Slö dag med kulturella och vitvinliga stänk

Ett söndagsinlägg.

---

 

En otroligt slö dag har vi haft idag. Men såna behövs också när Fästmön lever sitt liv med högt arbetstempo, jag lever mitt med krav och plikter. Ibland saknar vi båda tid att bara få vara.

Jag läste ut en vrålspännande deckare på eftermiddagen och är väldigt glad att jag fyndade den första boken i samma serie igår för en guldpeng! Nu ska jag ta mig an en bok ur den lättsammare genren, lite feelgood åt tantsnuskhållet, tror jag, som jag lånade av mamma. Den första delen i den serien tyckte jag så här om.

Dagens Nyheters Lotta Olsson skrev igår om de 100 bästa deckarna. Det var lite kul att läsa den listan. Somligt håller jag med om, annat inte. Men det var kul att konstatera att jag har läst nummer 1 – 9, 11, 14, 15, 17 – 20, 22 – 24, 26, 27, 30, 34 – 36, 41, 43 [Maria Langs Rosor, kyssar och döden!], 44, 51, 52, 55, 56, 58, 61, 64, 67 – 69, 71, 75 – 78, 81, 82, 84, 86, 89, 91, 93, 94, 98 och 99. Det finns några kvar som jag inte har läst, alltså…

En bråkdel av mina böcker.

Dagens mest ansträngande aktivitet var att skrapa mammas och min Trisslott – vi turas om att köpa en varje vecka. Och kan du tänka dig, vi vann 30 kronor! Den enorma summan omsätts förstås i en ny lott den vecka det är min tur att köpa. Mamma var pratsam och på gott humör idag också, men det gör ont i dotterhjärtat när jag hör hur ensam hon är.

Anna har grunnat på en bästefåtölj hela dan. Jag tycker att hon behöver en, men frågan är hur den ska fraktas hem när vi har dåliga ryggar och axlar och en liten bil. Samtidigt måste du hålla med om att en hundring är ett riktigt fynd för en skinnfåtölj, visserligen lite sliten, men…

Dagens förrätt blev Annas ostpaj på mandelmjöl samt gräddfil, rödlök och rom. Notera även grönsakerna på min tallrik!

Dagens middag blev det sista av gårdagens ostpaj på mandelmjöl med gräddfil, rom och rödlök. Ostpajen blev vår förrätt. Till huvudrätt lagade jag till lite hokifisk i ugnen med vitvinssås. Såsen stod emellertid Abba för. Lite körsbärstomater och gurka, sen blev vi lagom mätta. Nån bild på firren i vitvinssås blir det inte, för den såg allt annat än aptitlig ut och associationerna flög mellan köksväggarna. Men man ska inte döma en bok efter dess omslag, det var riktigt gott tyckte vi båda!

Ett glas riktigt kall Fetzer quartz smakade gott till både ostpaj och hokifisk.

Till maten öppnade jag en flaska Fetzer Quartz, en riktigt god amerikansk chardonnay, som vi tog var sitt glas av. Härligt kall och god! Dessert blir kvällskaffe i soffa respektive bästefåtölj.

I kväll blir det Arne Dahl på TV, men inte Fortitude. Arne Dahl-filmerna har blivit mycket bättre, möjligen för att vissa östgötska inslag tonats ned, tack och lov. Fortitude blev jag less på ganska snart – jag begriper inte handlingen, utan tycker mest att det är en massa kufar som har samlats i Arktis. Kufar, som blir mer och mer galna.

Kufar finns det även i svenska serien Jordskott, vars sista avsnitt går i morgon kväll. Då har jag tyvärr inte möjlighet att titta, men givetvis spelar jag in! De första avsnittens likheter med Twin Peaks har planats ut. Ibland får jag associationer till Ville, Valle och Viktor. Men se Jordskott är inte bara politik och samhällskritik och miljöförstöring utan också övernaturligt och spännande (och därmed flykt från vår egentliga tillvaro, den så kallade verkligheten…).

