Nytta också!

Ett nyttigt inlägg.

---

 

Nej, jag har inte enbart ägnat mig åt utsvävningar. Det har blivit en hel del nytta gjord också. Igår innan jag for iväg ner på stan ringde jag a-kassan. Hela tre timmars telefontid hade de under onsdagen. En baxnar. De måtte vara helt slut efter arbetsdan. <== ironi! I vart fall var det en skön känsla att ringa och säga att jag har fått jobb. Ändå tyckte de att jag skulle skicka in en kopia på mitt nya anställningsbevis. Eh? Varför då? Jo, får att systemet kräver det. Men sen kom handläggaren på att systemet inte kommer att kräva det. Jag skickar in mitt sista a-kassekort för två veckor nu på måndag, samma dag jag börjar jobba. Dessa två veckor har jag varit helt arbetslös. Inga underliga så kallade deltidsdagar som a-kassan kan dra av alltså. Så jag slipper. Gentilt. <== ironi! (Hade inte tänkt skicka in nåt i alla fall.) Det fick mig att undra ännu mer vad alla handläggare gör på a-kassan när det är systemet som kräver in intyg och Arbetsförmedlingen som ansvarar för att arbetssökande söker tillräckligt med jobb och aktivitetsrapporterar. I vart fall ska det bli skönt att slippa både a-kassan och Arbetsförmedlingen. Nu. Ett tag. (För alltid, kan en väl inte hoppas på, luttrad som en är.) Det första jag ska göra är att byta fack. Vision är inte det vassaste facket i Sverige, om en säger så. Sen ska jag vänta på att få besked på alla jobb jag har sökt. Den lilla <== ironi! högen här nedan består av ansökningar som jag ännu inte fått svar på. Kanske blir det en svart lista på en blogg nära dig framöver på arbetsgivare som skiter i att folk lägger ner tid och kraft på att skriva ansökningsbrev.

De här ansökningsbreven vill jag ha svar på.

Tänk att det är så stört omöjligt att försöka ta sovmorgon så här de sista skälvande dagarna i livegenskap-arbetslöshet! I morse vaknade jag klockan 5.30 och tolv minuter senare gav jag upp försöken att somna om. Medan Kristus flaxade upp till himlen grottade jag ner mig i en bok om ett fiktivt mord i antikens Rom. Boken var en av dem som Återbruket skänkte sina kunder förra sommaren när alla böcker var gratis under ett par veckor.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Det blommar i sovrummet.

Men till sist blev jag rastlös och steg upp. Jag tog tag i min strykhög som vuxit till tre maskiners tvätt. Trots det var den inte alltför hög. Under strykningen kom jag på att jag inte hade gjort april månads räkningar, så jag tog en paus för att kolla. Eh ja… Minnet är gott, men kort, för jag hade gjort räkningarna. Det har jag inget som helst minne av, dock. Läskigt. Efter strykningen tog jag itu med att sortera lite papper och rensa bort saker från skrivbordet. Det var skönt. Ett varv med vattenkannan har jag gått. Då upptäckte jag att S:t Paulian, som jag fick av Elliot Hund och köpte för att ha på förra jobbet, blommar igen i sovrummet.

Den här röda torsdagen blev det också en tur ut till Förorten. Jag hämtade Fästmön när hon slutade jobba och vi åkte för att proviantera på ICA Solen. Men tänk… där säljer de nåt så exklusivt som… ANDFÄRS!..

Andfärs säljes på Solen!

Naturligtvis hade jag lite BAKtankar med att skjutsa hem Anna. Dels hade jag paket och kakor till födelsedagen från yngsta bonusdottern att hämta och så hade födelsedagsböckerna från Anna levererats från nätshopen. Men bäst av allt var nog att sitta på Annas balle* och dricka nybryggt kaffe och äta en glass…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Självklart blev det lite kattgos innan jag åkte tillbaka hem till New Village för ett maratonsamtal (53 minuter) med mamma. Katterna var med oss ute på ballen, men de tyckte nog att där var för varmt. Citrus visade sig vara en blomälskare och åt såväl penséer från i år som torr lavendel från förra året. Och lite av min glass. Mini gick strax in och la sig på kökssoffan i stället. Lucifer fnattade mest runt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag ska kika på mina födelsedagsböcker och öppna mitt paket. Kakorna tar jag till kvällskaffet. Det finns fortfarande chans att gissa på galgen, för övrigt. Klicka på bilden nedan så kommer du till tävlingen!!!

