Twitterapp: Felsökning via telefonkö, reseta och gem

Ett inlägg om en krånglande Twitterapp.

---

 

Uppdaterat inlägg: Jag gjorde en smärre uppdatering av iOS på iPhonen till version 8.1.3. Då funkar Twitterappen som den ska igen. Märkligt att ingen bredbandsexpert ”tipsade” mig om detta…

 

 

Jag kokar. Kinderna är högröda och blodet bubblar. Det har uppstått ett tekniskt fel och jag hittar ingen lösning. Just att jag inte hittar nån lösning är det som irriterar mig mest. Inte ens Bredbandsexperten kunde hitta nån lösning… Så nej, Bredbandsexperten, ni får det INTE att funka – trots att det står så på er webbplats. Men 19 spänn i minuten tog ni. Jag bävar för räkningen.

Det började med att jag gjorde en helt vanlig uppdatering igår förmiddag av min Twitterapp. Inget konstigt med det. Jo – den slutade fungera. När jag kör trådlöst via min router. Om jag stänger av kontakten med mitt wi-fi på mobilen funkar appen. Jag har provat omstarter av såväl router som mobil, men inget hjälpte. Så idag på seneftermiddagen tog jag mig i kragen och ringde efter hjälp. Man ska ju ta hjälp när man inte kan själv, har jag hört… (<== viss självinsikt)

I ungefär trekvart satt jag i telefonkö till min bredbandsleverantör Bredbandsbolaget, för det är liksom där problemet ligger. Appen funkar nämligen hur bra som helst när jag kör trådlöst – via andra bredbandsleverantörer… Det har jag nämligen provat idag. Till sist kom jag fram och fick prata med en pöjk. Han testade alla möjliga saker och jorå, han kunde se att det var lite dålig signal i mitt trådlösa nät. (Ibland får jag ingen kontakt när jag till exempel spelar eller så.) Jag fick

reseta routern,

det vill säga

återställa och starta om modemet,

som man sa förr. På baksidan finns ett litet jävla hål och det skulle jag peta i. Med ett gem i tio till femton sekunder. Om det hjälpte? Nej.

”Glad såsom fågeln i morgonstunden…” är jag INTE!

 

Till sist gav pöjken upp och hänvisade mig till svindyra Bredbandsexperten. Och det enda den experten kunde be mig testa var att ominstallera Twitterappen alternativt hela mobilen. Jag ominstallerade appen. Då fungerade den via wi-fin. I tre sekunder. Nu är den likadan igen, det vill säga den fungerar om jag stänger av wi-fi-kontakten på iPhonen.

I tre sekunder jublade jag. Då dök min mejlleverantörs server, så jag kunde varken skicka eller läsa e-post heller. Men tack och lov har jag varit med förr och vet en bakväg in. Det där med att ta hjälp… det gäller bara i vissa sammanhang, korrigerar jag mig nu…

Vilket påminner mig om att det är dags att laga mat. Koka potatis och steka fiskpinnar kan jag nog utan vare sig gem eller att reseta. Tur att spisen inte är trådlös.

PS Bredbandsbolagets webbplats fungerar inte i alla webbläsare. Bra och förtroendeingivande, va..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Favorit (?) i repris

Ett inlägg om den Tofflianska måndagen.

Vilken tur att jag har ett gott minne när det är så kort! Och vilken tur att jag har en enastående Fästmö, van vid att hålla reda på en stor familj! Anna påminde mig nämligen i en kommentar om att jag faktiskt har vissa resurser – i form av torkad svamp! Denna kan jag ju hälla ner i kantarellsoppan för att få den mer som… kantarellsoppa. För idag blir det favorit (?) i repris till middag: bröd och kantarellsoppa.

Inte bara en burk utan två…

Jag tror att den ena burken härstammar från Den Hjärtegoda L och den andra från mammakusinen B. Nu är det ett tag sen jag fick burkarna, men visst håller sig torkad svamp i typ… ett par, tre år??? Äh, jag testar så får vi se! Om inte annat kanske kantarellerna har blivit till penicillin. Det kan ju var bra att inta ett par doser av detta bakteriedödande med tanke på alla smitthärdar som går omkring och hostar och nyser.

En bloggbekanting till mig skrev för ett tag sen om hur äckliga folk kan vara på bio. Själv såg – och framför allt hörde! – jag en person igår som gav ifrån sig en stor klump, uppdragen ur djupet av sina luftrör. FOLK ÄR VERKLIGEN VIDRIGA IBLAND!!! Jag vill knappt tänka på hur klumpen såg ut – eller luktade… Men jag har svårt att släppa tanken…

Mitt på dan idag är det dags att plocka fram den månatliga statistiken för bloggen. Jag har noterat en viss nedgång i antal besök. Förhoppningsvis har ett gäng oönskade besökare äntligen insett att jag verkligen inte skriver om dem – det enda som tycks intressera dem. Vidare har andra säkert tröttnat på att läsa samma sak om och om igen: hur jag fördriver mina dagar med att söka jobb och städa och promenera. Det blir liksom favorit (?) i repris så gott som varje dag. Inte ett dugg intressant.

Men så finns det några närmast sörjande som läser. En del kommenterar dessutom ibland. Några få kommenterar ofta. Det tycker jag är kul. Ibland blir jag rörd och glad över stora ord, peppande ord. Ibland blir jag irriterad och förbannad för att människor uttrycker sig så att jag tolkar det till det värsta. Ja, jag är visserligen kommunikatör, men framför allt är jag människa… Trots att jag inte harklar mig  och spottar slem offentligt…

Sen finns det ett gäng som kommenterar via Twitter. Jag hänvisar dem konsekvent hit. Men några har fått för sig att de måste registrera sig som WordPressanvändare då! Fel! Det man emellertid måste göra första gången man kommenterar är att fylla i några uppgifter om sig själv: sitt namn – eller sitt nick – sin e-post-adress och sin eventuella bloggadress eller webbplats. Och då står det ju var och en fritt att kalla sig typ Kalle Anka, om man nu vill det…

För nästan precis på dan tre år sen skrev jag ett inlägg om långtidssjukskrivnas väg tillbaka till arbetslivet. Bland annat nämnde jag en kvinna som satt och virkade hela dagarna. Det var samhällets sätt att få tillbaka henne ut i jobb. Hon själv drömde om att bli swahililärare… I morse fick jag en kommentar till det inlägget – alltså tre år efter att jag skrev det. Jag blev tvungen att läsa igenom det för att kolla om jag fortfarande stod fast vid mina ord. Det gör jag. Mer än nånsin idag!!!

De här kakorna är nog också virkade på jobbet, men har ett marknadsföringssyfte. De finns att beskåda IRL på Ubbes konditori i Metropolen Byhålan.

Som vanligt har jag inlett dagen med att söka jobb. Det låg bara en annons i pipelinen idag, men det var ett ganska spännande jobb och icke att förakta. Förhoppningsvis hittar jag ett eller två jobb till under dagen. Vidare ska jag försöka ta mig i kragen och ringa till en byrå jag har blivit tipsad om. Tänkte bara vänta tills måndagsmorgonen är över. Folk har en tendens att inte vara så intresserade av jobbsökande Tofflor då. Ett nej har jag för övrigt redan fått idag.

I morgon ska jag börja rapportera in mina jobbsökaraktiviteter i september till Arbetsförmedlingen. Jag hoppas att man kan skriva, spara och pausa för att återkomma senare. Det finns ju en hel del att rapportera härifrån… Tänk om AF:s servrar brakar… Jaa, som synes är jag ibland en rätt negativ typ. Framför allt är jag negativ när jag tycker att nånting känns jobbigt/onödigt. Jag har alla mina sökta jobb med diverse uppgifter på Excel-fil. Vore hur smidigt som helst att bara kunna skicka över den. Nu måste jag i stället sitta och knappa in post efter post… I ett typiskt webbformulär av värsta sorten. Jädra terapiarbete! Har bättre saker att ägna mig åt, liksom…

Förutom att ta fram bloggstatistik ska jag städa av i badrummet och i duschrummet idag samt tvätta en maskin blått. Min promenad tar jag därför troligen senare i eftermiddag. För ut ska jag, regnet till trots! Det mesta tycks ha kommit i natt, kanske det blir uppehåll under dan?

Vad händer hos dig idag??? Kör du också några favoriter (?) i repris eller???

Livet är kort.

Read Full Post »

Sökta jobb, soppor och promenader

Ett fundersamt inlägg. 

