Äntligen! En näringsrik lunch idag! Jag hade dejt med den hjärtegoa L och denna agerade personlig assistent åt mig. Så fin som en ros i sin röda kappa kom hon och höll upp dörrar, bar matbricka och… bjöd på lunchen. Nej, det var jag som skulle bjuda, men försök argumentera med denna kvinna…
Till lördag har hon planerat nånting kulinariskt för mig och Fästmön. Vi ska åka hem till henne när Anna har slutat jobba och sen verkar det som om bilen ska lastas full av godsaker. Hon garanterade att vi INTE skulle vilja ha/orka med Tobleronen jag köpte i söndags…
Den utpekade lär vi inte vilja ha eller orka med på lördag, enligt L.
Jag vet inte om jag tillförde så mycket på lunchen. Det första jag gjorde var att kasta kokt ris över knäet. Eftersom Logen har mikroskopiska servetter hade jag inte ens lagt en som täckte en fyrkant på ena benet. Nåja, det var i alla fall ingen sås på just det ris jag spillde, så jeansen är obefläckade.
Dagen idag är mörk och trist. Igår kväll var jag så trött att jag gick och la mig mitt i CSI. Tittade på sovrums-TVn och då slocknar jag alltid efter högst fem minuter. Gissar att det lär bli samma idag. Jag var så trött att jag inte orkade strula ut på en krycka till soprummet med den snart överfulla tidningspåsen igår, så den står kvar som ett utropstecken innanför ytterdörren.
Högsta prio idag efter jobbet är att försöka handla lite på Tokerian. Jag får lämna kryckorna i bilen när jag går in och hänga på varuvagnen så där som mamma brukar göra. Hur jag ska ta mig in från garaget återstår att se. Kanske en krycka? GAH, jag hatar verkligen att ha detta funktionshinder, men det är nyttigt för mig att prova på. Det är först nu jag inser hur jobbigt det är för dem som ALLTID behöver gå med kryckor… Vi är här för att lära, eller hur var nu meningen med livet..?
Den enda dan jag jobbar för institution1 i veckan är tisdagar. Och den dan räcker inte till för det hästjobb jag har framför mig – att göra om alla forskningssidor. Först idag har jag fått namn på kontaktpersoner. En har jag pratat med sen tidigare så han är igång, men idag var det dags för nästa. Hans chef hade inte ens berättat för honom att han var utsedd till att göra detta… Nej, det känns inte riktigt bra. Jag skulle behöva sitta här mer rent fysiskt, så att jag kan gå med piskan – eller riset, för den som föredrar det…
Igår blev jag erbjuden ett skrivjobb, men fick tacka nej till det eftersom jag inte har egen firma. Om jag hade haft ett fast jobb hade jag inte tvekat en sekund att registrera en firma, men som läget är det inte särskilt smart. Jag räknar allt mer med att bli arbetssökande igen efter årsskiftet och om man ska få a-kassa, det vet ju alla, får man ju inte jobba ens i egen regi. Detta trots att man är ärlig och anger exakt antal timmar och hur mycket man tjänar – så där så att a-kassan borde kunna dra av det från ersättningen. Nej, så funkar det inte i Sverige. Här ska man antingen jobba förfärligt mycket eller inte alls. Då först passar man in nån sorts mall. Oerhört tröttsamt för en som inget hellre vill än jobba. (Det finns de som till exempel är sjuka och inte kan jobba och så finns det de som inte vill jobba. Varför ska man envisas med att lägga ner tid och energi på att försöka hitta jobb åt dem när det kryllar av friska, fullt arbetsföra människor? Jag begriper det inte.)
Livet är kort.
Ja, inte är det lätt att vara ”kryckberoende”, jag förbannar det ofta!
Men, det är ju tur att det finns hjälpsamma medmänniskor, för att vara på restaurang är bland det knepigaste om man har två kryckor…
Det där med a-kassa (och facket) har jag aldrig kommit underfund med, hela tiden så agerar de ju emot allt sunt förnuft!?
Undrar vad det blir för kulinariskt ni ska bli bjudna på…spännande!
Ha dé!/Kram
Alltså jag kan ju gå utan kryckor men det gör förbannat ont. Folk slänger dörrar i ansiktet på mig och det gillar jag inte. Efter jobbet var jag tvungen att handla och jag fick gå med en krycka för att kunna bära med andra handen. Nu har jag skitont.
Ja det är upp-och-nervända världen! Arbetsförmedlingen förmedlar inga jobb, enligt en av mina handläggare, a-kassan vill inte att man ska jobba och tror att alla fifflar och facket… Vad i h-e gör facket, mer än tar emot nästan 300 spänn i månaden av mig?
Jag är mycket nyfiken! L är suverän och även om hon säger att jag inte ska ha för höga förväntningar så vet jag att det blir nånting alldeles fantastiskt! 😛
Kram!
Man får inte ens registrera en enskild näringsverksamhet när man är arbetssökande, men har man en när man blir arbetslös gör det inget. Öh. Hur som helst, tips kring skrivjobb som kräver att du fakturerar – frilans finans. Kostar 5%, tror jag.
Men man får väl inte jobba inom som verksamhet om man blir arbetslös?
Frilans finans, vad är det? Aldrig hört talas om!
Enstaka jobb, som hobbyverksamhet går bra – tror jag. De har de inte sagt något om i alla fall.
Frilans finans är ett företag som hjälper frilansare utan F-skatt att fakturera. De betalar in skatter och moms i utbyte mot några procent av totalbeloppet på fakturan, och ser till att mottagaren betalar betalar den också. Man behöver egentligen bara fylla i vem fakturan ska till, beloppet och sina egna uppgifter.
OK, definitivt värt att kolla upp!!! Tack för tipset!