Rätt mycket liv i luckan

Ett inlägg om en utflykt bland bakluckor.

---

 

Vädret var sisådär idag. Därför blev det varken picknick eller dopp i spat som jag hade tänkt utan i stället en utflykt till Ulva. Där är det bakluckeloppis varje söndag på sommaren. Man kan strosa bland bakluckorna i några timmar, kanske fynda nåt. Det brukar bli nån sorts fika och kanske titt i antikvitetsaffären och glasblåseriet inne i själva kvarnhuset.

Den här bilens baklucka var inte öppen, men bilen i sig var intressant att titta på.

 

Den här plastmannen tillhörde väl kanske det som inte var nåt större värde i. Men så kostade den bara tio kronor också.

Men vi började bland bakluckorna. Det var förresten där jag såg den roliga munken med mikrofonen i föregående inlägg. På såna här loppisar finns det rätt mycket skräp, fast också en del fina saker. Fästmön gjorde en del fynd till bra pris – det mesta kostar ju nästan ingenting. Hade jag till exempel haft behov av en plastman kunde jag ha fått mannen till höger för en tia. Fast nu är jag ju inte så intresserad av varken män eller plastiga dito.

Det blev faktiskt ganska varmt, om än inte outhärdligt, att gå bland bakluckor och bord. Det var fantastiskt mycket liv i luckorna denna söndag, faktiskt! Många säljare och många presumtiva köpare.

Anna bjöd på glass och bubbelvatten med citronsmak. Det var gott med nåt svalkande. Vi gick ner till vattnet och tittade. Där var fult med folk som fotade fallet, doppade fötterna och matade ändor. På gräsmattorna ägnade sig några åt att spela volleyboll, medan andra sov på filtar. Och så fanns det folk som grillade på engångsgrillar direkt på marken trots att det är eldningsförbud just nu. (Det var inte så väldigt länge sen kvarnen brann, för övrigt… Året var 1998 och den återuppbyggdes året därpå.) Nä, jag har respekt för eld, jag. Den kan vara så förtärande och obarmhärtig.

Jag fick inte min lilla sjöjungfru att sätta sig på en sten framför det knäckta pilträdet.

Humle eller Dumle hade jag möjligen haft råd att köpa. Men jag ville inte.

Inne i kvarnen var det hett, men dess antikaffär vill man inte missa! Oj så många fina saker där finns! Riktiga kvalitetsprylar och allt från böcker och tidningar, via glas och porslin, silverprylar, möbler, plåtburkar fram till kläder. Jag noterade till min glädje att en likadan kexburk som jag fått efter min farmor såldes för 240 kronor och att blomkakburken jag fick av mamma förra året kostade 300 kronor. Där fanns en mindre variant av den senare, men det priset var lite för högt för mig. Jag hade möjligen haft råd med Humle eller Dumle…

Den kletiga räkmackan drog till sig getingar.

Vi avslutade vår utflykt med kaffe och räkmacka. Tyvärr kom ett antal getingar med på köpet, så njutningen blev inte så stor. Vi skrek och flaxade med armarna och kastade i oss mackan. Sen åkte vi hem.

Lite halvkyligt var det här hemma och somliga har dragit på sig tjocksockar. Vi har ändå kunnat sitta på ballen* och läst, pratat och ätit ostpaj med tomater och tzatziki till middag. I morgon börjar 50 procent av oss att jobba, medan andra fortsätter sin kamp för att hitta nåt jobb. Jag ska också ta en förnyad dust med a-kassan angående det arbetsgivarintyg de återigen påstår sig inte ha fått samt ännu en gång försöka förklara att jag aldrig i hela mitt liv har jobbat deltid, vilket det påstås att jag gör just nu. Ja, du hör/läser ju hör tokigt det är. Alla dessa duster tar emellertid hårt på krafterna, krafter som jag i stället borde lägga på jobbsökeriet i sig.

Nåt roligt i veckan då? Förhoppningsvis en träff med gäster från Sollentuna en dag samt en bokträff med mormor A. Och så hoppas jag på positiva besked angående framtiden, förstå. Jag vill ha ett liv igen.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Svettigt om örona…

Ett hett inlägg.

---

 

En underbart god vän just nu.

Hettan fortsätter. Det gäller att hitta sätt att klara den så att man mår bra. Understundom kan jag bli riktigt överhettad och matt. Det gäller att dricka vatten, söka skugga och avsvalkning. Inte överanstränga sig. Blir det för mycket av det goda slänger jag mig på sängen, under takfläkten i sovrummet. Det är det enda som hjälper då. Att duscha hjälper mest för stunden.

När vi hade hämtat oss, Fästmön och jag, från nattens dåliga sömn – den som inte enbart berodde på hettan utan mest på hänsynslösa grannar – tog vi bilen över till Tokerian.  Det är ljuvligt svalt och skönt där inne, så för en gångs skull estimerade jag att storhandla. Eller Anna storhandlade, jag köpte en kasse med snabbmat. Som tur var kom Frida ut och mötte oss i Himlen när alla kassar och väskor skulle bäras in! Jag for sen vidare hem till mitt – under fint sällskap av Agnetha Fältskog med senaste CD:n A i bilstereon.