”Roligt du kom” står det på galgen, men vad står det på den bakom??? Klicka på bilden och gissa i tävlingen!

*Annas balle = Annas balkong

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Återhämtning och dummisar

Ett dundrande inlägg.

---

 

Först, innan jag börjar dundra: TACK till alla som gav mig vägledning i det låsta inlägget nedan! Det hela lär gå enligt planen!

---

 

Återhämtningsdryck för en tia? Nä, jag kör med kaffe och Ipren.

Det verkade som om alla i familjen hade ont i huvet med mera igår. Själv sparade jag min klumpvärk till idag. Ont, ont, ont i skallen och värk ner i nacke och axlar. Jag var trött i morse, men skuttade upp och skjutsade Fästmön till jobbet vid halv sju. De senaste morgnarna har jag varit pigg och vaken så dags, idag var det bara att krypa ner i sängen igen och dra täcket över sig. En tablett har jag tagit och nu är jag inne på min andra senapsmugg starkt kaffe – och det funkar! Jag känner tacksamt hur värken drar sig bort…

Igår kväll, när jag hämtade Anna efter jobbet, svängde vi in på ICA Heidan för ett par snabba inköp. Då såg jag på en skylt att man sålde Återhämtningsdryck för tio spänn. Ha, jag tror inte ett smack på såna drycker, jag återhämtade mig ju skitfint på egen hand, med tablett och starkt kaffe! Kanske jag ska tillverka en egen skylt samt ställa mig nånstans och sälja kaffe och Ipren? Fast nej. Då blir jag ju egenföretagare och såna gillar inte a-kassan. Däremot tycker alla på Arbetsförmedlingen att man ska starta eget. Då slipper de ju förmedla några jobb, vilket de ju inte gör där ändå. Snacka om att myndigheterna

1. inte samarbetar
2. drar åt olika håll
3. förvirrar ”kunderna”

Ja, jag dundrar idag, jag skrev ju det i början! Och nu fortsätter jag:

Ägaren till den här cykeln skulle troligen bötfällas för fara för annan genom att saker kan ramla av.

För ett tag sen läste jag i Metro att polisen hade gjort en insats (tidningens ordval) mot cyklister i Stockholm. Bland annat kontrollerade polisen cyklister i Götgatsbacken. På en och en halv timme tog de 19 cyklister som körde mot rött. Men det var ungefär dubbelt så många som bröt mot denna trafikregel. Polisen hann inte med att stoppa resten. En cyklist som bryter mot trafikreglerna riskerar att bli bötfälld, precis som andra trafikanter. Tyvärr kan man ju inte bli av med sitt körkort för cykel. Det är beklämmande hur många som inte klarar av ens de basala reglerna. Stopplikt och rödlysekörning är de vanligaste brotten cyklister begår. Men smakar det så kostar det! Här kan du läsa hur mycket!

Några som definitivt inte kan trafikreglerna är harpaltar och fåglar. Anna räddade livet på två harar i morse när hon gjorde mig observant på paret som stod vid vägkanten, redo att kasta sig framför Clark Kent*. När jag hade släppt av Anna vid jobbet och Clark och jag styrde hemåt igen observerade jag ytterligare en hare som skuttade – kors och tvärs som en cyklist – på gatan. Även denna klarade livhanken. Men hur det gick med kråkan, som flaxade in i min bil med en duns några minuter senare, vet jag inte. Jag stannade inte för att kontrollera. Nånstans måste jag dra min barmhärtighetsgräns och kråkor tillhör inte mina favoritdjur.

Har somliga ätit Dummy-piller, tro?

Andra levande varelser som inte kan trafikregler – eller i vart fall inte klarar av att parkera – är vissa bilister som stannar vid Tokerian. Man kan tro att de har ätit Dummy-piller. Utanför affären finns en vidsträckt parkeringsplats med infarten emellan. Det finns alltid lediga platser. Men framför allt ägare till BMW, Mercedes och Audi tycks ha problem att göra som man ska: ställa fordonet på avsedd plats. I stället stannar man helt enkelt utanför entréerna (det finns, förutom Tokerian, ytterligare tre affärer) – eller i närheten av, på gångbanan. Där sitter man sen, gärna med motorn på för det kan ju vara varmt eller kallt ute, och så måste man ju dundra musik, och fipplar med sin mobil medan ens sällskap är inne och handlar. För min del är det inga större problem. Även om jag har ont i fötterna orkar jag gå runt bilarna. Men jag tänker på dem som är rörelsehindrade och kanske kommer med rollatorer, rullstolar eller permobiler. De kommer inte fram utan tvingas ut på ett ställe där många bilar passerar. (Bilar, i vilka det sitter bilister som letar parkeringsplatser och kanske inte är helt fokuserade på annat.) Personerna i bilarna som står utanför entréerna är inte ett dugg handikappade. Jag har aldrig nånsin sett nåt handikapptillstånd i ett enda sånt bilfönster. Annars finns det ju ganska många handikapplatser på själva parkeringen, men nära ingångarna.  Jag tycker att det är dåligt, dåligt, dåligt – och framför allt, jävligt slött. Det är några meter till närmaste parkeringsplats, liksom! Orkar inte den fina bilen ta sig dit eller klarar föraren inte av att parkera i en ruta? Jag undrar – och dundrar!

Slutligen: Jag har så otroligt svårt för den där människan som varje morgon ser samma TV-program och bara Twittrar en massa negativ kritik om programmet, programledare, gäster, innehåll etc. Ett tips: stäng av TV:n!!!

Nu ska jag sluta innan taket flyger av. Det är dags att inta lite frukost och därefter ta tag i hushållsarbete. Jag har lakan att vika, sopor att gå ut med, sängar att bädda och inte 17 blev det städat här igår, heller… Dessutom… vad i hela friden ska jag laga för mat idag till mig och Anna??? Det är mycket att tänka på.

Ha en skön söndag! 

 

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Rätt mycket liv i luckan

Ett inlägg om en utflykt bland bakluckor.

---

 

Vädret var sisådär idag. Därför blev det varken picknick eller dopp i spat som jag hade tänkt utan i stället en utflykt till Ulva. Där är det bakluckeloppis varje söndag på sommaren. Man kan strosa bland bakluckorna i några timmar, kanske fynda nåt. Det brukar bli nån sorts fika och kanske titt i antikvitetsaffären och glasblåseriet inne i själva kvarnhuset.

Den här bilens baklucka var inte öppen, men bilen i sig var intressant att titta på.

 

Den här plastmannen tillhörde väl kanske det som inte var nåt större värde i. Men så kostade den bara tio kronor också.

Men vi började bland bakluckorna. Det var förresten där jag såg den roliga munken med mikrofonen i föregående inlägg. På såna här loppisar finns det rätt mycket skräp, fast också en del fina saker. Fästmön gjorde en del fynd till bra pris – det mesta kostar ju nästan ingenting. Hade jag till exempel haft behov av en plastman kunde jag ha fått mannen till höger för en tia. Fast nu är jag ju inte så intresserad av varken män eller plastiga dito.

Det blev faktiskt ganska varmt, om än inte outhärdligt, att gå bland bakluckor och bord. Det var fantastiskt mycket liv i luckorna denna söndag, faktiskt! Många säljare och många presumtiva köpare.

Anna bjöd på glass och bubbelvatten med citronsmak. Det var gott med nåt svalkande. Vi gick ner till vattnet och tittade. Där var fult med folk som fotade fallet, doppade fötterna och matade ändor. På gräsmattorna ägnade sig några åt att spela volleyboll, medan andra sov på filtar. Och så fanns det folk som grillade på engångsgrillar direkt på marken trots att det är eldningsförbud just nu. (Det var inte så väldigt länge sen kvarnen brann, för övrigt… Året var 1998 och den återuppbyggdes året därpå.) Nä, jag har respekt för eld, jag. Den kan vara så förtärande och obarmhärtig.

