Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pynt’

Ett inlägg i vilket Tofflan avslöjar att hon både har fått doppa och remmat idag. Och sett en ståbas!


 

Bläck och bläckpenna

Riktigt fint svart bläck finns nu i min penna.

Äntligen fick jag doppa i dag! (Detta trots att det inte var Dopparedagen.) Som vanligt handlar det inte om snusk – jag är ju rätt pryd. Det handlar om att jag fick doppa min fina Scheaffer Triumph-penna i härligt bläck. NK* var nämligen tillbaka på jobbet och h*n hade inte glömt bläcket. H*n tog en liten stund med mig för att visa hur jag drar upp bläcket genom en tillsats som jag sätter i pennan. Tillsatsen funkar som en pipett. Sen är det bara att skruva på överdelen… och skriva… Jag har fått låna hem bläcket i ett par dar för att… öva. Fast jag tror inte att det hjälper så mycket – se själv min signatur nedan!

Bläck bläckpenna och Tofflans signatur

Jag kunde i alla fall skriva Tofflan med min bläckpenna.

Problemet är att jag verkligen skriver som en kråka. Eller fulare. Det sägs att kråkorna flyger uppochner när de flyger över Tierp för att där är så fult. Jag kan avslöja att de blundar när de ser min skrift. Men en kan ju alltid drömma om en vacker piktur och att signera sin egen bok till köpglada läsare…

 

 

Gårdagens lilla bakslag i jobbet gav vissa av oss mer att göra idag. Eller… att göra om, rättare sagt. Jag har annars mest suttit med två rapporter. Den ena är så pass klar att jag kan börja lay outa den i morgon, medan den andra är ute som korrektur hos författaren.

Vidare har jag konstaterat att min kollega E som köpte ny mobil häromdan nog gjorde ett misstag. Vi spelar nämligen riktigt tuffa matcher Wordfeud. Sen hon köpte mobilen har hon förlorat varenda gång. Dessutom hänger sig appen och spelet går trögt framåt. Själv startade jag en uppdatering av systemprogrammet till iOS 9.2 på lunchen. Det tog sin lilla tid, för jobbets wi-fi är söligare än mitt här hemma, tro det eller ej! Igår var förresten mobiltelefonin mellan New Village och Himlen mer än sölig. Eller sms:en. Mina nådde inte mottagaren förrän klockan var nånstans mellan 23 och 23.30 på kvällen och då hade jag somnat och kunde inte läsa svaren. I kväll kanske jag somnar ännu tidigare, för det är skit på TV, boken jag läser är astråkig och jag är för trött för att ta mig för nåt som har med julen att göra. Sparar städning och pynt till helgen.

Gudinna

Gudinnan fick en ny rem stucken genom sig i kväll.

Men jag har i vart fall lagt på en rem när jag kom hem. I morse gick nämligen läderremmen till gudinnan jag har haft runt halsen sen 1992 av. Jag brukar få byta rem då och då, men eftersom gudinnan är något av en maskot för mig sker det under närmast rituella former. Varje gång en rem till gudinnan går av står jag inför stora förändringar i livet. Det behöver inte vara dåliga förändringar. Men… som sagt… stora. Nåt som är säkert i det sammanhanget är nog att det inte har att göra med annonsen jag såg idag. Den som gav mig lite att tänka på inför framtiden. Fast nu är nu och det håller jag på att lära mig leva lite mer efter. Sen kan det komma överraskningar.

Överraskningarnas tid på jobbet är långt ifrån över. Dels har både den stora buren, som låg i en korridor, och tomkartongerna, som låg vid vårt fikaställe, försvunnit. Och som grädde på moset kan en då och då få se somliga traska omkring i korridorerna med en ståbas efter sig…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och vad har hänt på DITT jobb eller i DITT liv idag, dårå? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Eller har du fått en BLÄCKout, kanske en ståbas i huvet eller en rem för hårt runt halsen???


NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett självironiskt inlägg.


 

Kvarglömd tomte i ljuskronan

Envist klängde den sig fast, den lilla garntomten.

Vem var det som sa att granen inte barrade så mycket? Var det samma person som sa att man kanske hittar en (1) tomte efter att man avjulmöblat och burit ut kartongen i förrådet? Härom kvällen hittade jag ju en tomte bakom pappa. Igår kväll var det färdigt igen. Då upptäckte jag en liten garntomte som envist klängde sig fast vid ljuskronan i vardagsrummet. Glad såg den ut också, antagligen för att den hade lyckats lura mig och hålla sig kvar. (Som du märker har jag ett mycket personligt förhållande till mitt julpynt.)

Nu är den emellertid nerplockad – och ligger tillsammans med pappas tomte i hallen och väntar på att bli utburen i förrådet. Det tar tid. Allt tar tid just nu. Men det ska bli bättre med det.

Sen var det det här med barren… Det var… ”Nån” som skröt om att granen inte barrade så mycket, bara just när allt pynt plockades av. Det var i och för sig ganska sant. Men jag städade noggrant efteråt – både med sopkvast och skyffel och dammsugare. Noggrant? Hum… det tycks som om jag inte riktigt har kläm på det där

inte ett barr…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Samtliga barr upphittade EFTER den noggranna städningen…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grejande inlägg.


 

Jorå. Jag har hasat runt på Stormarknaden idag tillsammans med pensionärerna. Träffade också en före detta kollega som jag ”norpade” till min avdelning en gång i tiden. Sen gjorde h*n karriär och blev chef borta på Sjukstugan i Backen. Fick ta en hel del skit för andras idiotiska beslut och regler, men var säkerligen en alldeles utmärkt chef. Idag växlade vi bara några korta meningar, jag vill ju liksom inte smitta nån jag gillar.

Genomsvettig var jag när jag kom hem. Men då hade jag släpat in två kassar med julmat, en julklapp till Fästmön och en julklapp till mig själv (Tack, L!). Jag, som är så elak och självisk får nog inga klappar, så jag får köpa till mig själv. Det blev två flaskor (förhoppningsvis) gott vin.

Här hemma flaffar jag omkringse föregående inlägg! – och dammar, stryker juldukar och pyntar lite. Pynta är vad jag orkar ägna mig åt, det är så där lagom ansträngande.

Därför tar jag tillfället i akt och visar upp min julstolthet – krubban med de sex vise männen! Ja jag VET! Det finns en del som tror att det inte finns så många vise män, men jag lovar dig, det finns det!

Krubba med sex vise män

Krubba med sex vise män.


Har DU nån julstolthet???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en före detta julgran med mera.


Nästan tre timmar,
precis som det står i rubriken, tog det att tömma Världens Vackraste Julgran på allt pynt, glitter och ljus, bära bort den samt städa efter den. Tre timmar… Var det värt pengarna? Nej. För 350 spänn tycker man att en gran inköpt den 22 december skulle orka se hyfsad ut fram till Tjugondedag Knut, det vill säga nästa helg. Men icke! Samtidigt… Nån plastgran kommer inte över min tröskel här. Jag vill ha grandoft när det är jul!

barr i en påse

Resterna av Världens Vackraste Julgran.


Färdtjänsttaxin kom tio i elva.
Nån bomnyckel hade inte chauffören, vilket irriterade mig enormt. Nog tycker jag att den som kör färdtjänst i yrkestrafik ska ha en jävla bomnyckel?! Jag fick gå ut och öppna och stänga. Mamma vinkades av och jag startade omgående med granen. Gissningsvis är hon hemma nu. Resan brukar ta lika lång tid som att göra sig av med en julgran, nästan tre timmar…

Nu ska jag fortsätta med att städa av i badrummet och i duschrummet/toan. Sen måste jag fräscha till mig och sticka och köpa middagsmat. Fästmön ska plockas upp klockan 16 och vi ska ut till Himlen för att hämta grejor. Resten av städningen får jag alltså göra i morgon. Och tvätten. Massor av tvätt… Tur att jag är ledig både söndag och måndag.


Livet är kort.

Read Full Post »