By the way, på tisdag ska jag träffa min vän som bor i två länder. Om inte det händer saker där min närvaro önskas annorstädes.

Vad hände med DIN söndag??? Skriv och rita eller bara berätta i en kommentar, så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bakom masken

Ett maskerat inlägg.

---

 

Bakom masken…

Inte vet jag vem du är bakom masken – jag kan ju knappt säga vem jag själv är. Inspirerad av en vän gjorde jag ett personlighetstest idag på förmiddagen. Såna test är synnerligen populära nu och jag har gjort ett antal. Självklart kan det innebära att jag skulle kunna agera manipulativt och svara i en viss riktning, men eftersom jag gjorde just det här testet för mig själv ville jag vara ärlig.

Resultatet? Tja, jag får se upp med min självkritik var en varning jag fick. Och det är inte första gången. Inte heller det sätt jag reagerar på återkoppling och mitt sätt att se på mig själv som otillräcklig. Det fanns positiva saker om min person också, som stark känsla för ansvar och plikt och att jag är varm, generös och pålitlig. Nåja, kanske ska man ta såna här test med en nypa salt. För, som jag skrev, det är inte svårt att manipulera resultaten.

Det där med självkritiken måste jag emellertid tänka på. Igår kväll under vårt kräftkalas dryftades en fråga som inte handlade om min person, men där jag ändå tog åt mig och fick min otillräcklighet beKRÄFTAd. (Ja, jag kan skoja lite med min negativa självkänsla som synes.) Fästmön gjorde en fantastiskt god ostpaj (LCHF) som vi åt med gräddfil, rödlök och rom. I glaset hade Anna vitt vin, jag öl och båda Östgöta sädes.

Vi hade kräftkalas igår. Anna gjorde en fantastiskt god ostpaj.

Solen har gjort sina trevare idag, men vi har inte tagit oss för mycket mer än ätit frukost och duschat. Det är skönt att såsa runt ibland, för en annan egenskap jag har är att jag driver mig själv ganska hårt. Det har väl med känslan för ansvar och plikt att göra… I vart fall gör denna ständiga pådrivning mig trött.

Mamma fick ett samtal igår som varade trekvart. Sen orkade jag inte mer, så jag utlovade ett nytt samtal idag. Vidare ska jag ringa en vän som jag gärna vill hinna träffa innan vännen reser vidare. Planerna för min kommande vecka är ganska vaga, eftersom jag har intagit en sorts beredskapsläge. Jag måste emellertid ringa en myndighet i morgon och försöka att inte bli alltför uppjagad över dess inkompetens vad gäller klarspråk. På onsdag väntar ett besök i vården igen. Och så infaller ett par födelsedagar i veckan också, hur nu dessa ska firas. Ryggen är sisådär, inte sämre i alla fall, men vänsterfoten gör ont i en led efter loppisturen igår.

Vad har DU för dig så här på söndagen då??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Annat väder

Ett väderlekande inlägg.

---

 

Ett mörkt moln öppnade sig över Clark Kent och mitt huvud.

Snacka om att det är aprilväder just nu! Igår började dan i strålande, het sol. Jag skrattade åt väderleksrapporterna på morgonen, rapporter som talade om regn. Fram på eftermiddagen kom det, regnet. Jag tog en bok och mina solbrillor satte jag på näsan. Tuffade med Clark Kent* till Black Potty. När jag körde in i villaområdet hängde ett stort mörkt moln ovanför mitt huvud. Sen öppnade sig molnet och det fullkomligt vräkte ner.

Förmiddagen igår försvann snabbt. Jag administrerade, forskade och tog snabeldraken** på promenad i skokartongen***. Stannade lite vid de inramade gamla vykorten från Metropolen Byhålan. En gång, i ett annat liv, fick jag dem av min frilansare E. E hade släktingar i Byhålan och det var därför h*n ägde korten. Men en dag tyckte h*n att jag skulle få dem. Jag tackade och ramade in dem. Varje dag tittar jag på gamla hus, Vättern, Göta kanal och saknar. Saknar både Byhåla och E. Men Byhålan kan jag alltid åka tillbaka till. E kan jag aldrig mer jobba med. Och ja, nu ältar jag, men det är fortfarande väldigt sorgligt för mig.

Efter dammsugningen hände flera saker i rask takt: Jag hade sönder ett par läsglasögon, jag klämde på min födelsedagspresent från FEM och jag låg på golvet och bläddrade i ett par gamla böcker om Mumintrollen. Sen funderade jag över vad som är värst –

psykopathäxa eller skitstövel.

Anledningen till att jag funderade över detta avslöjade jag i ett annat blogginlägg.

Dagens utflykt slutade med att jag satt i garaget och frös medan jag väntade på att den hiskeliga hagel- och regnskuren skulle upphöra. Jag blev så frusen att jag hade god lust att värma mig med en whisky. Men det fick bli middag bestående av ostpaj (två för 35 kronor) från Tokerian, ett par rynkiga gamla körsbärstomater och två glas mjölk i stället när jag kom in. Nej, jag blev inte mätt.

Sen betalade jag min bensinräkning, som efter påskresan var tre gånger så hög som vanligt, nästan en tusenlapp. Jag får plocka från lite påskpengar och kavajpengar, helt enkelt. Det viktiga är att den kan betalas, det är jag mycket tacksam för att jag kunde.

Idag är det fredag. Jag är inte hemma när det här inlägget publiceras, men jag blir väldigt glad om du skriver en liten hälsning i en kommentar. För nån gång kommer jag och Fästmön hem. Om Gud vill, om vindarna vänder och om vädret blir ett annat. Ha en bra dag!

Du slipper MIG mer idag, men du får titta på gårdagens bilder i stället om du vill:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

*Clark Kent = min lille bilman
**snabeldrake = dammsugare
***skokartongen = mitt hem

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Placerad i hörnet och socialt liv och leverne

Ett lite frustrerat inlägg i vilket Tofflan ändå utlovar att ta tag i saker och ting.

---

 

Min nya skrivbordsstol får stå i hörnet tills jag orkar ta nya tag med inställningarna senare idag.

Ja, jag fick ju en skrivbordsstol igår av vännerna A och J. Jag provsatt den på kvällen och en stund på morgonen idag, men jag får bara ont. Så nu sitter jag i min gamla trasiga, medan den ”nya” och fina och framför allt hela blåa stolen står i ett hörn i mitt arbetsrum. Men jag ska ta nya tag och försöka få till inställningarna, för jag vägrar att tro att min gamla stol är bättre än den blå. Så det, så. (Ja, jag är sur!)

Dessutom kanske det är så att jag har nåt skit i kroppen. När jag kom hem igår kväll fick jag först ont i magen, sen ont i huvudet också och slutligen ont i nacken – igen. Jag hade så ont att jag mådde illa. I ett ögonblick av klarhet insåg jag att jag varken hade ätit eller druckit sen frukosten, så jag pinade mig ut i köket. (Stackars mig, eller hur? <== ironi) Det blev en micrad liten ostpaj, inköpt på Tokerian för ett tag sen (två för 30 kronor), samt några bitar fetaost, tre småtomater och ett gäng svarta oliver. Osten och oliverna hittade jag i kylen och de hade överlevt påsken, tomaterna köpte jag igår.

Men det hjälpte inte att äta och dricka östgötsk mjölk. Jag la mig på soffan med en pläd och slumrade till i trekvart. Sen kändes det lite bättre och jag klarade av att se både säsongsavslutningen av Veckans brott och den där sena filmen på TV. Jag börjar visst bli en riktig cineast – fast från vardagsrummet, dårå. Hela två filmer såg jag igår och det är rekord. Jag brukar mest läsa om eftermiddagarna och kvällarna och se nåt enstaka TV-program. Som i kväll. Då ska jag naturligtvis se När livet vänder klockan 20 i SvT 2. Det är ett program jag försöker att aldrig missa. I kväll handlar det om psykisk sjukdom.