Jag fick inte min lilla sjöjungfru att sätta sig på en sten framför det knäckta pilträdet.

Humle eller Dumle hade jag möjligen haft råd att köpa. Men jag ville inte.

Inne i kvarnen var det hett, men dess antikaffär vill man inte missa! Oj så många fina saker där finns! Riktiga kvalitetsprylar och allt från böcker och tidningar, via glas och porslin, silverprylar, möbler, plåtburkar fram till kläder. Jag noterade till min glädje att en likadan kexburk som jag fått efter min farmor såldes för 240 kronor och att blomkakburken jag fick av mamma förra året kostade 300 kronor. Där fanns en mindre variant av den senare, men det priset var lite för högt för mig. Jag hade möjligen haft råd med Humle eller Dumle…

Den kletiga räkmackan drog till sig getingar.

Vi avslutade vår utflykt med kaffe och räkmacka. Tyvärr kom ett antal getingar med på köpet, så njutningen blev inte så stor. Vi skrek och flaxade med armarna och kastade i oss mackan. Sen åkte vi hem.

Lite halvkyligt var det här hemma och somliga har dragit på sig tjocksockar. Vi har ändå kunnat sitta på ballen* och läst, pratat och ätit ostpaj med tomater och tzatziki till middag. I morgon börjar 50 procent av oss att jobba, medan andra fortsätter sin kamp för att hitta nåt jobb. Jag ska också ta en förnyad dust med a-kassan angående det arbetsgivarintyg de återigen påstår sig inte ha fått samt ännu en gång försöka förklara att jag aldrig i hela mitt liv har jobbat deltid, vilket det påstås att jag gör just nu. Ja, du hör/läser ju hör tokigt det är. Alla dessa duster tar emellertid hårt på krafterna, krafter som jag i stället borde lägga på jobbsökeriet i sig.

Nåt roligt i veckan då? Förhoppningsvis en träff med gäster från Sollentuna en dag samt en bokträff med mormor A. Och så hoppas jag på positiva besked angående framtiden, förstå. Jag vill ha ett liv igen.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tiden och rutiner

Ett inlägg om det här med att göra nånting meningsfullt under en vardag.

Jag måste få återkomma till det här med tiden och att fylla sin vardag! När man är arbetssökande är det så lätt att tappa rutiner, att låta sig falla ner i kravlöshet och samtidigt svårmod. Vem behöver en? Vem behöver jag?

När tiden har gått i krasch

skulle kunna vara titeln på min kommande bok, för jag är expert på detta. Men så blir inte titeln!

När tiden har gått i krasch…

 

Därför tänkte jag blogga om det igen, i stället. För bloggen är min ventil! Egentligen bloggar jag bara för att få skriva och få ventilera. Jag vill inte belasta min familj med alla mina tankar och ord, så där har bloggen ett viktigt syfte. Egentligen är jag inte heller intresserad av att chatta med kända och okända människor via kommentarsfälten. Men jag tycker ofta att kommentarer från läsare inspirerar mig eller får mig att fundera – därför tillåter jag dem. För att kommentera på nåns blogg är ingen jäkla rättighet som alla har – det är en möjlighet som tilldelas läsarna av den som skriver. Därför kräver jag i gengäld ett visst mått av hyfs och respekt från den som kommenterar. Om man inte klarar det blir man till sist blockerad.

Det handlar inte om att jag omger mig med ja-sägare. Det tycker jag är rentav fräckt att påstå mot dem som kommenterar här! Men jag tar inte nån skit. Tonen ska vara hyfsad och respektfull. Har man egna åsikter som man mycket starkt vill framhäva kan man ju kanske med fördel presentera på sin egen blogg. Om man nu inte är ett ökänt webbtroll som flaxar mellan bloggarna i brist på att göra annat här i livet…

Det här tecknade webbtrollet är faktiskt ganska likt mitt eget personliga webbtroll, som jag har sett arkivbilder av.

