Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ses’

Ett hemvändande inlägg.


 

Nja, jag vet inte om rubriken stämmer, men 30 mil är väl överkomligt att köra. Fast… jag lär ju inte vara ensam ute på vägarna idag, så vi får hoppas att vi alla kan köra vettigt och bra och framför allt nyktert. Jag tog tre snapsar till maten igår samt en påsköl. Därför väntar jag en god stund med att köra. På väg ut ur stan tänkte jag hoppa in hos vännen M och säga hej, men det blir bara ett kort besök.

Motalabron svänger.

Motalabron åker jag tyvärr inte idag på hemfärden. Men igår nyttjade jag bron två gånger och det var sååå häftigt!


De här dagarna har gått fort.
I morgon är jag hemma i vardagen igen och det har jag blandade känslor inför. Jag har sett att det finns ett visst behov av att jag stannar kvar och hjälper till med det ena och det andra, men det är inte lätt att försöka hjälpa nån som inte vill och som nio gånger av tio inte är snäll. Nu är detta inte nåt nytt fenomen, däremot kan jag säga att det har förstärkts. Det blir nog säkert så för den som är ensam en stor del av tiden. Jag behöver bara gå till mig själv. Ursäkter får jag aldrig i form av ord. Däremot fick jag ett mycket generöst bidrag till min skrala kassa igår kväll. Det gör att jag känner mig riktigt rik – jag fick ju en påskpeng av vännen G tidigare också. Tack vare detta tänker jag köpa mig ett par nya gympaskor. Det är lite pinsamt att komma i trasiga skor när man ibland ska göra vissa saker som kräver stil. Sen är gympaskor kanske inte vad gemene man kallar stil. För mig är det vad som funkar ihop med hälsporren. Vidare ska jag använda pengarna till mat och kanske en bakelse till mig och Fästmön på min födelsedag.

Solglitter i sjön

Sjön och promenaderna ska jag sakna.

I morse vaknade jag till en kall, men solig sista dag här i Metropolen Byhålan. Jag vet att jag saknar sjön och promenaderna så snart jag har lämnat stan – Fyrisån hemma i Uppsala är inte nåt vatten att skryta om. Jag har administrerat hit och dit nu på morgonen. Gjort det jag ska, helt enkelt. För att inte tappa sugen har jag en del små ljuspunkter att se fram emot nästa vecka. Bland annat ska jag åka till vännen A i morgon kväll och provsitta skrivbordsstolar. Kanske följer nån av stolarna med hem till mig. Min skrivbordsstol hemma är ju numera inte trasig bara i sitsen utan färdig att kollapsa rent allmänt. Jag tror inte att mina grannar skulle estimera om fettberget jag dråsade i golvet. Vidare ska vännen FEM få ett långt telefonsamtal endera kvällen, för det var lite tråkigt att vi inte kunde ses. Och vännen I och jag blev avbrutna mitt i en mening igår. Den meningen vill jag gärna att I avslutar.

I kväll hoppas jag att jag somnar i min egen säng. Jag har emellertid inte haft nåt emot att sova på golvet – ryggen har varit tacksam. Min säng hemma är väldigt mjuk och sängbottnarna har nog gjort sitt. Men det får vänta till bättre tider. Och blir inte tiderna bättre får jag väl göra som hos mamma – sova på golvet. Under förutsättning att jag har nåt golv att sova på. Det vill jag hoppas och tro.

Min säng hos mamma

Min säng hos mamma är en madrass på golvet. Det gillar ryggen.


Var sover DU bäst??? Skriv gärna några rader och berätta så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med såväl friska vindar som gamla pustar.


 

Åhléns från Dragarbrunnsgatan

Åhlénshuset i sin nya skrud sett från Dragarbrunnsgatan.

Det tillhör inte vanligheterna att jag åker in till stan. Det blir kanske högst en gång i månaden. Jag har liksom inget där att göra, oftast. Idag skulle jag emellertid träffa F utanför hans jobb. Medan jag väntade på att han skulle avsluta sina arbetsuppgifter och ta lunch passade jag på att kika in i en affär samt fota lite. Nog visste jag att man river fasaden på Åhlénshuset, men att se glashuset i verkligheten var lite av… en chock… Tårtpappersfasaden har plockats ner. Från Dragarbrunnsgatan såg man ett modernt glashus. Och jag vet inte vad jag tycker om det, riktigt. Jag får associationer till psykiatrins glashus, Sjuktugan i Backens skrytbygge där behövande inte får plats och de som vistas där får ännu mer ångest av allt glas…

 Hus på Dragarbrunnsgatan

Äldre bebyggelse på Dragarbrunnsgatan, snett emot Åhlénshuset, ungefär.

I stan var det liv och rörelse. Jag blir snabbt trött när jag vistas där. Folk går på en, cyklister och bilar kör som galningar på Dragarbrunnsgatan trots att det bara är 30 där och lite halvgågata. Utanför de flesta affärer sitter tiggare. Bilar parkerar mitt för utfarter och… Nej, jag tycker i ärlighetens namn att det är ganska skönt att inte tillbringa så mycket tid i centrum. Det gick förresten bra att åka buss ner, men på hemvägen blev jag åksjuk.

Fast mellan ankomst till centrum och hemfärd träffade jag ju två av mina favoritkillar. Som alltid när vi träffas, F och jag, går tiden snabbt. En och en halv timme flög iväg. Jag får alltid sån energi av F och jag blir så stimulerad av hans intelligens. Och så fick jag lite hopp om ljusning. Kanske, kanske kan det bli nåt. F kollar på sitt håll, jag på mitt. Det vore roligt att få brinna för nånting igen. 

Japanska räkor med ris

Japanska räkor med ris. Det gröna på bilden är viss en ring av purjolök.

Vi åt japanskt. Jag försökte att inte äta så mycket, men blev proppmätt på räkor och ris med tillbehör. F åt biff ur nån märklig låda. Och så babblade vi – om böcker och filmer och tolkningar. I morgon reser F till Spanien. Jag är inte så lite avis på det…

Ytterligare ett par ärenden hade jag på stan. När jag hade följt F tillbaka till hans jobb skuttade jag upp på gågatan och traskade bort till Myrorna. Ryggen kändes av mer och jag blev lite rädd att den skulle börja bråka alldeles för mycket. Peppar, peppar är den hyfsad så länge jag inte vrider mig för konstigt.

Jag träffade äldste bonussonen och fick en pratstund med honom medan han arbetade med DVD-filmer. Nere i bokkällaren hade han satt en praktikant i arbete med att torka hyllor. Rent och fräscht är det verkligen på nyrenoverade Myrorna! Naturligtvis tog jag en sväng bland böckerna, men ingenting fick följa med hem. Jag behöver som sagt inte alltid handla, det är roligt att bara titta.

Musik och litteratur Myrorna Kungsängsgatan

Det finns både musik och litteratur hos Myrorna i källaren på Kungsängsgatan.

 

Böcker används som stolpe för klädställning

Böcker används delvis på ett alternativt sätt i Helping Hands citybutik.

Nästan vägg i vägg med Myrorna har Helping Hand en liten citybutik. Där finns mest kläder och sånt är jag inte så road av. Däremot estimerade jag mycket klädställningarna vars stänger var utsmyckade med böcker. Där kom böcker till nytta på annat än vanligt sätt. Roligt såg det ut, dessutom, detta alternativa användningsområde.

Det börjar närma sig födelsedagar för ett par i familjen, så jag hade ett sånt ärende på stan också. Naturligtvis kan jag inte berätta mer detaljerat om det och inte heller kan jag lägga ut nån bild – man ska inte förstöra en överraskning. Jag är lite nöjd med mitt minne, som för en gångs skull fungerade, så mycket kan jag avslöja.

 

 

 

Det blev nåt litet till mig själv också från en affär. Naturligtvis nåt ätbart av det söta slaget.

Rund röd burk I hjärta sweets

Det blev nåt litet och sött till mig själv. Dock inte denna burk. Den fick vara kvar hos Helping Hand. På prislappen stod 15 kronor.


Jag har just avslutat ett telefonsamtal 
med en nybliven 98-åring. Kristallklar i huvudet berättade hon att hon fick en bok i födelsedagspresent som hon nu ska läsa. Det är en bok jag själv nyligen har läst. Jag blev riktigt glad av att höra hennes pigga stämma och att få veta att hon mår bra.

Ja, en lever ju inte för alltid, men jag är glad så länge jag kan bo hemma. På vintern går jag förstås inte ut, fast prata kan jag!

Förhoppningsvis blir det tillfälle att ses i påsk, om orken och piggheten dröjer kvar. Tänk vilken härlig faster mamma har! En riktig förebild, denna 98-åring, för en som snart blir… 53.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett röjande inlägg med lite pust, stånk och stön.


 

Att hålla ordning hemma är inte alltid så roligt. Men det är viktigt för att jag ska må bra. Därför har jag röjt lite idag. Det började med att jag tog bort ljusslingan från balleräcket*. Jag har nog sett att det finns ljusslingor lite här och var på ballar**, buskar och träd här i området. Fast idag var det dags att på riktigt säga ajöss till vintern, tyckte jag.

Sen började jag rulla ihop min slinga. Jag rullade och rullade och rullade… Rulladirulla, med andra ord. Men inte fasen begrep jag hur slingan, vars ljuskedja är sex meter lång och vars totala längd är det dubbla, det vill säga tolv meter, fick plats i den lilla, lilla kartongen till höger på bilden… Efter många fula ord och rivsår (det är metallkrokar i slingan) slet jag fram en papperskasse från en affärskedja jag sällan handlar på. Nån nytta ska man ha av såna också. Hos mig blev den förvaringskärl för min ljusslinga. Kärlet, påsen, alltså, är nu utburen i förrådet. Vi får se om vi ses nästa år.

Ljusslinga i papperskasse kartong bredvid

Hur ljusslingan fick plats i den lilla, lilla kartongen till höger på bilden är en gåta.


Övrig röjning här hemma 
har bestått av lite uppfräschande åtgärder i köket samt ett snabbvarv med den lilla dammsugaren. Ljusslingan barrar nämligen nästan mer än en äkta rödgran

Sen har jag suttit med mina räkningar, det ingick i dagens administration. Trots räkningen för årsskötseln av graven gick jag på plus den här månaden – ändå har jag betalat alla mina övriga räkningar. Men jag lever stundtals fortfarande på mammas julklappspengar och de kontanter hon stack till mig under de två veckor hon var här. Ja, jag skäms. Jag blir snart 53 år och tar emot pengar av min gamla mamma, som får en urusel pension.

 Jag o mamma

Jag och mamma i somras på hennes 79-årsdag.

I sommar fyller mamma 80 år och har varit ensam nio av dessa. Hennes sorgebarn i Uppsala gör inte mycket för att sprida ljus i hennes tillvaro. Om allt hade varit annorlunda hade jag till exempel köpt mamma en ny höj- och sänkbar säng. Den hon har nu gick anordningen sönder på i och med flytten till lägenheten 2010. Fem år… Mamma vägrar kontakta en arbetsterapeut och få det hela utbytt. Hon är rädd att hon ska få betala för att hon har haft sönder den gamla. Så annorlunda MYCKET hade varit om jag hade bott närmare mamma… Ja ja, en höj- och sänkbar säng till min mamma står överst på önskelistan…

Nu ska jag inte röja så mycket mer än en liten hemlighet: vi ska äta slaskmat i kväll. Fästmön vet en snabbmatskedja som serverar ett alternativ inom hennes diet så dit åker vi när hon har slutat jobba. Eventuellt slutar Anna senare idag, för det ska pratas övertagande av arbetsplats av privatägt företag. Jag tycker mest det verkar struligt när offentlig verksamhet ska leka affär. Rykten går och folk – och därmed kompetens – flyr. Nej, det är inte lätt att vara arbetstagare i Sverige år 2015. Och bland arbetsgivare skulle det behöva röjas lite, inte bara inom verksamheter.


PS Missa inte tävlingen! Den är för ett gott ändamål!!! Klicka här och skriv nåt fenomenalt!

 

*balleräcket = balkongräcket
**ballar = balkonger

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett spänt inlägg.


 

Trötta fötter

Två trötta fötter i sängen hemma.

Äntligen fick jag sova i natt! Maria Lang-filmen på TV4 blev ett riktigt sömnpiller för min del. Jag vaknade till, öppnade ett öga och stängde av när eftertexterna började rulla. Men jag hade ju sett filmen tidigare och visste vem som var mördaren, tack och lov. Värre är det när jag ska se TV-film som jag aldrig har sett tidigare i sovrummet och somnar ifrån. Det har hänt att jag har ringt vänner och bekanta och till och med mamma för att få höra slutet berättas för mig.

Eftersom jag sov så gott i natt vaknade jag tidigt. Eller också hade det med återgången till normaltid att göra. Jag kände mig utvilad och ägnade den första timmen åt att avsluta ett oerhört spännande parti Wordfeud med A (jag förlorade) samt skriva ett par jobbansökningar. Jag har orienterat mig ytterligare lite mer inför eftermiddagens övning i Kungliga Hufvudstaden. Det är ett väldigt intressant uppdrag jag ska intervjuas för. Det vore inte heller helt fel att få nåt att göra igen medan jag väntar på svar från annat håll om andra spännande saker.

Dagens riktiga bonusgrej blir att träffa I efter intervjun. Det har gått lång tid sen vi sist sågs. Så blir det ibland trots korta geografiska avstånd. Men man kan ju ha kontakt på andra sätt idag.

Min vecka i övrigt är relativt blank, men kan ju tänkas fyllas om det sker mirakel. Fast jag slutade ju tro på mirakel och drömmar sommaren 2013. Det bästa är att försöka göra sitt bästa.

Sanden i timglaset rinner ut och det återstår färre besök än 16 000 till miljonen på den här bloggen. Därefter stänger jag den. Nu har jag provat att skriva så här sen maj 2009. Det räcker. Men jag slutar aldrig att skriva – på ett eller annat sätt.

Vad händer hos DIG idag??? Skriv några rader i en kommentar så har jag nåt intressant att läsa på tåget, tunnelbanan eller när jag kommer hem!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hett inlägg.


 

takfläkt

En underbart god vän just nu.

Hettan fortsätter. Det gäller att hitta sätt att klara den så att man mår bra. Understundom kan jag bli riktigt överhettad och matt. Det gäller att dricka vatten, söka skugga och avsvalkning. Inte överanstränga sig. Blir det för mycket av det goda slänger jag mig på sängen, under takfläkten i sovrummet. Det är det enda som hjälper då. Att duscha hjälper mest för stunden.

När vi hade hämtat oss, Fästmön och jag, från nattens dåliga sömn – den som inte enbart berodde på hettan utan mest på hänsynslösa grannar – tog vi bilen över till Tokerian.  Det är ljuvligt svalt och skönt där inne, så för en gångs skull estimerade jag att storhandla. Eller Anna storhandlade, jag köpte en kasse med snabbmat. Som tur var kom Frida ut och mötte oss i Himlen när alla kassar och väskor skulle bäras in! Jag for sen vidare hem till mitt – under fint sällskap av Agnetha Fältskog med senaste CD:n A i bilstereon.

Toffla sur m 3Dbrillor 20111

Jag är skitsur.

Hemma hos mig försökte jag få tag i nån i bostadsrätts-föreningens styrelse, för nu tänker jag klaga formellt på mina störande grannar. Efter tre vänliga försök att be dem visa hänsyn är mitt tålamod slut. Men styrelsen verkar vara på semester – och det är dem väl unt i värmen! Samtidigt är jag trött på att folk alltid gör som de vill, skitsamma i regler. Det här att det ska vara tyst i huset klockan 23 kan man kanske tänja på under fredags- och lördagskvällar, men baske mig inte en söndags-kväll. Jag hoppas att de lugnar sig med grillandet också nu när det är sån hög brandrisk och vanligt eldningsförbud utomhus. Jag läser om skogsbränder både här och där… Det är liksom inte så långt härifrån. Därför vore det lite bra om nån i styrelsen kunde ge dem lite hett om örona, så att säga. Det tråkiga i det hela är att flera omkringboende också blir störda, men som vanligt är det jag som agerar. Jag tar liksom ingen skit längre, det slutade jag med sen jag skilde mig 1999. BAH!

Men jag ringde min sister också. Vi uppdaterade varandra en aning samt enades om att ta det gemensamma efternamnet Vreesig. Och att försöka ses snart här i Uppsala. Kanske denna vecka, mer troligt nästa  dock. Idag blev det inte många jobb sökta (fanns inga passande), så nu ska jag fokusera på onsdagens intervju i stället och förbereda mig ordentligt inför den.

I morgon träffar jag eventuellt Kommunalrådet, om värmen så tillåter. Annars blir det nästa vecka det också.

Vad gör DU i värmen??? Och har DU några nedkylningstips? Skriv gärna några rader – om du orkar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett allt annat än fredagsmysigt inlägg.


Min arbetsdag
var en blandad kompott. Jag gjorde en del bra prylar idag, trots allt.

Kylskåpsmagneter

Visdomsord på kylen på jobbet.


Jag gjorde en ovanlig sak idag:
Jag läste lokalblaskan till morgonfikat. Eftersom jag fick rusa iväg på ett jobb blev jag utan fredags-go-fikat. Min rast blev därför ensam med tidningen närmare klockan halv elva. Passade på att tjabba lite med nån liten tillförordnad chef på blaskan också via Twitter. Likt en politiker undvek chefen att svara på en fråga. Eller också begrep h*n inte. Det var en rätt otrevlig konversation. Jag är glad att jag inte längre betalar för att få läsa blaskan.

UNT o kaffemugg

Ensam med lokalblaskan och en mugg kaffe.


Det näst bästa jag gjorde
var att hjälpa en person att göra lite struktur i internettillvaron. Det allra bästa jag gjorde var att ringa ”Lisbeth”. Ja, du kanske minns ”tokan” på mitt förra jobb, hon som är både klok och rolig och som jag då och då citerade här. Jag ringde helt enkelt för att klaga min nöd och besvikelse över det där nejet som kom idag. Och för att höra om hon vill ses nån gång. Det vill hon, så det ska vi. Men det blir väl i mars, när jag har slutat vara borta från Uppsala tolv timmar om dygnet.

I morse hann jag byta plats på kontoret också innan jag stack iväg på brandkårsutryckning. Nu sitter jag med ansiktet ut mot korridoren, fast med en ”skrivbordsvägg” emellan. Förut satt jag på andra sidan, med ryggen ut mot korridoren. Eftersom gardinen i fönstret bakom inte får vara fördragen, vägrade jag att sitta kvar. Avskyr att ha folk bakom ryggen. Arbetsmiljön på mitt jobb är under all kritik. Alarmerande. Det här är en grej av flera som inte är bra.

Mässingsklocka

Alarmerande arbetsmiljö.


Sista timmarna på jobbet
satt vi tre som var på plats idag på det gemensamma kontoret mest och gäspade. Alla var jättetrötta. Vi gjorde allt för att hålla oss vakna. Jag lyckades till och med HTML:a lite.

Nä, inte kom det särskilt mycket snö här. Men kallare blev det och lite halt. Det gick i alla fall bra att köra hemåt. Jag hade ingen lust alls, utan fick tvinga mig själv att stanna till vid Tokerian för att införskaffa… mjölk, fil och vad det nu var. Handlingslappen låg förstås hemma. Medicin, hade jag till exempel behövt… Det blev i alla fall tillfälle att hälsa på en granne som inte hälsade tillbaka. Mest pinsamt för grannen, tyckte jag.

Lägenheten var kolsvart när jag kom hem. Ingen Fästmö. Nej, idag åkte hon hem till Himlen efter jobbet för att vara mamma på heltid i två veckor. Men jag åker förstås ut i morgon och stannar till söndag. Och faktum är att jag tror att hon kommer tillbaka hit nån gång. Hon har lämnat lite prylar efter sig på strategiska platser.

Annas brillor farmor pappa farfar

Annas brillor ligger framför fotot på farmor, pappa och farfar på halvabordet i hallen. Jag tror bilden är tagen när farmor och farfar har kommit till Sverige. De ser i alla fall väldigt glada ut, kanske för att de är återförenade efter kriget.


Jag har jobbat i slowmotion
med att montera ner det sista av julen här hemma. Till och med julgardinen i vardagsrummet åkte ner och den svarta kom på plats. Men den behöver en Annas touch, så jag litar på att hon

rättar till

nästa gång hon kommer hit. Jag har klättrat på stolar och pallar, men jag har baske mig inte aparmar som räcker till att justera gardinkappan. Ibland behöver man vara två.

Nu sitter väl 

alla andra

och ägnar sig åt fredagsmys. Själv har jag vikt den här kvällen åt fredagsbajs. Här ska baske mig inte mysas. Men jag tänker sprätta en bira och kanske hälla upp en prästostbåge eller två i en skål. Och sen tänker jag läsa ut Fjärilseffekten.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lite städmaniskt inlägg med fokus på att suga ut julen.


Jag vet att många tycker
att jag är städmanisk. Har de som tycker det nåt problem med att jag städar, eller vad? Jisses, om jag vore seriemördare eller våldtäktskvinna, vore det problem på riktigt.

Nu håller jag på att städa ut julen. Och julmusten – och lusten – liksom sugs ur mig för att bland annat hamna i min dammsugare. Det började redan igår med att jag slängde ut granen. Alltså, det funkade inte att ha den kvar, för den barrade enormt. Annars tycker jag nog att julen inte ska slängas ut förrän till Tjugondag Knut.

Nästan tre timmar tog det lilla projektet igår. Sen åkte jag och hämtade Fästmön från jobbet, tog en tur till Himlen och så landade vi här i New Village. Jag lagade mat, vi drack vin och såg på Stjärnorna på Slottet. Jättetrötta kröp vi i säng redan vid 23-tiden. Så roliga är vi en lördagskväll.

Idag började Anna jobba klockan 13 och ska jobba ända till 21. Jättekul. NOT! Vi har knappt setts – i alla fall inte på tu-kvinna-hand – under alla storhelgerna. Men faktum är att vi hoppas på en ledig dag tillsammans i morgon. Vad ska vi hitta på hela den dan, tro? Tja, vi ska nog inte vara för säkra på att hon får vara ledig. Det verkar vara massjukskrivningar på hennes jobb just nu vad gäller all personal. Detta innebär att de som redan jobbar tvingas jobba ännu mer och ännu längre pass. Jättetufft läge, med andra ord.

Lite hoppas jag i alla fall på morgondagen, att vi får den, vill säga. Tänkte börja med myset redan i kväll och servera rödvin till kex och goda ostar, bland annat en trio cheddarostar köpta till jul, egentligen.

Tre små cheddarostar i trälåda

Tre små cheddarostar i en trälåda hoppas jag att vi får avnjuta i kväll.


Julen, ja…
Det var ju den det här inlägget skulle handla om… Idag bestämde jag mig för att ta bort juldukar och det mesta av julpyntet också. Jag menar, om jag ändå ska damma och dammsuga känns det lite fräscht att lägga på rena dukar.

Stortomtar, julkrubban med de sex vise männen, luciatåget, änglaspelet och deras kompisar åkte ner i i jullådan.

Jullådan

I jullådans botten ligger krubban och stortomtarna.


Det är nog inte bara barr
jag får gå och plocka de närmaste månaderna utan också kvarglömda tomtar, säkert. Men jag försökte få med alla småtomtarna och de smärre julfigurerna också.

Små julpryttlar

Små julpryttlar.


Nu är jag jävligt inkonsekvent,
tycker Vän af Ordning, men det skiter jag i. Jag lämnar nämligen kvar mina fina julfigurer som hänger i köksgardinen samt adventsstjärnor och dito stakar. De får sitta uppe en vecka till, för det här mörkret som råder är som en tung, blöt filt som behöver lysas upp lite grann.

Adventsstjärna i mässing

En av adventsstjärnorna som får hänga kvar ett tag till.


Riktigt färdig för dagen
är jag inte. Men jullådan är packad – förutom figurerna i köksgardinen. Jag har dammat och bytt dukar, hunnit med att telefonera med mamma (vi ringdes ”bara” två gånger igår…) Nu väntar ett varv med dammsugaren. Gissningsvis är det dags att hänga ren tvätt från dagens andra maskin efter det. Frågan är bara var…

Jag tänker ta en behövlig dusch och tvätta eventuella barr ur barret innan jag sätter mig ner och äter middag: stekta räkor szechuan (rester från i fredags). Sen ska jag bara floppa i bästefåtöljen och läsa min bok på gång. Vara lite leeedig. Min julmust är utsugen!

Vad pysslar du med då??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »