Bra jobbat kring jobb i Östergötland!

Ett jobbigt inlägg.

---

 

Det finns platser i Sverige där man faktiskt gör bra saker för att folk ska få jobb. Jag talar om Östergötland, mitt Östergyllen (ibland…), där man faktiskt försöker på olika sätt. Bland annat läste jag i Byhålenytt på nätet om bemannings-företaget Lärarförmedlarna. Naturligtvis lyfts det lite negativa fram – att man främst tillhandahåller obehöriga lärare – men också det faktum att det är såna som mest efterfrågas av arbetsgivare när det gäller korta jobb. För korta jobb, visstidsanställningar och vikariat, vimlar det av nu för tiden. Fråga mig, jag vet.

Lärarförmedlarna startade 1999 i Stockholm, men nu är företaget på väg att etablera sig i Linköping – fast även i Uppsala, ser jag i artikeln. Företaget letar kundansvariga som har skolbakgrund och även erfarenheter av relationer och kommunikation. Det går bra för Lärarförmedlarna. Företaget, som erbjuder vikarier till förskolan och uppåt, expanderar. Mellan år 2012 och 2013 ökade omsättningen med nästan 20 miljoner.

Behörig lärare?

Men trots att företaget mest tar in folk inte är behöriga (70 procent av jobben är korta jobb), satsar företaget på behöriga lärare när det gäller längre uppdrag. Oavsett kollas de sökandes erfarenheter upp och de blir intervjuade och får göra personlighetstester. Lärarförbundet är förstås kritiskt och tycker att grundbemanningen på skolorna ska öka. Men på Lärarförmedlarna ser man det inte så att man konkurrerar om ordinarie jobb – det handlar främst om korta akutvikariat. Jag tycker att det låter bra och det verkar ju som om man gör noggranna tester och intervjuer med sökande. Så varför inte? Alla människor behöver ett jobb – och ett kort jobb är inte att förakta!

Även i Metropolen Byhålan händer det grejor på jobbfronten! I Byhålebladet läser jag om att allt fler företag kontaktar yrkesutbildningarna vid Carlslunds utbildningscentrum i syfte att rekrytera hantverkare. I den gamla industristaden kan man tro att industrierna är på väg att dö, men på Carlslund får man andra signaler: det är brist på hantverkare inom industri och fordon. Även elever på vård och omsorg är eftersökta.

Men det finns fler skolor i Metropolen som är intressanta för företag. Alldeles nyss läste jag om Platengymnasiet, där jag gick en gång på yngre stenåldern. Företaget Mättjänst rekryterar och nyanställer fem studenter från ett av skolans yrkesutbildning nu. Tänk att det ser så ljust ut i lilla Metropolen… Läs mer om Mättjänst här!

Det här låter toppen, tycker jag, och önskar att även akademiska ställen som Uppsala hade företagare som vore så ”på” och visade sitt intresse att rekrytera för framtiden genom att besöka yrkesskolorna. Om nu inte duktiga (hum…) Uppsala kommun lägger ner alla dessa skolor, förstås…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Gamla böcker och elektroniska matrecept

Ett inlägg om att gamla texter är mer varaktiga än nya.

---

 

Den här öppnade vi i eftermiddags.

I eftermiddags hade mamma och jag bestämt oss för att titta i gamla böcker. Framför allt var det den stora Karl XII-bibeln som hägrade, för den har jag aldrig tittat i. Vad jag minns. Mamma minns annorlunda. Vem som har rätt kan man träta om ifall man vill det.

Den gamla boken var jätteskör och dess pärmar lossnar nästan från ryggen. Så det gällde att vara försiktig. Vi la den tunga boken på matsalsbordet och öppnade och bläddrade så försiktigt vi kunde. Vi skulle nog ha haft bomullshandskar på oss, men det hade vi inte.

Min farfar var en klok och noggrann man. Han hade samlat en massa klipp om bibeln generellt i en plastmapp som låg inuti. Där låg också kopior på brev han skrivit till just den här bibelns ägares släktingar samt svar från dem. I farfars ägo kom bibeln 1940 i present på 40-årsdagen. Han fick den av en diakonissa från S:t Petersburg ursprungligen, men som arbetat tillsammans med farfar i kyrkan i Finland. Hon hade även känt farfars pappa och hans farfar, liksom sonen, min pappa. Fyra generationer… Diakonissan hade för övrigt i sin tur fått bibeln för lång och trogen tjänst av familjen Munck.

På 1940-talet var Finland i krig. Till slut blev situationen ohållbar för den lilla familjen. Det fanns varken mat eller kläder och pappa kunde inte gå i skolan. Pappa kom till Sverige som krigsbarn i början av 1940-talet. Men den gamla bibeln kom hit med farmor och farfar när farfar 1944 fick tjänst som pastor i Linköping i Sverige.

Inuti bibeln hade de tidigare ägarna nedtecknat uppgifter om giftermål och barn. Min duktiga farfar har sen tytt kråkfötterna och skrivit rent dem på skrivmaskin. Vad jag kunde se hette bibelns första ägare Eric Holmberg. Han har skrivit i boken att han gifte sig 1744. Farfar har skrivit rent texten och lagt till att Eric Holmberg avled 1748. Att vi vet att det är Eric själv som har skrivit beror på att han har skrivit i jag-form. Alltså måste bibeln vara från 1700-talet. Karl XII-bibeln kom ut 1703, men jag hann inte se tryckåret på boken som låg på mammas matsalsbord. Jag försökte fota så mycket jag kunde av försättsbladen, breven, klippen etc, men mamma blev otålig och irriterad över att jag skulle fota ”allt” – vilket medförde att jag inte kunde just fota ”allt”. Vad jag hann uppfatta hette den senaste ägaren före farfar Munck. Kopplingen till familjen Bernadotte var att en prinsessas farmors mor eller nåt ditåt varit gift med denne Munck. Farfar skrev till prinsessan Bernadotte och fick ett mycket nådigt svar.

Den gamla bibeln hade intakta metallspännen så att den gick att stänga ordentligt. I övrigt var den så skör att jag tyckte att ryggen sprack lite för varje gång vi rörde vid boken. Därför vill jag inte öppna den igen och ta fler bilder. Men nån gång i framtiden ska jag öppna den igen och då ska jag dokumentera ”allt” på riktigt, jag lovar!

Här är några av de bilder jag tog av vår Karl XII-bibel:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite senare telefonerade jag med Fästmön. Under samtalet utlovade jag ett recept som jag hade på datorn. Trodde jag. Det visade sig att det inte fanns ett enda recept på min dator, inte heller på den USB-sticka jag hade med mig. Troligen är alla recept jag hade på gamla datorn… bara borta… Jämför det med en Karl XII-bibel från 1703…

Igår letade mamma och jag efter två andra gamla religiösa skrifter. ”Nån” hade flyttat på dem från mammas ”gömställe”, men jag lyckades hitta dem. Nu förvaras de på ett ställe som vi båda känner till. Ett tag, hoppas jag, i alla fall. Tills nån gömmer dem igen. Vi bläddrade även i dessa idag och de var betydligt mer hanterbara än Karl XII-bibeln. Den här silverasken innehåller bibelord:

Silverasken med bibelord är lite mindre än Karl XII-bibeln och ryms lätt i min handflata.

Men nya testamentet på engelska var totalt omöjligt för mina ögon att läsa – trots att den lilla asken faktiskt innehåller ett förstoringsglas, tro det eller ej:

Nya testamentet på engelska klarade inte mina ögon av att läsa. Men jag bläddrade i den lilla bibeln i alla fall. Vi tror att den kom till Sverige med pappas farmor Mabel som var från England.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Både marinerad och grillad

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Fallet Thomas Quick. Att skapa en seriemördare

Ett inlägg om en bok.

---

 

För lite mer två år sen trodde jag att jag skulle dö. Jag köpte julklappsböcker långt i förväg till mina nära och kära. Till yngsta bonusdottern köpte jag Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick. Att skapa en seriemördare. Så här i efterhand undrar jag vad jag tänkte när jag köpte just den boken till en tonåring… Jag tror inte hon har läst den, men det har jag, för jag lånade den häromdan.

Thomas Quick, numera återigen Sture Bergwall, har dömts för åtta mord. Men han har erkänt typ 25 mord till, erkännanden som han aldrig dömts för, dock. Hur kommer det sig att en journalist som Hannes Råstam börjar nysta i det hela? Jag vet inte. Det enda jag kan se när jag läser hans bok är att han var en noggrann, detaljernas man. Bara det att han har läst hela utredningsmaterialet två gånger är… snudd på ofattbart. Materialet är nämligen synnerligen omfattande.

Steg för steg monterar Hannes Råstam ner den så kallade bevisningen och Thomas Quicks erkännanden. Det framkommer att han vid vissa mord bevisligen varit nån annanstans, bland annat på sin egen konfirmation… Det blir synnerligen tydligt av bland annat filmer från vallningar på brottsplatserna att Thomas Quick är fullpumpad med starka mediciner. Han kan knappt gå, än mindre prata och säkerligen minst av allt, tänka klart. Men han döms och han blir kvar i rättspsykiatrisk vård, med fortsatt medicinering och terapi.

Jag betvivlar inte att Thomas Quick är sjuk. Han har begått övergrepp mot andra människor. Kanske har han också mördat. I vart fall har han gjort andra människor illa på ett eller annat sätt. Att han inte har begått de mord han dömts för. Det visar Hannes Råstam här. Det är en skrämmande historia om en sjuk man, starkt drogberoende, som får uppmärksamhet av terapeuter, poliser och journalister och som helt uppenbart är en mytoman.

Detta är en stark bok. Visst är den bitvis seg med alla referat från vallningar och förhörsprotokoll. Men det är onekligen ett riktigt gediget jobb Hannes Råstam har gjort. Nu återstår bara i mitt huvud två frågor:

1. Vilka är de riktiga mördarna?
2. Varför köpte jag den här boken till min yngsta bonusdotter?

Toffelomdömet blir det högsta.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Upphittat och inte ett barr, eller..?

Ett självironiskt inlägg.

---

 

Envist klängde den sig fast, den lilla garntomten.

Vem var det som sa att granen inte barrade så mycket? Var det samma person som sa att man kanske hittar en (1) tomte efter att man avjulmöblat och burit ut kartongen i förrådet? Härom kvällen hittade jag ju en tomte bakom pappa. Igår kväll var det färdigt igen. Då upptäckte jag en liten garntomte som envist klängde sig fast vid ljuskronan i vardagsrummet. Glad såg den ut också, antagligen för att den hade lyckats lura mig och hålla sig kvar. (Som du märker har jag ett mycket personligt förhållande till mitt julpynt.)

Nu är den emellertid nerplockad – och ligger tillsammans med pappas tomte i hallen och väntar på att bli utburen i förrådet. Det tar tid. Allt tar tid just nu. Men det ska bli bättre med det.

Sen var det det här med barren… Det var… ”Nån” som skröt om att granen inte barrade så mycket, bara just när allt pynt plockades av. Det var i och för sig ganska sant. Men jag städade noggrant efteråt – både med sopkvast och skyffel och dammsugare. Noggrant? Hum… det tycks som om jag inte riktigt har kläm på det där

inte ett barr…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Samtliga barr upphittade EFTER den noggranna städningen…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Doktor Jan var också snäll

Idag blev det lite sovmorgon eftersom jag hade en dejt med doktor Jan. Doktor Jan är egentligen pensionär, men den jag helst träffar efter doktor Anders som ju slutade i december förra året. Doktor Anders är väldigt noggrann och doktor Jan var imponerad av hans nit när det gäller mina brister. Men nu är det dags för nya prover. Dessutom ska jag börja med att skilja intaget av magsårsmedicinen och den andra medicinen åt, för just min magsårsmedicin kan försvåra upptaget av den andra – och det i sig kan förklara mitt mående just nu. Värt att prova! Sen lär det bli gastroskopi igen, det var typ åtta år sen sist. En lång lista på prover som ska tas fick jag med mig, men jag orkade inte ta omvägen om stan, där laboratoriet ligger. Det är ju sportlov här denna vecka och då lär det vara ursvårt att få parkeringsplats. Bättre då att vara där före jobbet i morgon, vid 7.30-tiden, för då sover alla sportlovslediga ungar garanterat. Sen ringer doktor Jan mig nästa vecka angående provsvaren.