I min vardag försöker jag hålla strikt på vissa rutiner – nu när ingen annan talar om för mig mellan vilka tider jag ska befinna mig på arbetet och vad jag ska göra där. Jag har hittills gått upp klockan sju varje vardag för att skjutsa Fästmön till jobbet. Nästa vecka börjar hon på sitt vanliga schema igen och då kan det bli lite avvikelser. Men just nu gör detta att jag kommer upp i tid och att jag gör nåt nyttigt och vettigt. Anna uppskattar nämligen att jag skjutsar henne till jobbet, men det är inget krav hon ställer.

Morgonen inleds med att skriva ett eller två blogginlägg. Därefter sätter jag igång med att leta jobb att söka och att skriva ansökningar. Det kan ta mellan ett par timmar och resten av dan, kanske till och med in på kvällen. För jag har bestämt mig för att söka minst tre jobb om dan på vardagar – om jag inte gör nån annan arbetsrelaterad aktivitet. För varje sån aktivitet minskar antalet sökningar. Det här gör att jag har stenkoll på vilka tjänster som är utlysta och jag upprätthåller en hyfsad klass – och fart! – på att skriva jobbansökningar…

Frukost brukar jag inta nånstans mellan elva och tolv, vanligen. Ibland gör jag en utflykt till Tokerian, ibland gör jag lite längre utflykter. Det beror på hur jag mår och vad jag har planerat för.

På eftermiddagen fortsätter jag jobbsökeriet. Om jag blir färdig i hyfsad tid brukar jag ringa mamma och kanske läsa en stund. Strax före klockan 16 är det dags att åka och hämta Anna från jobbet. Jag brukar sno ihop nåt ätbart åt oss och sen spelar vi Wordfeud eller Quiz Battle eller glor på TV eller pratar eller läser eller… tja, gör nåt som vanliga människor gör.

För det mesta hoppar jag i säng när Anna gör det, ibland har hon gymnastikprogram innan sänggående och då flamsar vi så det är nästan omöjligt att komma till ro.

På natten sover jag. Vissa nätter sover jag bra, andra mindre bra, med sönderhackad sömn. Men tack vare operationen i vintras sover jag betydligt mer och bättre än innan dess.

Hur ser en typisk vardag ut hos dig??? Skriv gärna några rader och berätta! För jag är genuint intresserad!

Livet är kort.

Read Full Post »

Lördag efter regnet

Ett inlägg om vår lördagskväll.

Det är så fantastiskt tyst här idag. Kvällen har varit lugn, bara sonen Deskmedul var ute med sina barn och lirade basket i en evighet amen. Att de orkade i värmen! För även om det kom lite regn hjälpte det föga. Det är fortfarande varmt.

Elias har suttit alldeles för mycket vid datorn i kväll. Dessutom hostar han – i alla fall när han sitter vid datorn. Kanske luften blir för torr? Nån gammal TV-serie från stenåldern på DVD såg vi inte, men det är ju en dag i morgon också. Jag glodde en stund på slutet av prinsessan Madeleines bröllop. Tyvärr missade jag den mest sevärda – lilla Estelle. Men jag såg en fin bildserie på henne från kyrkan, serverad av Svenska Dagbladet. Skrattade gott, ungen är ju fantastiskt söt och charmig!

Jag försökte göra två saker samtidigt – läsa och glo på TV.

I kväll åt vi grillad kyckling med baguette till middag. Ja jag vet, jag är ingen vidare kock! Men Elias är snäll och klagar inte. Dessutom åt han duktigt med tomater, vilket är bra, förstås.

Klockan 20 bänkade vi oss framför TV:n båda två för att se Americas Funniest Homevideos. Jag skrattade högt och ljudligt, Elias tappade helt intresset efter en halvtimme. Kanske berodde det på att lördagsgodiset då hade tagit slut..?

Godisråttan. 

Elias är en riktig godisråtta, men det är även jag. Så jag fick också lite godis i kväll.

Tofflans lördagsgodis.