Jag är skitsur.

Hemma hos mig försökte jag få tag i nån i bostadsrätts-föreningens styrelse, för nu tänker jag klaga formellt på mina störande grannar. Efter tre vänliga försök att be dem visa hänsyn är mitt tålamod slut. Men styrelsen verkar vara på semester – och det är dem väl unt i värmen! Samtidigt är jag trött på att folk alltid gör som de vill, skitsamma i regler. Det här att det ska vara tyst i huset klockan 23 kan man kanske tänja på under fredags- och lördagskvällar, men baske mig inte en söndags-kväll. Jag hoppas att de lugnar sig med grillandet också nu när det är sån hög brandrisk och vanligt eldningsförbud utomhus. Jag läser om skogsbränder både här och där… Det är liksom inte så långt härifrån. Därför vore det lite bra om nån i styrelsen kunde ge dem lite hett om örona, så att säga. Det tråkiga i det hela är att flera omkringboende också blir störda, men som vanligt är det jag som agerar. Jag tar liksom ingen skit längre, det slutade jag med sen jag skilde mig 1999. BAH!

Men jag ringde min sister också. Vi uppdaterade varandra en aning samt enades om att ta det gemensamma efternamnet Vreesig. Och att försöka ses snart här i Uppsala. Kanske denna vecka, mer troligt nästa  dock. Idag blev det inte många jobb sökta (fanns inga passande), så nu ska jag fokusera på onsdagens intervju i stället och förbereda mig ordentligt inför den.

I morgon träffar jag eventuellt Kommunalrådet, om värmen så tillåter. Annars blir det nästa vecka det också.

Vad gör DU i värmen??? Och har DU några nedkylningstips? Skriv gärna några rader – om du orkar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Torrt i marker och media?

Ett inlägg i vilket Tofflan omvärldsspanar genom media.

Det är juli. Är det lika torrt i media som i våra marker? Eldningsförbud eller inte, jag eldar på det jag ser. I media, alltså.

 

En annan sorts boll än beach volleyboll…

Uppsalanyheter.se igång med beach volley. Nättidningen Uppsalanyheter.se låg nere alltför länge tack vare en attack på servern. Men nu är man uppe igen och toppar i skrivande stund med färggranna bilder från Birger Jarls årliga Beachvolleyturnering.

Vilka sjukreseregler gäller egentligen? En man från Morgongåva fick problem när han skulle ta en sjukresa hem från Sjukstugan i Backen. Vad är det för regler som gäller för sjukresor? Tja, i vart fall är det olika regler för ditresa och hemresa. Så otroligt smidigt – NOT! Själv reste jag hem tack vare Annas snälla mamma. Inget krångel alls. Men hur gör den som inte har nån bilburen närstående???

 

Man kan skriva om påhittade karaktärer i stället för att namnge dem man vill göra upp med.

Att lämna ut andras privatliv. Nej, enligt en artikel i Dagens Nyheter är det inte OK att göra upp med namngivna personer – vare sig i en bok eller på nätet. Bland annat menar litteraturkritikern Ulrika Milles att vi idag skulle se helt annorlunda på August Strindbergs utfall på namngivna. Ja, det skulle vi säkerligen. Men vi har fortfarande yttrandefrihet i vårt land. Och man kan ju skriva om påhittade karaktärer bara för att få häva ur sig… Fast vänta nu. Man får inte göra upp med namngivna. Men man får alltså skriva snällt om namngivna? Vilken sann bild – NOT! – det blir då…

En fylla i veckan förkortar livet. Detta hävdar i alla fall Folkhälsoinstitutet – det norska, vill säga. Fast ett glas vin om dan är ju bra för hjärtat. Nej, det handlar om att dricka en flaska vin, fem öl eller minst en halv flaska sprit i veckan – DET är farligt och förkortar livet, enligt norska Folkhälsoinstitutet. Då blir man nämligen berusad, vilket försvagar muskelceller i hjärtat och höjer blodtrycket. Däremot kan alkohol ha bra effekter mot blodfetter, alltså. Berusningsfylla är alltså inte bra för den som vill leva länge. Champagne är dock bra för minnet, enligt en färsk undersökning, dock inte av norska Folkhälsouniversitetet utan University of Reading.

 

Bond. James Bond. I Daniel Craigs skepnad.

Bond för 24:e gången. Den 23 oktober 2015 är det premiär för den tjugofjärde Bondfilmen ever, den fjärde för Daniel Craig. Vi som gillar James Bond kan pusta ut – jag var lite orolig med tanke på hur Skyfall slutade…

Vilket är landet där man jobbar minst antal timmar i veckan? Kolla in bildspelet så får du svaret!

Man fastnade i kundvagn. Ja, det ÄR verkligen nyhetstorka när man skriver om en man som kröp ner i en kundvagns barnplats och fastnade. Hur det gick? Mannen fick klippas loss.

Livet är kort.

Read Full Post »