Rätt mycket liv i luckan

Ett inlägg om en utflykt bland bakluckor.

---

 

Vädret var sisådär idag. Därför blev det varken picknick eller dopp i spat som jag hade tänkt utan i stället en utflykt till Ulva. Där är det bakluckeloppis varje söndag på sommaren. Man kan strosa bland bakluckorna i några timmar, kanske fynda nåt. Det brukar bli nån sorts fika och kanske titt i antikvitetsaffären och glasblåseriet inne i själva kvarnhuset.

Den här bilens baklucka var inte öppen, men bilen i sig var intressant att titta på.

 

Den här plastmannen tillhörde väl kanske det som inte var nåt större värde i. Men så kostade den bara tio kronor också.

Men vi började bland bakluckorna. Det var förresten där jag såg den roliga munken med mikrofonen i föregående inlägg. På såna här loppisar finns det rätt mycket skräp, fast också en del fina saker. Fästmön gjorde en del fynd till bra pris – det mesta kostar ju nästan ingenting. Hade jag till exempel haft behov av en plastman kunde jag ha fått mannen till höger för en tia. Fast nu är jag ju inte så intresserad av varken män eller plastiga dito.

Det blev faktiskt ganska varmt, om än inte outhärdligt, att gå bland bakluckor och bord. Det var fantastiskt mycket liv i luckorna denna söndag, faktiskt! Många säljare och många presumtiva köpare.

Anna bjöd på glass och bubbelvatten med citronsmak. Det var gott med nåt svalkande. Vi gick ner till vattnet och tittade. Där var fult med folk som fotade fallet, doppade fötterna och matade ändor. På gräsmattorna ägnade sig några åt att spela volleyboll, medan andra sov på filtar. Och så fanns det folk som grillade på engångsgrillar direkt på marken trots att det är eldningsförbud just nu. (Det var inte så väldigt länge sen kvarnen brann, för övrigt… Året var 1998 och den återuppbyggdes året därpå.) Nä, jag har respekt för eld, jag. Den kan vara så förtärande och obarmhärtig.

Jag fick inte min lilla sjöjungfru att sätta sig på en sten framför det knäckta pilträdet.

Humle eller Dumle hade jag möjligen haft råd att köpa. Men jag ville inte.

Inne i kvarnen var det hett, men dess antikaffär vill man inte missa! Oj så många fina saker där finns! Riktiga kvalitetsprylar och allt från böcker och tidningar, via glas och porslin, silverprylar, möbler, plåtburkar fram till kläder. Jag noterade till min glädje att en likadan kexburk som jag fått efter min farmor såldes för 240 kronor och att blomkakburken jag fick av mamma förra året kostade 300 kronor. Där fanns en mindre variant av den senare, men det priset var lite för högt för mig. Jag hade möjligen haft råd med Humle eller Dumle…

Den kletiga räkmackan drog till sig getingar.

Vi avslutade vår utflykt med kaffe och räkmacka. Tyvärr kom ett antal getingar med på köpet, så njutningen blev inte så stor. Vi skrek och flaxade med armarna och kastade i oss mackan. Sen åkte vi hem.

Lite halvkyligt var det här hemma och somliga har dragit på sig tjocksockar. Vi har ändå kunnat sitta på ballen* och läst, pratat och ätit ostpaj med tomater och tzatziki till middag. I morgon börjar 50 procent av oss att jobba, medan andra fortsätter sin kamp för att hitta nåt jobb. Jag ska också ta en förnyad dust med a-kassan angående det arbetsgivarintyg de återigen påstår sig inte ha fått samt ännu en gång försöka förklara att jag aldrig i hela mitt liv har jobbat deltid, vilket det påstås att jag gör just nu. Ja, du hör/läser ju hör tokigt det är. Alla dessa duster tar emellertid hårt på krafterna, krafter som jag i stället borde lägga på jobbsökeriet i sig.

Nåt roligt i veckan då? Förhoppningsvis en träff med gäster från Sollentuna en dag samt en bokträff med mormor A. Och så hoppas jag på positiva besked angående framtiden, förstå. Jag vill ha ett liv igen.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vardagstankar

Vardagstankar. Hur kan en sån som jag ha det? För mig är ju måndag inte nån skillnad mot lördag eller söndag. Bara vissa röda skiljer sig från mängden dagar i allmänhet, därför att lokalblaskan inte kommer då.

I helgen fick jag en hel del praktiskt gjort, tro det eller ej. Igår blev det många blogginlägg om böcker, men jag gjorde annat vid datorn – och på annat håll – också. Sökte några jobb, till exempel, men det är sånt jag inte bloggar om av olika rutiga och randiga skäl.

I morse vaknade vi tidigt – typiskt, eftersom Fästmön är ledig. Men jag låg och ältade i tankarna och till slut klev jag upp och sparkade igång datorn. Jag har även telefonerat med min vägledare på Arbetsförmedlingen och gått igenom en del formalia. Och, värst av allt, jag har kontaktat min personliga bankman, dock utan att lyckas få tag i honom varken per telefon eller mejl. Men han brukar höra av sig, så jag är inte orolig. Det jag däremot är orolig över är förstås det jag ska prata med honom om.  Och det tänker jag inte heller blogga om, inte öppet, i alla fall.

Jag pratade med mamma både i lördags och i söndags. Hon ska få kusinbesök från Hägersten i veckan och det tror jag piggar upp henne enormt. Trots att det krockar med städningen – dock till kusins favör. Städningen får vänta. Mamma isolerar sig nog ännu mer än jag. Jag har ju ändå Anna som jag träffar varje dag och dessutom ”tillgång till” barnen varannan vecka. Sen är det stopp, så gott som. Jag vill inte träffa varken vänner eller bekanta eller före detta skolkompisar eller gamla kompisar – jag har liksom inget att säga och jag skäms för min situation. Så fort jag öppnar käften är det lätt att det kommer gnäll och DET, kära du, har jag hört, är inte populärt. Fast på min egen blogg gnäller jag så mycket jag vill och du som stör dig på det är ju inte på nåt sätt tvingad att läsa. Lägg inte skulden för ditt dåliga mående på mig, liksom. Det här är min ventil, för jag kan inte överbelasta Anna och mamma. Lilla mamma, som med sin ynkliga pension har erbjudit sig att betala två av mina fasta räkningar varje månad, cirka en tusenlapp. Vad säger man om en sån mamma??? Jaa, snäll är väl bara förnamnet… Jag skäms ännu mer för att jag åsamkar henne detta på äldre dar. För tre år sen var det JAG som hjälpte henne med pengar.

Min lilla mamma på annandag påsk i år när vi knappt fick tag i glass.

                                                                                                                                                            Anna är som sagt ledig idag och vädret är kasst. Eller halvkasst, i alla fall. Det är mulet av och till och kyligt. Som Anna sa nyss att hade det varit finväder, DÅ hade vi kunnat köpa en engångsgrill… etc etc. I stället sitter vi vid var sin dator och jag väntar på telefonsamtal. Lite senare blir det en tur till Stormarknaden för att försöka hitta nåt till middag samt lite bröd och några tomater. Japp! Jag har faktiskt ätit grönsaker TRE gånger den här veckan. Det är rekord! Grönsaker är dyrt och prioriteras nämligen bort från min matkasse när det är ekar i plånboken. Då blir det pommes frites och korv, fem kronor för en påse respektive tio kronor för ett paket kycklingkorv med kort datum.  Det räcker till flera måltider, men lägger sig tyvärr inte snyggt runt magen. När det är ödsligt i pluskan är det det osunda, men billiga som gäller. Lunch hoppar jag över sen två år tillbaka och det sparar jag pengar på!

Nu var detta inlägg INTE tänkt att bli nån sorts ekonomiska tips, så det är bäst jag slutar här innan jag får kommentarer med råd som jag inte vill ha. Jag räknar (!) nämligen med att få råd som jag VILL ha av min personliga bankman.

Read Full Post »