Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stolar’

Ett loppisinlägg.


 

Det var ett tag sen jag besökte ÅterbruketMen idag var det dags eftersom jag ju behövde fylla på läsförrådet inför kommande månads bokmål. Dessutom var det inte svårt att locka med sig Fästmön på en liten tripp bland loppisprylar. Ett par andra ärenden hade vi också, så det passade bra.

När vi anlände hade en pappa svårt att ha koll på (enligt min åsikt) en liten Linn. Den lilla tösen gick för egen maskin och ville inte in i bilen utan tillbaka in i affären. Personligen tyckte jag att det var lite… ansvarslöst (?) att låta en sån liten tjej gå utan handhållning på en rätt stor parkering. Men pappan hade säkert koll. Fröken Småtting promenerade i vart inte till nån bil utan ville fortsätta shoppa. Dessutom var det väl betydligt mer spännande att följa efter de roliga tanterna.

Två spanska danserskor

Anna och jag? Nja, dessa spanska dockor såldes för 350 kronor styck. Och så billiga är inte vi!

 

Assistent och hårtork

Assistent och hårtork – vad mer behöver en till bords?

Inne på Återbruket var det omgjort sen sist. Kläder fanns direkt till höger och de hade bytt plats med köksbord och dito stolar. Det kändes luftigare i lokalen. Betydligt mer ordning var det också på såväl filmer som böcker, men om en Toffla får önska vore det ännu lite bättre med dels bokstavsordning, dels ordentlig prismärkning på böckerna.

 

 

Friends dont let friends wine alone

Denna hållare för lådvin skulle aldrig få följa med mig hem – lådvin kommer nämligen inte innanför tröskeln.

Vi såg som vanligt både fina saker och mindre fina. Jag gillade det lilla retrobordet med köksassistent till vänster och hårtork fastskruvad med klämma till höger. Vad jag noterade var båda funktionstestade och fungerande!

 

En del människor måste tydligen bada i parfym. Själv brukar jag tvätta mina armhålor och använda lite roll on varje dag. Detta gjorde att jag tycktes dra till mig underliga figurer samtidigt som jag försökte undkomma dem. Men när jag kom fram till bordet med lyckotroll blev jag bara stum av glädje – och började fundera på var mina egna troll höll hus… Priserna på trollen varierade från 40 kronor för de minsta upp till 120 kronor för de största.

Lyckotroll Återbruket

Trolleri, trollera…


Men hur gick det med det litterära? 
Självklart gick det bra! Jag fyndade Sofi Oksanens När duvorna försvann och Åsne Seierstads Bokhandlaren i Kabul. Förutom det braiga priset, en guldpeng för båda, kan de läsas antingen i maj, när bokmålet är loppisfynd eller i juni, när bokmålet är skandinaviska författare!

När duvorna försvann o Bokhandlaren i Kabul

Dagens litterära fynd för sammanlagt en tia.


 

SEN åkte vi och fikade på ett übertrevligt ställe där jag aldrig hade varit tidigare. Men DET blir ett nytt inlägg!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett försök till göra nytta-inlägg.


 

Idag helgar jag inte vilodagen. Jag har försökt göra lite nytta. Fysiskt arbete är sånt som lindrar oro. Fysiskt arbete är sånt jag kan ta ut min ilska över så kallade välmenta råd på också. Att skrubba och slita mig svettig.

Jag har rengjort min soffa och bästefåtöljen. Det estimerade inte ryggen, men själen. Vidare smorde jag in dem med läderfett. Innan nån ”välmenande” person vill sticka nålar i mig kan jag avslöja att soffan köpte jag 1999 i samband med min skilsmässa. Det dröjde några månader innan jag hade råd att köpa den. Till dess att jag hade det satt jag på en balkongstol. Bästefåtöljen sparade jag till och köpte 2006, tror jag, när jag hade så kallat fast jobb.

Soffa soffbord och bästefåtölj

Soffan och bästefåtöljen är både rengjorda och insmorda.

 
Efter rengöringen fick jag inte sitta i dem på en och en halv timme. Vad skulle jag då hitta på??? Äh, jag grep mig an ballen*. Vännen FEM kommer ju till nästa helg och om det är fint väder och grannarna inte grillar eller röker parfym vattenpipa kan vi kanske sitta där på kvällarna. Där dammsög jag och skrubbade och torkade av mina stolar, inköpta på rea i samband med skilsmässan, och mitt bord, inköpt på IKEA en sommar för åtta år sen när jag uppbar lön. Vaxduken är inköpt på rea samma sommar som bordet.

Balkongmöblerna på plats

Balkongmöblerna är på på plats på min skurade balle.