Vid 22-tiden ringde min mamma och var ledsen, så jag fick prata med henne ganska länge. Det var visst väldigt många av mina nära och kära som blev ledsna och besvikna i kväll av olika skäl. Det gör ont i mitt hjärta och mitt humör dalade förstås rejält efter telefonsamtalet. Vilken tur att den lugna och klarsynta Hortellskan kom med kloka ord via chatten på Wordfeud! Jag har haft flera matcher igång idag – och jag åker visst på däng mot alla mina tre motståndare…

Lillknasen har nu somnat och ligger och snusar i sovrummet. Han var så trött att han inte orkade läsa en stund först utan ville att jag skulle släcka med en gång. Jag tror att min mamma skulle behöva ha en Elias hos sig ett tag för att tänka på nåt och nån annan och få lite sällskap. Jag kan ju inte trolla och jag kan inte vara på två ställen samtidigt. Mamma blir ledsen när människor runt omkring henne tycker att jag ska resa dit stup i kvarten. De vet ingenting om min situation. För om de gjorde det skulle de inte tycka så jävla mycket. Jag har varken råd eller ork, än mindre tid med det. Förhoppningsvis kan jag göra nån sorts sommarplan efter nästa vecka eftersom jag väntar på ett besked och dessutom ska bli telefonintervjuad på torsdag. Men hoppets tråd är så skör, så skör just nu.

Vad händer i morgon då? Både Elias och jag måste duscha och tvätta håret, helst innan nån eventuell utflykt. Och vart kosan i såna fall styrs avgörs av vädret. Det verkar inte helt lovande, tyvärr. Sen äter vi ihop på kvällen innan jag skjutsar ut Elias till sin pappa. Mamma/Fästmön kommer nämligen hem först sent på måndag kväll, så Elias får sova två nätter hos pappa trots att det är mamma-vecka. Lite hattigt tycker han allt att det är, så därför har jag prioriterat att ta det lugnt och göra lugna saker i helgen. Inte flaxa omkring alltför mycket. Både pojken och jag behöver lugn och ro och tid att slappa.

Artikeln jag skrev igår kväll kanske, kanske publiceras redan i morgon kväll. Om inte, blir det på tisdag. Naturligtvis kommer det en puff på en blogg nära dig! I kväll kom jag på ytterligare två spännande personer som jag skulle vilja intervjua. Vi får se hur det blir med det, om de kan tänka sig att ställa upp. Det är två personer i min bekantskapskrets, men jag kan inte påstå att jag känner dem så väl. Praktiskt då att intervjua dem och skriva om dem, eller hur?! Det är inte bara praktiskt, det är ett privilegium också att få lära känna människor. Som jag har skrivit här tidigare har alla en historia att berätta. Om du känner att du vill berätta din för mig, hör av dig!

Nu ska jag göra pinan kort med en av mina kombattanter i Wordfeud innan jag borstar min tand och hoppar i säng. Ha en go natt och söndag!

Livet är kort.

Read Full Post »

Omvärldsklämmeri

Ett inlägg där Tofflan klämmer i med lite nytt från omvärlden.

Igår var det röd dag och papperstidningslös dag. Idag är det fredag och klämdag. Då passar det alldeles utmärkt att klämma in lite nyheter från omvärlden. Häng med på den farofyllda (?) resan!

Fängslad mås befriad av polis. Det är gott att läsa att Farbror Blå är djurvän. En mås hade lyckats fastna i grillen på en bil och kom inte ut. Jonas Ström passerade med barnvagn och berättar:

Jag gick och talade i telefon då jag fick se hur ett fågelhuvud stack ut från fronten på bilen. Först trodde jag att det var något från Hobbex men jag pekade i alla fall på grillen och kvinnan i bilen vinkade tillbaka åt mig.

Eh, det låter som goddag yxskaft för mig. Men hur det nu än var kom polisen så småningom och lyckades få loss måsen. Den flaxade, om än lite tilltufsad, upp mot himlen, på självaste Kristi Flax…

Ny plug-in blockerar spoliers på Twitter. Tack! TACK Jennie Lamere, bara 17 år, som har utvecklat denna plug-in som gör att man kan blockera att få handlingen i till exempel TV-serier avslöjad på Twitter! Jag blir fullkomligt galen på alla som sitter och twittrar kommentarer om ett visst program de just tittar på. Snacka om spoilers… Hur intressant är det för mig om jag inte tittar eller hade tänkt titta senare?! Twivo är nånting jag definitivt ska titta närmare på! Inte sen utan nu!

