Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, HBTQ, Personligt, tagged administrativ, anstränga mig, april, Aprilskämtet, öknamn, öppna köksfönster, barn, besvärlig, bete sig si och så, blå himmel, blunda, Courier, damm, deckare, detektiv, en kasse mat, engelska, född, författare, försöka minnas, formgivning, foto, framsida, gamling, gå ut, glasbord, hårigt, hem, hjälte, hjältinna, hustak, i vanliga fall, inomhus, jobba, jobbmöte, juni, juniförmiddag, Kate Martinelli, klippa gräs, kul grepp, kvasisäker, kvällssol, Laurie R. King, lesbisk småbarnsförälder, manus, Mary Russell, mörka moln, mest kul, mobiltelefoni, moln, molnfri, oputsade fönster, outgiven bok, polis, prata, regel, regelbrott, regler, regn, repor, roa mig, Sherlock Holmes, sista, skolavslutning, skrivmaskinsstil, smeknamn, Smuts, sol, solbrillor, stark, stort och lite svårt, straff, Sverige, tårta, The Art of Detection, tonåring, typsnitt, uggla, upphittat, utflykt, vaktis, vardagsrum, väder, Willys, yngsta bonussonen on 09 juni 2015|
Ett inlägg om väder och utevistelser, straff och i vanliga fall.
Man kan nästan tro att det är april – såsom vädret beter sig. Som född i april blir jag då och då benämnd Aprilskämtet. Detta öknamn/smeknamn kan vi nu nästan sätta på juni månad i Sverige också. Fast… jag gillar det. Jag gillar att en dag kan bete sig både si och så. Den kan börja med regn och sluta i starkaste kvällssol, så där obevekligt så att mitt glasbord i vardagsrummet ser hårigt ut av allt damm. (Glasbord är snyggt. Det tyckte jag när jag köpte bordeN – ja, jag har två – för typ 13 år sen och det tycker jag fortfarande. Men ur dammsynpunkt och repsynpunkt är de besvärliga.) Eller tvärtom. Igår började dan i alla fall så här:
Igår morse hängde molnen mörka över hustaken i New Village och det regnade.
På kvällen sen blev himlen alldeles blå och molnfri och solen tittade fram. Allt damm, allt smuts på fönstren (mina fönster på framsidan ser helt oputsade ut) blev synligt och jag fick mig nästan att sätta på mig solbrillor. Inomhus. I morse tog jag den här bilden:
Igår kväll – och i morse, när jag tog den här bilden – var himlen alldeles blå och inte ett moln fanns att se.
Igår höll jag mig inte till mina regler. Jorå, jag skötte det administrativa, men jag gick inte ut. Hela dan var jag hemma och satt här ugglade och roade mig med att läsa en deckare på engelska. (Om inte Fästmön hade ringt hade jag inte pratat med nån människa heller på hela dan.) Den är riktigt bra, även om jag känner mig skeptisk till författarens sätt att knyta ihop sin hjältinna (lesbisk småbarnsförälder och polis) med en av hjältarna (Sherlock Holmes) i sin andra serie böcker. Just nu sitter hjältinnan och läser ett upphittat manus som kan vara en outgiven bok om den gamle detektiven… Ett kul grepp vad gäller formgivningen på boken jag läser är att detta manus lyfts fram genom att det är tryckt i gamla hederliga typsnittet courier. Eller ”skrivmaskinsstil”, för dig som var med ”då”…
Det upphittade manuset lyfts fram i boken via typsnittet courier.
”Straffet” för gårdagens regelbrott blir att gå ut TVÅ gånger idag. De flesta skulle inte se det som nåt straff och inte heller jag själv – i vanliga fall. Men det har inte varit
i vanliga fall
på ett bra tag nu. Det innebär att varje utflykt från hemmet, som egentligen är kvasisäkert, blir nåt… stort och lite svårt. Ändå är det jag ska göra varken stort eller svårt utan mest kul. Mitt på dan idag ska jag hasa över och handla en kasse mat på Tokerian. I eftermiddag ska jag plocka upp Anna efter att hon har varit på ett jobbmöte. Därefter åker vi ut till Himlen och klockan 18 är det skolavslutning för yngsta bonussonen. Det innebär tårta efteråt. Nästan som april i juni igen, alltså (både Anna och jag är Aprilskämt, så det kan bli tårta två gånger då…). Förra året kunde jag inte vara med på nån skolavslutning för att jag jobbade. Nu misstänker jag starkt att detta blir den sista skolavslutningen jag är med på. Barn blir större och det är inte alltid tonåringar vill ha en massa gamlingar omkring sig. Och vem vet om jag finns kvar här i juni nästa år. Eller ens i april. Det kan ingen veta.
Jordgubbstårta – en tradition i familjen vid skolavslutningen.
