Dagen började med en rejäl sovmorgon – för somliga. Andra vaknade nio minuter över åtta och låg och snurrade ett tag i sängen. Skämt åsido, så farligt var det inte, vi satt ju trots allt uppe till klockan två i natt och glodde på film. Jag har haft ont i magen idag och jag tror att det är bråcket på magmunnen som är uppkäftigt. Annars mår jag toppen! Idag har jag nämligen haft jeans på mig för första gången sen den 12 december. Känner mig nästan normal. Fast jag ser i spegeln att jag är rätt blek och jag rör mig sävligt som en hundraåring. Men ändå. Det går framåt!
Idag var ursprungliga tanken att vi skulle ta en liten promenad till Tokerian. Fast jag hade lovat Anna en tack-för-hjälpen-klapp, så vi tog bilen och fixade en sån. På väg ut ur huset träffade vi Lucilles man och när vi senare kom till Tokerian träffade vi Lucille själv. Uppenbarligen tar de inte bilen dit som vi, utan kånkar och bär var sina lass! Rolig familj, det där! (Det tar fem minuter att gå till Tokerian.)
Tomten höll utkik.
Jag ringde till mammakusinen B:s man idag på förmiddagen för att önska gott slut på det gamla året och gott nytt år. Hade precis lagt på så ringde Annas snälla mamma. Innan vi for ringde jag min egen mamma. Som nån så gärna deklarerar kommer familjen i första hand. Utan den hade jag inte klarat mig igenom det jag har gjort nu. Förutom ett fåtal vänner har de flesta, som vanligt, lyst med sin frånvaro. Och faktum är att det inte gör ont längre, det var ju bara att vänta. Alla har sitt och jag har mitt.
Amaryllisen jag fick av Anna har ännu inte slagit ut. Men titta så den är på gång! Det blir minst fem klockor – till att börja med, tror jag!
Sprängfärdig!
Efter vår lilla shoppingtur – tack och lov var det inte mycket folk varken där klappen skulle inköpas, på Tokerian eller apoteket – fixade vi fika. Vi hade ju kanelbullar och hallongrottor kvar från igår. Och så hade vi var sin trisslott som mamma hade skickat i julkortet till oss.
Var sin trisslott.
Vi skrapade och drömde och planerade vad vi skulle göra för våra vinster. Fast det var bara en av oss som vann – Anna. Två nya lotter, tror jag det blir för vinsten.
Nu står Anna i köket och gör Västerbottenpaj. Jag har gått ut med två soppåsar alldeles på egen hand och överlevt. Mitt bidrag till nyårssupén gjorde jag ju redan igår, Alséns röra. Till förrätt har vi laxpaté. Huvudrätten består av ovan nämnda paj samt kräftor – om dessa nu tinar. Jag glömde nämligen ta fram dem ur frysen igår kväll, så nu ligger de i kallt vatten. Till dessert blir det Annapannacotta med hallon från Slottet och blåbär från Djurö. Röran äter vi nog till allt, för den består bland annat av gravad lax. Jag vet inte riktigt när middagen serveras, men det mousserande vinet är väl kylt, liksom vitvinet. Mellan varven blir det väl lite TV och framåt tolvslaget ska vi försöka oss på att få iväg en lykta upp mot himlen.
Gott Nytt År önskar jag alla läsare! Vi ses igen nästa år. Men glöm inte bort att livet är kort. I morgon kan det vara försent att höra av sig till gamla moster, vännen eller vem det vara månde som kanske är ensam.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 