bilar, men hon åt inte upp alla.

Tre bilar kvar.

Jag åt Frukt & Mandel (både frukt och mandel är ju nyttiga saker), en 200 gramskaka, men snaskade inte heller i mig riktigt allt.

Frukt och mandel är nyttiga saker, så jag åt duktigt.

Här sitter jag och skriver när jag egentligen borde formulera en ny söndagsfråga att lägga, duscha, gå och handla, se på gårdagskvällens avsnitt av Mr Selfridge eller ringa mamma. Men allt det ska hinnas med innan vi åker in till stan för att äta thaimat och därefter gå på bio. I afton ser vi Mördaren ljuger inte ensam och det är numera bortgångna vännen Karin samt fru Klon som bjuder oss på bion eftersom det är presentkorten jag fick från dem till 50-årsdagen som används. TACK!

Händer det nåt hos dig idag eller läser du bara det senaste blogginlägget jag skriver och inte dem före? 😉

Livet är kort.

Read Full Post »

Dåligt minne och lite annat

Den här kylan håller i sig. I morse var det 16 grader kallt och jag hade ingen lust alls att kliva ur sängen, där det var varmt och skönt under täcket. Men det var nog inte bara på grund av att där var varmt och gott, jag var rätt trött, också. Ändå kom jag i säng runt 22-tiden redan igår. Då hade jag snott som en galning på kvällen. Först kom jag hem sent och var jättefrusen. Tog en varm dusch och därefter en knäckemacka eller två vid köksbordet innan jag åkte ut i kylan igen för att skjutsa hem Fästmön. Jag tycker nämligen inte att hon ska stå och frysa och vänta på bussen, det var neråt 16 minusgrader även igår kväll.

Jag tror att till och med träden fryser.

Men sen var jag trött, trött, trött igår kväll. Och i morse. Kanske är det så att mycket av ens energi går åt till att försöka få den lekamliga termostaten att fungera som den ska. I morse fick jag tala allvar med mig själv. För när jag är trött blir jag glömsk. Jag äter piller mot glömskan (glömskan är ett symtom på en blodbrist jag har) också. Bara det att jag glömde ta pillren med den andra medicinen igår, onsdag. Glömde. I morse var det dags för nästa tokighet. I stället för att plocka fram tandborsten när jag hade sörplat i mig yoghurten och tuggat i min russinen drog jag av en bit tandtråd. Ehum… Tandtrådar gör jag på kvällen, inte på morgonen…

I kväll tänker jag åka hem när jag ska sluta från jobbet och inte sitta kvar. Jag behöver sätta mig en stund med mina räkenskaper innan jag ser på Antikrundan. Och så vill jag försöka hinna prata i lugn och ro med en kompis som inte mår så bra.

Men före allt detta ska jag jobba mig igenom denna torsdag. Jag stötte på ett tekniskt problem med webbverktyget igår och hur jag än försökte gick det inte att lösa. Idag har jag sökt hjälp på två olika håll – och inte heller expertisen kan lösa det hela. Återstår att prova från en annan dator. Eftersom jag har en annan dator på femte våningen tänkte jag försöka hasa upp dit senare i eftermiddag. Först ska jag emellertid ha ett möte om ett projekt kring rapportmallar. Mötet skulle ursprungligen hållas i ett mötesrum, men sen visade det sig att en forskare desperat behövde det. Då erbjöd J sig att vi kunde vara på det egna kontoret. H*n sa:

Jag har ett nytt bord inne hos mig som jag tycker är så snyggt.

Jag kontrade med:

Men då utgår jag från att du bjuder på snacks eller nåt annat tilltugg vid ditt snygga bord.

J svarade:

Nej sånt kan jag INTE ha på rummet, då skulle jag äta ihjäl mig. 

Och det är jag den första att skriva under på! Man kan INTE ha godis och snacks på kontoret för då SNASKAR man. Oavbrutet.

Jag har lunchat med Johan idag och vi tryckte i oss kyckling med pestosås. Det tyckte vi var ganska gott. Men jag fick inte mycket pesto på min mat, däremot massor av balsamicovinäger.