Sen gick solen i moln. 
Och det var nog lika så gott, det, för jag är så ilsken att jag inte skulle ha kunnat sitta stilla på ballen och njutit. Men jag var inte bara ilsken utan också nöjd och ringde därför min lilla mamma för att skryta lite. Då blev det mer jobb, för mammas kaffeperkolator krånglar och hon klarar inte av sin mobil. En perkolator ska jag eventuellt köpa åt mamma och skicka med FEM när hon åker hem nästa söndag. Mobilen vet jag inte hur jag ska kunna hjälpa mamma med, för hon vet inte vad det är för modell och har ingen manual kvar. Dessvärre har jag inte råd att köpa henne en ny mobil heller. I sommar fyller mamma 80 och om jag hade pengar skulle jag kanske ha köpt en iPhone åt henne, för det tror jag att hon skulle kunna både lära sig och sen klara av. Men tyvärr har jag inte möjlighet att köpa henne en sån – om det inte sker nåt mirakel snart. (Eller jag kanske ska tigga pengar av personen som förstörde mitt liv. H*n hade ju råd att köpa en jacka för många sköna tusenlappar till sin dotter och skulle gott och väl kunna avstå en del av sin lön på runt 80 000 kronor i månaden. Jag är glad att jag inte har barn som jag har varit tvungen att försörja de här senaste åren, men mina bonusbarn och min lilla mamma har jag inte kunnat ge det jag har velat tack vare en viss person. Nä, jag kan inte förlåta, det går inte.)

Nu tror jag att mitt blodsocker är lågt. Bäst att skutta ut i köket och grilla ett par kycklingkorvar, inköpta på extrapris, i min nyligen rengjorda ugn. Även om många saker är otroligt slitna här har jag i alla fall ett rent (helvete). Är det det ni som förser mig med så kallade välmenta råd är avundsjuka på? Ta och skrubba ugnen i stället!

Glänsande ren ugn

Glänsande ren ugn!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett stoligt inlägg.


 

Två stolar, båda sammetsklädda och med nitar. Den ena lila

Stol på Storken

Stol klädd i lila sammet på ett kafferum nära mig.


…den andra gul.

Min stol

Stol klädd i gul sammet i hem nära mig.


Säkert inte ovanliga,
för Fästmön har sett en grön variant på ett jobb nära henne. Men ändå… Det vore kul att veta lite mer om stil och tillverkningsår. Nån som vet nåt???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tvåsamt inlägg.


 

Nous deux… Vi två… Jag låter bilden tala för sig själv. Det är bara Fästmön och jag som fattas på bilden. Nous deux. Vi två…

Två knoppar två bollar två kryddor

Två amaryllisknoppar, två bollar och två kryddburkar… Två stolar skymtar i bakgrunden.


Med dig är jag stark(are).

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trött, men nöjt inlägg.


 

Biosalong

Ensam i mitten…

Det är bra att träna på saker som man tycker är svåra. Igår var en hemsk dag. Eftersom jag är En Hemsk Människa passade jag på att vara hemsk mot mig själv. Och det gick alldeles utmärkt. Dessutom överlevde jag att gå på bio ensam, att sitta solo precis i mitten av alla stolsrader. För jag upptäckte att jag inte var ensam. Det kom flera som skulle se filmen och en och annan var, liksom jag, ensam. Men det var jag som satt ensam i mitten. HA! 

I natt blev det alldeles för lite sömn. Ändå vaknade jag åtta minuter före larmet klockan sju. Klockan elva hade jag en inbokad tid. Jag hann utföra sedvanliga arbetsuppgifter, duscha och slänga i mig en skål med fil innan det var dags att ge sig iväg i snön. Ja, det kom snöblandat skit i förmiddags och vid lunchtid från ovan. Dagens möte avlöpte bra. Jag blev lyssnad på, det antecknades, jag fick bekräftat saker, till exempel förtal (jag är inte helt dum i huvet alltså!) och vi diskuterade hur vi skulle gå vidare. Det är fortfarande jag som sitter ensam i mitten, så att säga. Jag som måste bestämma hur jag vill gå vidare. Men jag får hjälp.

Efteråt hade jag en klumpvärk som hette duga. Man får det när man pratar om vuxna människor som beter sig sämre än barn. Barn är liksom inte alltid medvetna om att de är elaka, till skillnad mot vuxna människor. Hemma blev det macka, mjölk och en huvudvärkstablett samt därefter ett samtal med min vackra fästmö (idag är hon extra vacker!).

Jag är oerhört trött, men väldigt nöjd. För nu sitter jag ensam i mitten och stolarna i salongen rämnar inte, båten kapsejsar inte. Jag har tagit ansvar och jag har kommandot. Är det nån jag måste lita på nu så är det mig själv. Den här gången viker jag inte. Och jag är fortfarande stolt över att mina ord berör!