Det blev lite för mycket med tre nej igår. Det blev lite för mycket kvittens på min värdelöshet. Det är svårt att hitta den tappade sugen igen. Därför börjar jag inte min dag med att söka jobb idag. Jag har för övrigt inte hittat några nya, intressanta tjänster att söka sen igår.

När man inte känner sig så bra och så glad en dag är det skönt att ha en blogg att ventilera på/med/hos – vilken preposition ska jag använda här? Visserligen försöker jag då och då ta kontakt med En Levande Människa, men det är svårt. Jag känner mig inte särskilt spirituell och människor som jobbar har inte alltid tid. Dessutom vill inte människor alltid. (Rädda att bli smittade?) Jag pratade med en villig vän häromdan. H*n sa att människor inte vet vad de ska säga ibland. Sant! Men så klart vill väl jag som de flesta andra ha pepp och tröst när jag är ledsen, inte flams när jag är tragikomisk.

Men det är många stunder när det inte finns nån. Dessa stunder blir allt fler och allt längre. Jag säger inte att det är andras ”fel”, det är jag som drar mig undan. Jag känner mig ju inte så jävla spirituell nuförtiden, som sagt… Så nu ska jag peppa mig själv lite!

En titt i min sökta-jobb-lista! På just den här sidan var bara en tjänst rödmarkerad, det vill säga ett nej.

Det är faktiskt inte så illa pinkat att…

• ha sökt 46 jobb i augusti
• ha sökt 41 jobb hittills i september

Tyvärr har jag…

• fått nej på 20 av dessa

vilket innebär att jag har…

• chans att få nåt ja på 67 jobb!!!

Av dessa 67 är fyra stycken riktigt, riktigt intressanta, bland annat de två tjänsterna jag sökte igår. Så jag får väl fundera över vad jag ska offra till gudarna för att blidka dem så att de ger mig lite vind i seglen…

En sökta-jobb-lista är för övrigt en väldigt smart lista att ha! Där skriver jag in vilka tjänster jag söker och hos vilka företag, vem på företaget som kan lämna mer information (inte alltid jobbannonser innehåller såna uppgifter…), när jag har ansökt och när ansökningstiden går ut. På listan skriver jag också upp andra aktiviteter, till exempel tvångsaktiviteter hos Arbetsförmedlingen, intervjuer etc.

Nästa vecka blir det ny månad. Då ska jag för första gången inte ringa AF Kundtjänst utan i stället knappa in mina jobbsökaraktiviteter hos AF på nätet. Om jag nu har hittat rätt ställe. Man kan nämligen lägga in uppgifter om sig själv på flera ställen hos AF. Snacka om rörigt och flängt! Jag förstår inte vitsen med detta alls. Gissningsvis blir det kaos nästa vecka när alla arbetssökande som får a-kasseersättning ska skriva in prylar. Hoppas AF har friska servrar som är fulla av utrymme. Det kanske är fler än jag som ska rapportera av runt 50 aktiviteter i september, liksom… Ja, det är lätt att bli negativ när det gäller AF, så allt som är bra med stället genererar ett rejält kryss i innertaket, så att säga…

Ett rejält kryss i innertaket.

Vad händer idag då? Jag försöker stänga öron och ögon för alla glada typer som befinner sig på Bokmässan. Nästa är ska även jag vara där, bara så du vet. För att marknadsföra min nyutgivna bok. (Jag är ironisk här.) Till dess stannar jag här hemma och tar mina promenader. Idag blir det kanske till och med två, för jag ska gå över till Tokerian och köpa pulversoppa till helgen. Bra mycket billigare än Keldas soppor och lite större variation.

Igår kom det pengar från inkomstförsäkringen! Detta innebär att det bara fattas 1 700 kronor för oktober månads budget. Det ska nog baske mig gå att få ihop, det här… Tack, Bliwa, min räddare i nöden! Min totala inkomst denna månad hamnar nu på 7 940 kronor.

Till middag idag slår jag på stort och äter fisk. Har en portion lax med dill- och citronsås samt ris kvar sen Elias var här. Matlådan står på tining. Det blir finemang, det, för nån fisk har jag ju inte ätit alls den här veckan.

Dagens promenad ser jag fram emot, för jag ska testa Runkeeper. Eller Walkkeeper blir det ju för min del. Man ska inte springa innan man har lärt sig gå. Mina fötter är verkligen inte 100 procent än, men de blir bättre. Precis som jag. Eller..? (Retorisk fråga med flera stänk ironi.)