Men just nu, i den här stunden, är det en solig juniförmiddag. Vaktis klipper gräset och jag har köksfönstren öppna. Himlen är blå. Om jag blundar och anstränger mig kan jag försöka minnas hur det var
i vanliga fall…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Ironi, Personligt, Trams, tagged arbetsrum, armstöd, avjulmöbla, barra, bära ut, bästefåtölj, dammsugare, envis, förråd, garntomte, gästrum, glad, golv, gran, ha kläm på, hall, hålla sig kvar, hitta, humor, inte barra så mycket, inte ett barr, julpynt, kartong, köksbänk, klänga sig fast, ljuskrona, lura mig, noggrann, pappa, personligt förhållande, pynt, skryta, sopkvast och skyffel, städa, ta tid, tomte, upphittat, utburen, vardagsrum on 13 januari 2015|
4 Comments »
Ett självironiskt inlägg.
Envist klängde den sig fast, den lilla garntomten.
Vem var det som sa att granen inte barrade så mycket? Var det samma person som sa att man kanske hittar en (1) tomte efter att man avjulmöblat och burit ut kartongen i förrådet? Härom kvällen hittade jag ju en tomte bakom pappa. Igår kväll var det färdigt igen. Då upptäckte jag en liten garntomte som envist klängde sig fast vid ljuskronan i vardagsrummet. Glad såg den ut också, antagligen för att den hade lyckats lura mig och hålla sig kvar. (Som du märker har jag ett mycket personligt förhållande till mitt julpynt.)
Nu är den emellertid nerplockad – och ligger tillsammans med pappas tomte i hallen och väntar på att bli utburen i förrådet. Det tar tid. Allt tar tid just nu. Men det ska bli bättre med det.
Sen var det det här med barren… Det var… ”Nån” som skröt om att granen inte barrade så mycket, bara just när allt pynt plockades av. Det var i och för sig ganska sant. Men jag städade noggrant efteråt – både med sopkvast och skyffel och dammsugare. Noggrant? Hum… det tycks som om jag inte riktigt har kläm på det där
inte ett barr…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Samtliga barr upphittade EFTER den noggranna städningen…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged gissa, hudkräm, humor, möbel, näsdukar, nylonstrumpor, prylar, städa, tomte, upphittat on 05 januari 2014|
10 Comments »
Ett inlägg om några upphittade prylar.
Idag har jag städat. Bakom en möbel hittade jag fyra prylar. Gissa vilken som är min och vem de övriga tre prylarna tillhör!
Tomte, nylonstrumpor, näsdukar och hudkräm. Vilken pryl är min och vem äger de andra tre?
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged ekivok, humor, hylla, kamera, knäckebrödspaket, konstig text, kuk, läsa, lunch- och fikarum, paket, pryd, syndens näste, tilta, upphittat on 13 december 2013|
10 Comments »
Ett inlägg om ett upphittat paket med konstig text.
Var i lunch- och fikarummet på förmiddagen för att hämta kaffe. På en hylla hittade jag ett knäckebrödspaket med lite… eh… ekivok text. Eller hur ska detta läsas?
Knäckepaket på hyllan. Men vad står det egentligen på ryggen???
Vi tiltar kameran och kollar!
Alltså, det står ju faktiskt… KUK!
Maj gadd, jag har hamnat i ett syndens näste, tror jag som är så pryd.
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged ägare, buskar, humor, Jacko-hatt, kontakta mig, påhittigt, sakna, skratta, upphittat, vägbeskrivning on 16 november 2013|
Ett påhittigt inlägg, om jag får säga det själv.
Nu har jag sett den ligga bland buskarna ett antal dagar. Frågan är var ägaren håller hus. Alltså ägaren till denna Jacko-hatt…
Nån Jack-o’-lantern som saknar sin hatt?
Ägaren kan kontakta mig för vägbeskrivning till hatten!
Livet är kort. Ibland kan till och med jag skratta.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged dagens citat, fyndlåda, gåspenna, hålla i hande, hjälp, knapp, tung, upphittat, värja, yttrandefrihet on 16 oktober 2013|
Ett citat om värjor och gåspennor, upphittat i en fyndlåda nånstans.
Du får studera bilden och försöka läsa vad det står på knappen, helt enkelt. Det handlar om yttrandefrihet, ifall du behöver lite hjälp på traven.
Ett intressant citat.
Livet är kort. Gåspennor kan vara fruktansvärt tunga att hålla i handen ibland.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged arbete, blick, efterlysa, forskare, gosse, humor, off season, samtal, skåp, stjärna, upphittat on 10 maj 2013|
Ett inlägg i vilket Tofflan efterlyser en ägare.
Jorå, jag jobbade lite idag också. Och vid ett samtal med en av forskarna föll min blick på en sak som låg ovanpå ett skåp. Jag kunde inte låta bli att undra över varför den låg just där och varför just nu, off season, så att säga. Men S kunde inte förklara nånting. Så härmed efterlyser jag gossen som äger denna:
Nån som vill kännas vid denna?
Livet är kort. Ibland förundras man över stjärnor off season.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 