Venprover är aldrig skoj för en som hatar nålar och svimmar av blod… (Bilden är lånad från Waldemar Larsson.se.)

Idag är det en grå dag, två – tre grader plus, lite blött och halt, framför allt. Om en stund ska jag träffa CJ, en kollega från min förra arbetsplats, för en lunch. Annelie Kvist får därför stå tillbaka. 

Read Full Post »

Rut och rot – så tokigt var det väl ändå inte..?

Allt fler anlitar städhjälp och köper hushållsnära tjänster. Dessutom renoverar folk som aldrig förr. Under juli och augusti månad fortsatte utbetalningarna för både rutavdrag för hushållstjänster och rotavdrag för renovering och ombyggnad att öka, enligt siffror från Skatteverket. Så så himla tokigt var det väl ändå inte med rut och rot, eller?

Det oroliga finansläget tycks inte påverka svenskarnas köp av rut och rot. Under årets åtta första månader ökade det utbetalade beloppet på rutavdrag från 0,9 miljarder till 1,1 miljard. Ja, du läste rätt! Miljard. Rotavdragen för samma period ökade från 8,3 miljarder till 8,8.

Det är framför allt städhjälpen som folk köper och det är rutavdragen som ökar mest. På rotsidan är det snickeritjänster som folk köper främst. Och det finns inga tecken på att vi tänker sluta köpa de här tjänsterna.

Snickeritjänster är det vi svenskar köper mest på rotsidan.

                                                                                                                                                            Jag har själv inte köpt några tjänster, men jag började nästan jobba på ett företag som erbjöd dem! (Hade inte mitt nuvarande ”engagemang” uppstått, så…) Mamma utnyttjar rotavdraget eftersom hon köper städning. Hon har turen att ha fått kontakt med en tjej som har en ganska nyöppnad firma. Naturligtvis handlar det om att mamma

har hört

att den här tjejen är duktig – skvallervägen är lite grann grunden för att såna här enmansföretag ska kunna gå runt. Det är en duktig, noggrann och trevlig tjej som städar hos mamma. Mamma har valt att göra vissa delar av städningen själv eftersom hon känner att hon orkar och vill, men det tunga delarna som dammsugning, golvtorkning och sånt köper hon. Helt suveränt!

Som endabarn och dotter har jag ju alltid dåligt samvete för att jag inte finns till hands för mamma – trots att det är 30 mil mellan oss. Men när det gäller städning hos mamma behöver jag inte längre ha det. Så jag tycker att rut och rot är bra och förstår inte varför somliga dissar det.

Har du köpt hushållsnära tjänster eller hantverkstjänster eller har nån i din familj gjort det? Vad har du för åsikt om rut och rot?

Read Full Post »

Vem får jobb?

Rekryteringssajten Monster.se har låtit Sapio undersöka vilka de tre vanligaste adjektiven är i sajtens platsannonser. Totalt har man gått igenom 8 500 annonser. Resultaten visar att

• noggrann
• strukturerad

och

• självgående

är vanligast. Alltså borde jag ju får varenda jobb jag söker…

Det är också bra om man är

• flexibel
• serviceminded
• prestigelös

och

• ansvarstagande

Det är ju mina mellannamn, för 17 gubbar! Ro hit med jobben!

PS Dessutom är jag rätt kompetent också och har en hel del intressant yrkeserfarenhet med mig i bagaget! Kolla in mitt CV, vet ja!

Read Full Post »