Så ska DU söka några jobb idag, köpa pulversoppa eller promenera? Skriv några rader och berätta. Jag blir rätt glad för all uppmärksamhet jag får. Även om det bara är ytligheter.

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 36: Räka och Röka

Ett inlägg om den Tofflianska veckans bra prylar och dåliga dito.

Medan jag sussar på örat en stund till får du roa dig med att läsa om min gångna veckas toppar (räka) respektive dalar (röka). Och… ja just det! På lördag den 7 september är det nio (9) år sen jag slutade röka. Bara så du som fortfarande förpestar luften för dig själv och andra vet och kan sluta. För det går att sluta. Jag lyckades – efter att ha rökt i nästan 30 bast. (Ja, jag började ju röka på yngre stenåldern.)

Räka

• Spray:s tekniker (som lyckades få liv i servrarna så att min e-post funkade igen)
• LinkedIn:s felanmälan och tekniker (man får snabbt svar, snabbt besked om vad som krånglar tekniskt och snabb lösning på teknikproblemen!)
• Grönsaker på gång! (Alltid kul att kunna skörda sina egna – även om de står i krukor i köket…)
• Lyckad shopping (Ibland har man tur)
• Fin helg med Elias och Fästmön (Det var så mysigt så att ha gäster!)
• Bra redaktionsmöte på Uppsalanyheter (Kul att träffa vettiga människor, kort sagt!)

Röka

• Krånglande servrar hos Home.se/Spray (som jobbsökande måste jag ha en fungerande e-post!)
• Rekryterare som missade kvalifikation (Blir fundersam på hur väl ens ansökningar läses av rekryterare som ska hjälpa arbetsgivare att hitta rätt personer att anställa)
• Reklamfilmer på TV (Varför finns det så många dåliga när man kan göra bra???)
• Puckon som gör inbrott för att sno snus (Väldigt dumt, bara.)
• Två nej på jobb den här veckan (Ingen bra statistik.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Torrt i marker och media?

Ett inlägg i vilket Tofflan omvärldsspanar genom media.

Det är juli. Är det lika torrt i media som i våra marker? Eldningsförbud eller inte, jag eldar på det jag ser. I media, alltså.

 

En annan sorts boll än beach volleyboll…

Uppsalanyheter.se igång med beach volley. Nättidningen Uppsalanyheter.se låg nere alltför länge tack vare en attack på servern. Men nu är man uppe igen och toppar i skrivande stund med färggranna bilder från Birger Jarls årliga Beachvolleyturnering.

Vilka sjukreseregler gäller egentligen? En man från Morgongåva fick problem när han skulle ta en sjukresa hem från Sjukstugan i Backen. Vad är det för regler som gäller för sjukresor? Tja, i vart fall är det olika regler för ditresa och hemresa. Så otroligt smidigt – NOT! Själv reste jag hem tack vare Annas snälla mamma. Inget krångel alls. Men hur gör den som inte har nån bilburen närstående???

 

Man kan skriva om påhittade karaktärer i stället för att namnge dem man vill göra upp med.

Att lämna ut andras privatliv. Nej, enligt en artikel i Dagens Nyheter är det inte OK att göra upp med namngivna personer – vare sig i en bok eller på nätet. Bland annat menar litteraturkritikern Ulrika Milles att vi idag skulle se helt annorlunda på August Strindbergs utfall på namngivna. Ja, det skulle vi säkerligen. Men vi har fortfarande yttrandefrihet i vårt land. Och man kan ju skriva om påhittade karaktärer bara för att få häva ur sig… Fast vänta nu. Man får inte göra upp med namngivna. Men man får alltså skriva snällt om namngivna? Vilken sann bild – NOT! – det blir då…

En fylla i veckan förkortar livet. Detta hävdar i alla fall Folkhälsoinstitutet – det norska, vill säga. Fast ett glas vin om dan är ju bra för hjärtat. Nej, det handlar om att dricka en flaska vin, fem öl eller minst en halv flaska sprit i veckan – DET är farligt och förkortar livet, enligt norska Folkhälsoinstitutet. Då blir man nämligen berusad, vilket försvagar muskelceller i hjärtat och höjer blodtrycket. Däremot kan alkohol ha bra effekter mot blodfetter, alltså. Berusningsfylla är alltså inte bra för den som vill leva länge. Champagne är dock bra för minnet, enligt en färsk undersökning, dock inte av norska Folkhälsouniversitetet utan University of Reading.

 

Bond. James Bond. I Daniel Craigs skepnad.

Bond för 24:e gången. Den 23 oktober 2015 är det premiär för den tjugofjärde Bondfilmen ever, den fjärde för Daniel Craig. Vi som gillar James Bond kan pusta ut – jag var lite orolig med tanke på hur Skyfall slutade…

Vilket är landet där man jobbar minst antal timmar i veckan? Kolla in bildspelet så får du svaret!

Man fastnade i kundvagn. Ja, det ÄR verkligen nyhetstorka när man skriver om en man som kröp ner i en kundvagns barnplats och fastnade. Hur det gick? Mannen fick klippas loss.

Livet är kort.

Read Full Post »

Roliga vändningar

Jag ska erkänna att jag hade lite svårt att somna igår kväll. Tankarna snurrar kring det jag förväntas leverera för institution 1 före årsskiftet och hur jag ska hinna med det. Allting blev ju till exempel väldigt försenat i fredag när den nya servern plötsligt inte hittade min profil. Det var med hjärtat i halsgropen jag startade jobbdatorn i morse – och fann en svart skärm. Då gäller det att ha lite is i magen och starta om. Det är ungefär vad jag kan göra. Och se:

Varde ljus!

Mitt vackra gula höstträd och alla mappar och filer dök upp på skärmen!

Finns på mitt skrivbord på datorn.

Så idag på morgonen tänkte jag inleda med att se över de ändringar jag gjorde i slutversionen av min kommunikationsplan, det dokument jag jobbade i när servern plötsligt stängde sig för mig. Dokumentet ligger överst i en av högarna på mitt skrivbord. Men jag hann inte öppna det på datorn. Jag skulle bara kolla lite mejl och så först…

Det ena ledde till det andra. På onsdag morgon var det tänkt att jag skulle lära ut hur man gör personliga hemsidor för två av institution 2:s postdoktorer. Men så tyckte jag att två lät lite lite och

the more, the merrier

så jag slängde iväg en förfrågan om det fanns fler intresserade. Det fanns det. Uj uj uj… Därför blir det nu plötsligt så att jag ska leda en kurs för sex deltagare på onsdag i stället för att instruera två. En rolig vändning, tycker jag.

Samtidigt fick jag besök av en av professorerna som sitter i samma korridor som jag. Han satt just och skulle jobba med sin personliga hemsida och behövde lite coachning. Det svåraste, tyckte han, var att hitta sidan i strukturen i redigeraläge. En instruktion om detta vore bra, tyckte han. Efter att handgripligen ha hjälpt herr Professor vidare satte jag mig vid datorn… inte för att skriva klart kommunikationsplanen till institution 1 utan… skriva instruktioner till institution 2 hur man hittar till sin sida i strukturen…

Jag vet att många har kritiserat mig för att inte vara tillräckligt flexibel, varken privat eller i jobbet. Med denna lilla anekdot från verkliga livet den här morgonen vill jag härmed bevisa motsatsen. Att jag dessutom fann nöje i att mina planer blev omkullkastade torde sticka somliga ännu mer i ögonen. HA! Där fick ni! (Tyvärr ser ni det inte om ni inte fortfarande läser den här bloggen, förstås! Men det är väl ointressant nu när det går lite bra för mig…)

Nu ska jag lägga sista handen vid instruktionerna och sen översätta sidan till engelska och publicera båda sidorna. SEN ska jag ta tag i kommunikationsplanen! För idag borde den bli klar att skickas till prefekten på institution 1 för vidare befordran till ledningsgruppen där.

Har din dag tagit några roliga vändningar idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

Försök att knyta ihop

Jag sitter här i efterdyningarna av institutionsdagen i slutet av förra månaden och försöker knyta ihop påsen. Med detta menar jag få till slutversionen av institution 1:s kommunikationsplan med vidhängande aktivitetslista. Det är inte det lättaste…

Idag har hela förmiddagen gått åt till att flytta mina numera två datorer till en ny och bättre server. Detta har inneburit att jag inte har fått särskilt mycket gjort mer än att jag har deltagit i ett kort möte. Mejlen har jag skött via Ajfånen, vilket inte är optimalt när man ska granska underlag i form av texter och bilder till en folder som ska skickas iväg för formgivning. Stordatorn har emellertid gjort som S ville att den skulle göra. Lilldatorn, däremot, var lite mer besvärlig. Därför kan jag inte sitta rent fysiskt på institution 1 idag och jobba, utan häckar kvar på mitt kontor på institution 2. INTE bra, för jag känner att jag måste visa mig en trappa upp också, då och då, även om jag bara jobbar 20 procent där… Men S jobbar stenhårt och jag tror att det blir bra och rätt i slutänden.

För tillfället sitter jag och gnager på min lunch. Det blev skrivbordslunch idag av mackan jag tog med hemifrån. Till det en mugg cappuccino och som dessert en banan. Jag klarar mig nog på det. Sitter och drömmer om att fly till en konferensanläggning med lite mer naturnära touch. Vår institutionsdag regnade ju bort, vilket var synd eftersom vi befann oss på en vacker plats på landet. Det är materialet från den dagen jag försöker knyta ihop. Här är lite svårt att få arbetsro och jag skulle kunna tänka mig att sitta nån helt annanstans för att få detta FÄRDIGT. Jag mejlade över kommentarer till de över 30 deltagarna för ett par veckor sen – en enda har svarat och rätat ut mina frågetecken. Detta gör att jag känner det som om jag borde kidnappa hela institution 1, tvinga ner dem i sina grupper och låta dem förfärdiga arbetet med projekten.

Skrivbordslunch idag.

Men så gör man förstås inte. Man ler lite ansträngt, försöker hitta kraft nånstans. Och så tar man en tugga av sin oerhört kartonglika lunch…

SÅ! Nu ska jag inte klaga mer. Det är en fantastisk arbetsplats jag befinner mig på och jag hoppas självfallet att jag får vara kvar även efter nyårsafton.

Livet är kort.

Read Full Post »

Lördagens gästbloggerier

Lokalblaskans servrar verkar ha vant sig vid mina strida strömmar av ord. Inget sammanbrott på flera dar! Och ingen har mig veterligen bombhotat tidningen med anledning av mina skriverier heller…

Här är dagens gästinlägg i Skrivrummet:

Alltid på en lördag

Nya kanaler, snabba ryck, korta språk

Tecken som språk

Read and weep!

Read Full Post »

Dagens gästbloggerier

Tredje dagen och lokalblaskans servrar krånglade lite igår också. Månntro de fått Toffelvirus? Hoppas verkligen inte det…

Här är dagens gästbloggerier i Skrivrummet:

En inneroman

Inkonsekvent språk och retsamma ord

Jag kommer aldrig att!

Läs gärna, men kommentera också, hörru!!!

Read Full Post »

Mera väntan…

Så vart det kväller igen och lika mycket igen har jag lånat Elias skrivbord och rum. Alla resor fram och tillbaka mellan mitt hem och hemmet i Himlen gick bra. Fästmön och jag åkte och hämtade hennes mobil. Nu är ett kretskort utbytt och vi får hoppas att det gör susen. Det var nåt sånt som kortslutning vi misstänkte, nämligen. (Visst låter jag teknisk?)

I eftermiddags satt jag och skrev på det där stället där jag gästbloggar, du vet. Men så plötsligt blev det ”Tekniskt fel”. Jag misstänker starkt att jag/de borde ha lyssnat på vännen Jerrys tankar om det fanns nåt TAK för antal blogginlägg… (OBS! Detta är ett skämt! Jag tillmäter inte mina gästbloggsinlägg sån stor tyngd att de skulle välta en tidningsserver!..)

Så här gick det nästan…

                                                                                                                                                       Och nu sitter jag och väntar igen. Fast den här gången kom jag på VAD jag väntar på: doktor Anders skulle ju ringa i eftermiddag och ge mig svaren på de prover jag lämnade i förra veckan. Jag har ju känt mig rätt OK de senaste dagarna, men en gång idag snurrade det till rejält. Så nåt tok måste det vara. Frågan är vad.

Anna lagar till nån sorts gratänger på palsternackor idag. Barnen och hon får kassler i sin, jag får kalkon. Det ska bli mycket spännanade för palsternackor låter så… nyttigt. (Enligt kockan ska det nyttiga vägas upp av grädde i såsen! Tryggt!) Jag inser mina begränsningar och håller mig borta från köket. Det brukar vara säkrast så…

Så här ser palsternackor ut ifall du inte visste det!

Read Full Post »