Fast först är det ju dag. Morgonen har jag som vanligt skött administration. Det var lite svårt att besöka vissa webbplatser, bara, och det är inte första gången. Suck! Dagens utflykt går till Stormarknaden där jag hoppas kunna hitta nya gympadojor som ska ersätta de trasiga jag nu går i. På sätt och vis blir det en födelsedagspresent från mamma, eftersom det är hennes pengar som betalar eventuella skor. Och när jag ändå är på Stormarknaden ska jag försöka inhandla en klädvårdsrulle och ett skohorn – mina gick ju sönder igår. Har jag för hårda nypor?

Mitt på dan ska jag träffa en vän och få höra en sida av en sak som jag kan ha missuppfattat. Kan ha, alltså. Det är viktigt att få klarhet i saker som handlar om människor man kallar sina vänner och som man gillar. När det gäller vänner har jag inte hårda nypor, men jag vet att jag kräver lojalitet och ärlighet. Skadad som jag är tycker jag att jag ofta blir sviken. Jag måste lära om och inte vara så hård och snabbdömande. Jag måste bli bättre på det sociala.

Vad händer hos DIG idag? Lär du om, är du placerad i hörnet och idkar du socialt umgänge? Skriv några rader och berätta i en kommentar så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

JA! Jag gillar ost…

Ett ostrikt inlägg.

---

 

Jag inser att vissa av mina veckor har teman. Det kan vara…

• ord

eller…

• litteratur (nu läser jag ju alltid, men vissa veckor mer än andra)

eller…

• mat

eller…

• familjen

eller…

• ost!

Den här veckan är temat helt klart ost!

Som redan sagt i rubriken:

JA! Jag gillar ost!

Häromdan köpte jag två ostpajer för 30 pix tillsammans på Tokerian. Så här såg min middag ut igår:

Ostpaj med glada tomater som hår och öron, TV-tidningen och ett glas livsfarlig dryck = gårdagens middag.

Så här såg min middag ut idag:

Ostpaj med ännu gladare tomater än igår eftersom de gör att pajen ler, en bok för recension och fortfarande livsfarlig dryck i glaset.

Ja, jag får inte precis Nobelpriset i variation, men jag äter mat i alla fall!

Idag var jag och handlade lite smaskens till helgen. Det vill säga… ostar av olika sorter: brunost, små cheddarostar, raclette , Cambozola vitlök och gorgonzola mascarpone. Eller bajsost rakt igenom, som Elias skulle säga.

Brunost, små cheddarostar, racletteost, cambozola vitlök och gorgonzola mascarpone.

Vad ska DU äta i helgen? Ost kanske? Eller nåt annat gott???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Rätt mycket liv i luckan

Ett inlägg om en utflykt bland bakluckor.

---

 

Vädret var sisådär idag. Därför blev det varken picknick eller dopp i spat som jag hade tänkt utan i stället en utflykt till Ulva. Där är det bakluckeloppis varje söndag på sommaren. Man kan strosa bland bakluckorna i några timmar, kanske fynda nåt. Det brukar bli nån sorts fika och kanske titt i antikvitetsaffären och glasblåseriet inne i själva kvarnhuset.

Den här bilens baklucka var inte öppen, men bilen i sig var intressant att titta på.

 

Den här plastmannen tillhörde väl kanske det som inte var nåt större värde i. Men så kostade den bara tio kronor också.

Men vi började bland bakluckorna. Det var förresten där jag såg den roliga munken med mikrofonen i föregående inlägg. På såna här loppisar finns det rätt mycket skräp, fast också en del fina saker. Fästmön gjorde en del fynd till bra pris – det mesta kostar ju nästan ingenting. Hade jag till exempel haft behov av en plastman kunde jag ha fått mannen till höger för en tia. Fast nu är jag ju inte så intresserad av varken män eller plastiga dito.

Det blev faktiskt ganska varmt, om än inte outhärdligt, att gå bland bakluckor och bord. Det var fantastiskt mycket liv i luckorna denna söndag, faktiskt! Många säljare och många presumtiva köpare.

Anna bjöd på glass och bubbelvatten med citronsmak. Det var gott med nåt svalkande. Vi gick ner till vattnet och tittade. Där var fult med folk som fotade fallet, doppade fötterna och matade ändor. På gräsmattorna ägnade sig några åt att spela volleyboll, medan andra sov på filtar. Och så fanns det folk som grillade på engångsgrillar direkt på marken trots att det är eldningsförbud just nu. (Det var inte så väldigt länge sen kvarnen brann, för övrigt… Året var 1998 och den återuppbyggdes året därpå.) Nä, jag har respekt för eld, jag. Den kan vara så förtärande och obarmhärtig.

Jag fick inte min lilla sjöjungfru att sätta sig på en sten framför det knäckta pilträdet.

Humle eller Dumle hade jag möjligen haft råd att köpa. Men jag ville inte.

Inne i kvarnen var det hett, men dess antikaffär vill man inte missa! Oj så många fina saker där finns! Riktiga kvalitetsprylar och allt från böcker och tidningar, via glas och porslin, silverprylar, möbler, plåtburkar fram till kläder. Jag noterade till min glädje att en likadan kexburk som jag fått efter min farmor såldes för 240 kronor och att blomkakburken jag fick av mamma förra året kostade 300 kronor. Där fanns en mindre variant av den senare, men det priset var lite för högt för mig. Jag hade möjligen haft råd med Humle eller Dumle…

Den kletiga räkmackan drog till sig getingar.

Vi avslutade vår utflykt med kaffe och räkmacka. Tyvärr kom ett antal getingar med på köpet, så njutningen blev inte så stor. Vi skrek och flaxade med armarna och kastade i oss mackan. Sen åkte vi hem.

Lite halvkyligt var det här hemma och somliga har dragit på sig tjocksockar. Vi har ändå kunnat sitta på ballen* och läst, pratat och ätit ostpaj med tomater och tzatziki till middag. I morgon börjar 50 procent av oss att jobba, medan andra fortsätter sin kamp för att hitta nåt jobb. Jag ska också ta en förnyad dust med a-kassan angående det arbetsgivarintyg de återigen påstår sig inte ha fått samt ännu en gång försöka förklara att jag aldrig i hela mitt liv har jobbat deltid, vilket det påstås att jag gör just nu. Ja, du hör/läser ju hör tokigt det är. Alla dessa duster tar emellertid hårt på krafterna, krafter som jag i stället borde lägga på jobbsökeriet i sig.

Nåt roligt i veckan då? Förhoppningsvis en träff med gäster från Sollentuna en dag samt en bokträff med mormor A. Och så hoppas jag på positiva besked angående framtiden, förstå. Jag vill ha ett liv igen.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kräftansvärt!

Ett inlägg om en lördag med fokus på kräftor.

---

 

Kräftor hör augusti till! Fast jag kan äta kräftor när som helst, egentligen. Igår var det emellertid bestämt att vi skulle ha kräftskiva, Fästmön och jag. Jag hade hoppats att vi skulle kunna hålla till på ballen* och det kunde vi. Lycka! Vi satt på ballen nästan hela dan, till och med. Det var skönt att ta det lugnt, prata, läsa, äta nåt lätt på dan, sörpla och suuuga på kvällen.

Jag slog en signal till mamma innan vi traskade över till Tokerian. Det var en varm dag igår igen, men luften har blivit bättre. Jag har lyckats få ner temperaturen i lägenheten till en dräglig nivå. I natt regnade det och det gjorde förstås sitt till. Sen var Anna smartare än jag och fällde persiennernas lameller åt rätt håll förra måndagen – så att de stänger ute solstrålarna i stället för att släppa in dem… Därför hade det varit möjligt att ha kräftskiva i köket – om vi på kvällen hade helöppnat de två mindre köksfönstren. Nu blev det inte nödvändigt.

På eftermiddagen plockade vi ihop var sin sallad på Tokerian. Var sitt kanelwienerbröd följde också med hem i påsen. Det var underbart gott! Jag köpte mycket melon och annan frukt i min sallad. Kaffe och det söta, kladdiga wienerbrödet till dessert var perfekt.

Det fanns ostpaj till kräftskivan, men eftersom vi intog lunch så sent (15.30-tiden) bestämde vi oss för att nöja oss med kräftor, bröd, smör och ost. Och naturligtvis öl och Östgöta sädes. Jag hade köpt nya servetter med tolv snapsvisor på. Vi sjöng (tyst) en till varje snaps. Fast naturligtvis tog vi inte tolv snapsar, utan sex. Anna bet av några av sina, dessutom.

Jag gick ut med skalen till soprummet efter skivan och Anna diskade. Vi satt inte uppe så sent. Värmen på ballen gör en ganska trött, säkert alkoholen också. Idag vaknade vi i lagom tid med kräftluktande fingrar. Vi funderar på nån sorts utflykt, vi har ju paj vi kan packa ner till picknick.

Här kommer några bilder från vår lördag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Rekognoscering vid Fort Knox och nån som vill göra utrensningar

Ett luskande inlägg.

---

 

Nej, jag tänkte inte köra vilse i morgon när jag ska på anställningsintervju. Därför tog jag en tur idag mitt på dan för att kolla så att jag hittar till destinationen. Jorå, nog hittar jag. Men att ta sig in på området verkar vara lika lätt som att ta sig in i Fort Knox. Själva bilresan tar högst tio minuter, det är resten som nu känns oklart. Fast det får vi ta i morgon. Jag kunde ju liksom inte säga till grindvakten att

Hej! Jag är här och rekar lite inför en intervju jag ska på – i morgon.

Då verkar man rätt blåst. Det är jag ju i och för sig, tycker många. Men det gäller att inte verka vara korkad – när man ska söka jobb, i alla fall…

På hemvägen stannade jag till för diverse ärenden. Bland annat köpte jag jumbokräftor till vårt kalas på lördag. Hade tänkt köpa lite ostpaj också, men den var slut. Jag får väl göra ett nytt försök senare i veckan, jag ska ju ändå köpa nåt gott bröd till kräftorna.

Snart dags för skördefest!

Det blev inget möte med Kommunalrådet i eftermiddag. I stället hade jag balle-konferens* med Lucille. Hon har nämligen semester igen den här veckan. Vi satt en lång stund och avhandlade ett och annat. Lucille avslöjade att hon är sugen på att göra en utrensning. En utrensning bland mina krukväxter – eftersom jag ju aldrig byter jord och uppgraderar krukstorlekar… Ja ja, jag tänkte att det kan vara nåt att pyssla med om min ledighet blir långvarig. (Inget hört än från intervjuaren som hade semester förra veckan och lovade ringa igår eller senast idag.) Men mina paprikor på ballen** är fredade från Lucilles kastarfingar – de bär ju frukt. Det är faktiskt nästan rimligt med en skördefest snart!

Lucille berättade också om en annan idé – förutom den om utrensning bland mina krukväxter: en fest för oss i huset. Eh ja… jag är ju populärast (<== ironi), så jag får väl ta med mig en bok så jag har nåt att umgås med. Närå, jag ska göra mitt bästa och försöka vara social och trevlig. Om nu nån ens vill prata med mig. Jag får väl göra ett försök med de nya, finska grannarna. Men som Lucille sa kan det ju vara ett bra tillfälle att lära känna varandra. Att kommunicera med varandra utan att vara arga och irriterade…

För övrigt har det kommit några fjantiga störtskurar med regn. Det har varken gjort till eller från. En åskknall hörde jag mitt på dan. Solen är på väg fram igen och svetten rinner. Jag funderar på att läsa ut min bok på gång. Den har varit på gång lite för länge… Och så laddar jag naturligtvis för säsongsavslutningen av Morden i Midsomer i kväll klockan 21! Sen är sommaren utrensad, om du frågar mig.

Vad händer hos DIG idag???

*balle-konferens = en lååång pratstund på balkongen
**ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Överraskningar och gamla (o)vanor

Ett inlägg om att överraska sig själv – och sen falla tillbaka i gamla ovanor.

Ibland överraskar man sig själv. Idag överraskade jag mig själv genom att micra ostpaj och göra en sallad till. Grönsaker!!!

En överraskande nyttig tallrik.

Äta nyttigt är bra, men svårt. Och inte så roligt. Så jag föll strax tillbaka i gamla ovanor. Men vad gör man när Tokerian har extrapris på lösgodis – som jag bara har köpt två (2) gånger sen den förskräckliga magsjukan i december förra året… (Du vet, bajsiga fingrar bland smågodiset…)

Smått & gott hamnade i den här påsen.

Dessutom var jag inte ensam vid lösgodiset. På ena sidan en äldre dam och en mamma med två små barn, på andra sidan en pappa med en bebis… Som om sällskap skulle vara nåt argument för att köpa godis… 😳  Jag ska ju goffa det till Maria Wern på TV4 i kväll klockan 21!..

Livet är kort. Godis är gott!!!

Read Full Post »

Nu är vi hemma igen!

Nu är vi hemma igen, Clark Kent* och jag – och Fästmön, förstås! Annas första dag på sitt vanliga jobb efter sommarens administrativa vikariat slutade redan klockan 13. Det hade nog varit lite konstigt att gå tillbaka, men min älskling är ju bäst så det gick finfint.

Jag har nyss varit och hämtat Clark från Ryds Glas där han har fått ett nytt öga, det vill säga en ny vindruta. Det var en alldeles utmärkt service därifrån, med lånebil och allt. Rutan har nu inte en endaste prick – ta i trä! – så i morgon ska jag skramla ihop några spänn så att Clark får en New Car Scent- Wunderbaum! Det är han värd! Vidare ska ha få en ny biljettficka till insidan för de kostar bara tio pix på Biltema. Lånebilen är återlämnad och Clark vilar nu ut i garaget efter dagens operation.

Lånebilen var inte så diskret, precis…

                                                                                                                                                        Självrisken var det jag behövde betala på rutan, det vill säga 1 500 spänn. Rutan i sig plus arbetet gick på betydligt mer. Tack och lov för kreditkort, säger jag! Och särskilt TACK till vännen som erbjöd ett lån. Det är i såna här svåra situationer man inser vem som är ens riktiga vänner.

Den hela bilmannen och det tomma kontot ska vi fira med ostpaj och RÖDVIN i kväll! Ja, för jag tappade ju upp merlot i lördags och hade inte flaskor så det räckte. Sista skvätten hamnade därför i en enliterskaraff… Ja, ja, Anna är ledig i morgon och jag behöver trösta mig, det erkänner jag. Jag är i vart fall evigt tacksam att det finns försäkringar, för notan hade blivit betydligt större annars.

För övrigt har jag jädrigt ont i magen idag och det kan bero på nerverna som varit på helspänn. Det har dessutom regnat hela dan och man blir trött och less på det blöta och mörka.

I morgon blir det några ärenden samt en tur ut till Himlen med lite mat samt för att hämta några andra skor än sandaler till Anna. Det plaskar om fötterna, så att säga…

Plaskblött! Bilden tog jag i somras med min fyraåriga, tejpade Nokia N95, för nån Ajfån har jag inte.

                                                                                                                                                            *Clark Kent = min lille bil-man

Read Full Post »