Johan gillade maten.

På vägen tillbaka såg vi ett lustigt barrträd som jag bara var tvungen att fota. Nära. Det innebar att jag fick kliva i en snödriva med ena foten. Vad gör man inte för konsten?

För den här bildens skull blev jag ganska blöt om höger fot och ben.

Nu är lunchen slut, dags för eftermiddagspasset. Och jag har inte glömt att jag ska sluta klocka 16 idag…

Livet är kort.

Read Full Post »

Hjärtat brister lite

Inte nån jättebra dag, denna onsdag, som snart är slut. Jag är jävligt orolig för jobbet och för att inte få nån lön den 25:e. Inte vet jag vem jag ska prata med om detta heller – jag har pratat med chef, chefsadministratör och institutionsadministratör och alla säger de att de har gjort sitt och att personalavdelningen har långa handläggningstider. Men det hjälper ju inte mig.

Jag skulle verkligen behöver prata med nåt fackligt ombud om detta, men inte heller där vet jag vem jag ska vända mig till. Facket centralt tycker ju att jag ska byta fack och det fack som finns på mitt arbete tycker inte att jag ska göra det eftersom jag bara har en tidsbegränsad anställning. Fan, det är bara oro, oro och oro. Jag som var så glad för att jag kände mig så pigg och frisk idag… Ett tag. Oron tär jävligt mycket mer än jag visar. För jag är ju så stark, tycker alla.

Nu kommer de, tårarna, när jag är ensam. Jag kan inte bita ihop längre.

Det var gott att få träffa Fästmön en stund i kväll. Klart jag hade önskat att vi kunde ha pratat lite om oron, men jag känner att jag inte vill belasta mer utan försöka tänka positivt. Det var gott att få sitta ner med Anna och ”barnen” och äta fisk. Det var gott att få ligga i soffan och fika och snaska Lonkakolor och bara prata om vad som helst. Nu funderar vi till exempel på vad vi ska göra den där sista helgen i januari när vi båda är lediga lördag och söndag. Det är ju inte så att vi har massor av pengar nån av oss, så det får väl bli nåt enkelt. Men det spelar ingen roll, vi har två lediga dar tillsammans. Under dessa dagar ska jag laga mitt hjärta. För just nu brister det lite.

Livet är kort. Jag är bara en flugskit i rymden.

Read Full Post »

Tofflan undrar: Vad snaskar du helst på?

Varje vecka innehåller en lördag. Då är det tradition för många med lördagsgodis, även för mig. Men vad snaskar du helst på när du snaskar? Det undrar Tofflan den här veckan.

Frågan hittar du som vanligt här intill i högerspalten och som vanligt tackar jag dig som tar dig tid att klicka ett svar!

Read Full Post »

Mättnad råder

Varning för snuskiga anspelningar!

 

En skön eftermiddag har blivit kväll. Vi handlade på ICA Heidan på vägen hem från Fästmöns jobb och jag lämnade in Lotto. Hade inte vunnit en spänn. Tyvärr var apoteket på torget stängt, så vi blev tvungna att stanna till vid Tokerians apotek Hjärtat. När jag skulle fördela min medicin idag på förmiddagen upptäckte jag nämligen att magsårsmedicinen var slut. Och det går ju inte!

Hemma i New Village blev det kaffe och lördagsgodis för en del, kaffe och semla för andra. Fast man kan ju undra vad somliga hade snaskat på…

Jahaja…

Anna har läst ikapp några dagars lokalblaskor och jag har läst Palmebiografin. Sen blev det dags för matlagning. Jaa, snacka om att slå på stort: jag har lagat mat två gånger på tre dar! Anna diskade båda dagarna. Är det nåt jag avskyr mer än matlagning så är det just att diska. Det vet min älskling…

Nu har vi läst en stund till och överväger att glo på nån läskig film som jag har spelat in på DVD-hårddisken. Bäst att köra igång innan klockan blir för mycket. I morgon går alarmet på 5.45… Tjolahopp! liksom…

Read Full Post »