Tre bankkontor i veckan slutar hantera kontanter. När jag var ung undrade jag ofta vad de gör på banken efter klockan 15. Det var nämligen då alla banker brukade stänga för dagen. Idag undrar jag vad de gör på bankkontoren överhuvudtaget. De hanterar i vart fall inte kontanter. Så många som tre bankkontor i veckan slutar med det. Men det finns ett undantag: Tack Handelsbanken, en del av oss använder fortfarande kontanter!!!

Mobil för fyraåringar. Maj gadd! 1stFone, lanserad som

Dumtelefonen för smarta föräldrar

är utvecklad för fyraåringar. Är detta verkligen en nödvändig pryl??? 

Tårarna blev svarta. Nej, jag är inte överförtjust i tatueringar. Tatueringar som inte går att dölja, till exempel i ansiktet, på halsen eller på händerna, kompletterat med nosringar och annan metall, är fulast av allt, tycker jag. Och hur kan man ens komma på idén att tatuera sina ögon? Till och med tårarna har fått färg. Nej, usch och fy! Ingen är så ful att den behöver dölja sitt skinn – eller sina ögon, dårå –  med tatueringar!

Konst i offentliga rum. Konst är… ofta konstigt. Men en tanke med konst är att väcka känslor. Kulturprojektet Konkrement – den blå katedralen är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Uppsala kommun, Uppsala universitet och Sensus. På måndag är det ett seminarium i Gustavianum om tillfällig konst. Just konstverket som tillfälligt står mellan Helga Trefaldighet och Domkyrkan har onekligen en viss likhet med detta, dock permanenta och dessutom i metall, konstverk.

Livet är kort.

Read Full Post »

Nånting i luften som flaxar…

Ett inlägg i vilket Tofflan tar en tur för att spana på omvärlden – via media.

Det är ju röd dag i morgon och inga papperstidningar, tror jag, kommer ut. Undrar vad alla journalister gör idag, då? Själv är jag ledig i morgon, fast inte från bloggen, förstås. Så idag flaxar jag runt och kollar vad som händer i omvärlden.

”Nyansera synen på hatet”. Författaren Bo Gustavsson skriver bland annat

[…] Att censurera obekväma åsikter i demokratins namn är kontraproduktivt. Det går emot demokratins grundprincip. […]

Tänkvärda ord, tycker jag.

Tappat hus stoppade trafik. Fast…. nu var det ju en husvagn och inte ett hus, UNT… En viss skillnad.

”Byta nötkött mot svin vore katastrofalt.” Docent Artur Granstedt protesterar mot en tidigare debattartikel om att vi äter för mycket nötkött. Vallodling och 80 procent minskad köttkonsumtion av enkelmagade djur är hans recept för en bättre miljö. Minskad köttkonsumtion totalt sett kanske vore ännu bättre, funderar jag.

ABBA återuppstår i det nya museet. Och jag är väldigt sugen på att åka di när det och titta och lyssna. Museet invigdes i måndags.

Kvinnlig docka säljs som måtavla. Träna att skjuta på en docka som blöder när den träffas. SJUKT!

Tusentals unga utan jobb eller studier. Till och med tjugotusentals. Arbetsförmedlingens chef är

oerhört orolig.

Kanske dags att förmedlingen gör det den borde göra – förmedla jobb. Eller åtminstone förmedla kontakter mellan jobbsökande och arbetsgivare. Det kan ju vara en bara början. Eller är arbetsförmedlarna alltför upptagna med att ändra enstaka ord i de arbetssökandes handlingsplaner, allt för att få det att se ut som om det händer nåt?

Bättre internet på tågen. Jepp! Nu ska det bli bättre trådlös uppkoppling på våra tåg. Vore det inte bättre att först se till att tågen går som de ska..? Fast det klart… Nånting ska man väl kunna roa sig med medan man sitter i ett tåg som står stilla mellan A och B…

The Doors lever vidare – i app. Gillar du The Doors? Bandet lever faktiskt vidare i en app. Texter, bilder, intervjuer, musik… Men bara för iPad, tyvärr.

Livet är kort.

Read Full Post »