Du som läser just dessa ord får emellertid inte beröra mina ord. Samla i stället dina åsikter om dem i dina egna tankar. Det kan du kanske behöva.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bildrikt inlägg.


 

Jag har inte roligt med orden. De vill inte alls komma ut som jag vill. De tolkas fel, vänds emot mig, medvetet. Jag gissar att syftet är att få mig att lägga ner skrivdonen. Det kommer inte att lyckas förrän den dan jag slutar andas. Knappt då ens heller, för orden finns kvar, här och var. Bara för att det är möjligt.

Mina stolar gick på kalas igår. Själv gick jag till kyrkan med Fästmön, tände ljus, lyssnade på orgelmusik och satt ner en stund. Prästen såg mina tårar, Anna höll min hand. Du som fortsätter och fortsätter och fortsätter att slå har säkert ingen kärlek i ditt liv.

Men nu är jag väldigt trött. I stället för ord får du se min helg i bilder. Några glimtar, inte allt, eftersom jag ju vet att det vänds emot mig om det så än handlar om självmord.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hushållsligt inlägg.


 

Pojke i porslin s håller för öronen

Hushållsnära oljud är hänsynslöst.

Den lediga fredagen försvann i ett nafs. Vi åt middag ganska sent. Vinflaskan i förra inlägget tömde vi helt. Maten var god. Ja, det hade varit en fin fredagskväll… om vi inte hade lidit av hushållsnära oljud.

Att det låter lite i ett flerfamiljshus en fredagskväll kan jag acceptera. Det är svårare att acceptera att det är oljud framåt småtimmarna. När vi kröp i säng vid ett på natten var det som mest livat. Vi lyckades somna, men Fästmön vaknade nån timme senare – av det hushållsnära oljudet.

Jag tycker att det är dålig stil. Ja, inte att vakna, utan att föra sånt oljud så att man väcker andra. Det är brist på hänsyn eller brist på god uppfostran. Oavsett, vi har en festlokal som ligger precis bredvid huset jag bor i. Den kan man hyra till ett otroligt lågt pris. Den är fullt utrustad med bord och stolar, porslin och köksredskap. Där finns spis, micro, kaffebryggare och diskmaskin sist jag tittade. På baksidan finns en stor, fin murad grill. Varför inte hålla till där om man ska ha många gäster sent? Det är hänsynslöst mot andra som bor i huset och som kanske ska upp och jobba dan därpå, trots att den dan är en lördag.

Och ja. Jag är fullt medveten om att min blogg läses av kreti och pleti, förutom såna som jag gillar. Men om man inte kan ta artiga tillsägelser och lyssnar på skvaller i stället får det bli så här. Förutom att jag har försökt prata med berörd vid tre (3) olika tillfällen har jag också kontaktat bostadsrättsföreningens styrelse. Jag har gjort det jag själv har kunnat alltså för att tala om att jag inte accepterar detta. Varför är det ändå jag som är skurken?

Pelargon nära

Den har blivit avnupen.

När det gäller det egna hushållet har jag hittills idag ägnat mig åt nära tjänster. Fast jag får så väldigt dåligt betalt av mig. Jag får liksom betala för att bo här. Hmpfff… Och så får jag arbeta. Idag har jag slitit lakanen ur sängen för att bädda rent. Nu tvättar min maskin. Vidare har jag tagit itu med en strykhög som bara har växt. Och nupit av ett och annat dött blomblad på pelargonen, så där som gamla tanter gör.

Vi har ätit frukost – jag fixade den, Anna tog disken. Den senare ska iväg och jobba i eftermiddag, men jag ska ordna lite mat innan dess. På dagens matsedel står det rotmos och kycklingkorv stekt i skivor samt kokta grönsaker. När Anna har kommit hem i kväll blir det var sitt glas vin, röda druvor, kex och goda ostar, Cambozola finesse (med vitlök), Baby Bel (cheddar) och Lucifero (gorgon-zolaost med chili). Eftersom jag vanligtvis handlar på Tokerian hade jag väldigt mycket orörda hushållspengar på ICA-kortet (jag har en automatisk överföring av en tusenlapp varje månad). Därför hade jag råd att köpa goda ostar igår så att vi kan lyxa lite i afton.

Nu ska jag bara PLOCKA UNDAN ett och annat som NÅGON har ”glömt” att lägga i tvättkorgen. Vem kan det vara, tro? Inte är det väl hon som alltid rättar till saker och ting..?

Smutsiga strumpor i kökssoffan

Smutsiga strumpor funna i kökssoffan. Dessvärre hittar de inte själva till tvättkorgen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »