Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tillbakablick’

Ett inlägg om min helg.


 

En helg passerar så snabbt. I morgon startar arbetsveckan igen. Det klagar jag inte på, men ibland önskar jag att jag hade mer fri tid, att helgerna skulle vara längre. Jag hinner inte göra det jag vill göra och jag orkar inte heller. Trött är jag hela tiden också. Det känns som om jag inte sover tillräckligt, men räknar jag timmarna gör jag det. Ser jag mig i spegeln, däremot… då ser jag ut som en sengångare – alldeles mörk runt ögonen.

Jag tycker inte att jag gör så mycket när jag är ledig heller. Därför blir det en tillbakablick på min helg för att se om den var tom eller full… eller kanske nånstans mittemellan…

På fredagskvällen fick det bli ostbågsringar till middag och godis till dessert. Jorå, jag hade kvar från förra helgen. En maskin tjockis-svart tvättade jag innan jag kollade på en inspelning av Antikrundan från Järvsö och amatörvärderade och jag såg på Shetland. Sen var det god natt.

Detta bildspel kräver JavaScript.


På lördagsmorgonen väcktes jag av nåns tvättmaskin. 
Jag låg en stund i sängen och läste, men jag hade en del måsten att ta tag i. Tyvärr fick jag tacka nej till en inbjudan till ölprovning bara för att jag är så disciplinerad. (Ibland är det jobbigt att vara sån!) Jag lyssnade på klassisk musik, försökte vara ansvarstagande och kreativ, städade… Som belöning gjorde jag en utflykt till Gränby köpstad och City Gross. Träffade Lucille och hennes man och pratade om nåt så intressant som rörmokeri och stamrenovering. Framåt kvällen grillade jag kyckling i min nya grillpanna och serverade mig en delad filé tillsammans med en blandning av jumbofrites och pommes frites, hot béarnaisesås och ett glas zinfandel. Efter maten hällde jag ner mig i bästefåtöljen och läste ut boken om Millie Bird och åt upp resten av förra helgens lördagsgodis. Jag missade visst både den däringa musiktävlingen på TV och QX-galan, för att inte tala om Knausgårdprogrammet på SvT2

Detta bildspel kräver JavaScript.


Söndagar sägs vara vilodagar 
– i alla fall för somliga. Nån i huset tvättade före klockan sju igen. Till sist gav jag upp försöken att ta sovmorgon och ägnade mig i stället åt Patrik Sjöberg. Fästmön fyndade den boken på loppis för ett bra tag sen och häromdan passade jag på att låna med mig den hem. Det handlar inte om att jag plötsligt har fått ett intresse för sport. Mitt bokmål för februari månad är nämligen att läsa fler böcker som inte är deckare. Halvvägs in i månaden kan jag avslöja att det troligen blir måluppfyllelse med råge! En maskin grönt – bland annat innehållandes den sista av förra årets juldukar! – startade jag vid lunchtid. Lite Wordfeud med en sjuk kollega och en frisk vän hann jag med under dan också. Och naturligtvis telefonerade jag med lilla mamma.

Det hade snöat rejält i natt, så jag fick skotta vid garaget innan jag åkte och hämtade min kära. Alla hjärtans dag firar vi emellertid kanske nästa helg, när vi samtidigt firar ytterligare en födelsedag i familjen.

Lite tjafs måste det bli en söndag också, uppenbarligen. Jag har försökt få klarhet i varför Pinterest blockerar mig från att ”pinna” bilder från min egen blogg. Fyra gånger har jag kontaktat dem, två gånger har jag fått svar – och det var naturligtvis inte svar som gav mig nån förklaring. Därför, om inget positivt händer tills i morgon, avslutar jag mitt konto där. Tyvärr. Det har varit både roligt och praktiskt med Pinterest, men när en inte kan få svar på sina frågor kring varför en privat blogg blockeras då vill inte jag vara med längre.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Min Alla hjärtans dag avslutar jag med läsning
(min favoritsysselsättning) och sista delen av London Spy, en fin avslutning på den här helgen. Men vad har DU gjort i helgen? Orkar du skriva några rader och berätta, gör det gärna i en kommentar nedan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu laddar vi med italienskt vin och mat… Klockan 20 startar live-bloggen här. Detta inlägg uppdateras efter hand som artisterna framför sina bidrag under kvällen. Uppdatera sidan då och då med F5-tangenten till exempel…

Lördag i februari 2012. Dags för den allra första deltävlingen i årets Melodifestival med start klockan 20 i SvT 1. I kväll live-bloggar jag och har du tid och lust att känna dig mindre ensam så häng på!

Nu börjar det! Tjolahopp, är du med???

Inledningen är en tillbakablick på förra årets tävling. Och? känns det som… Det var ju Danny som skulle ha vunnit då!  Programledarna försökte sitt bästa att följa rolighetsmanus, som var lika dåligt som vanligt. Tröttsamt! Varför är de inte sig själva liksom? Helena Bergström klarade inte ens att hålla sig till manus utan sa att det var två nyskrivna låtar… Fast det är ju 32… Och den där tredje programledaren, som man inte vet vad hon heter, sa

[…] på Åbo

Alltså, det heter väl

i Åbo..?

1. Sean Den Förste Banan – Sean Banan
Jaha, nu ska det alltså bli show och humor. Jag vill ju så gärna tro att detta är ett musiktävlingsprogram, men jag har visst fel varje år. Jaa, det här är inte roligt eller bra på nåt sätt. Det enda jag gillar är bananskorna. En text som låter som om den är skriven av en åttaåring. Nej, femåring. Bort usch! (Vad är går han på för drog..?)

2. På väg – Abalone Dots
Jaha… Det är ytterligare ett talangjaktsprogram… Eller? Det låter som horsejazz. Och banjo, liksom… När kommer låten igång?? Nej, den kommer aldrig igång. Tråkigt som bara f*n. Men de kunde sjunga i alla fall…

3. I Want To Be Chris Isaak (This Is Just the Beginning) – The Moniker
Konstiga kläder i år igen. Konstigt låttext. Men han kan onekligen sjunga… Låten känns ändå tråkig. Texten är intetsägande. Vad är det för låtskrivare i år, ingen skriver ju texter med nån substans i…

4. The Boy Can Dance – Afro-Dite
Ku Klux Klan – fast tvärtom, dårå. Det där med smisket skulle ha kunnat vara lite naughty, men… 80-talsdisco. Nej… Det här har jag hört förut… Besviken…

5. Mystery – Dead by April
Jaha, nu blir det hårdrocksinslaget. Det hör inte hemma här. Vem har ritat på dem? Som en tråkig vägg man måste klottra på känns också låten… Möjligen skulle jag lyssna på detta vrålhögt i bilen när jag var förbannad på nåt eller nån… Det känns som om låten inte hänger ihop.

6. Salt & Pepper – Marie Serneholt
Jaha, nu en artist som har varit programledare och som nu är artist igen. Känns det igen? Putting on the Ritz… Nej fy faaaaaarao…

7. Jag reser mig igen – Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern
Helena Bergström lät otroligt tillgjord när hon presenterade Thorsten Flinck. Pretto…  Trodde i min enfald att det här var en sång- och musiktävling. Hur full är han? ”Mineh… seevärtaehhhh…” Nej, gå och lägg dig! 😦

8. Euphoria – Loreen
Sista chansen att höra en enda jävla låt som är värd att gå vidare. Jisses, vad det blåser! Den här låten har jag också hört förut. Men faktiskt… Det är kvällens bästa. Äntligen får jag lite lust att dansa. Men låten hackas sönder, den kommer liksom inte loss ordentligt. Synd. Ändå. Detta är den enda låten jag kan  tänka mig att höra i finalen. Eller andra chansen…

Programlederiet är också bland det mest pinsamma jag har sett i det här sammanhanget. Den enda som knappt får godkänt är Sarah Dawn Finer – bara för att jag vet att hon kan sjunga…

Mellanspelet med Bögarnas fest-låten var inte ens roligt eller fyndigt. Nej, vad är det här??? Vem skrattar åt Sean Banans rumpa, liksom? Uff!..

Helena Bergström spelar över och har ingen röst kvar. Dessutom svär hon vartannat ord. Varför håller hon inte käften???

Och varför, VARFÖR säger Sarah Dawn Finer OEBBEN??? Vi är i Sverige, för fan!

Direkt till final gick Loreen och  Dead by April.

Till andra chansen gick Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern och Sean Banan.

Det här var den sämsta, sämsta deltävlingen nånsin jag har sett! Blir det inte bättre nästan gång gör jag slut med Melodifestivalen 2012!

Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

En bilolycka i mitten av 1970-talet och två syskon omkommer. Sen dess har föräldrarna varit mer eller mindre tokiga. Upptakten till kvällens Morden i Midsomer: Dark secrets blev liksom förra gången en tillbakablick i tiden. Men kvällens avsnitt avslöjade också nyheter: bland annat hur Barnabys fru Sarah ser ut!


Fiona Dolman, som spelar Sarah Barnaby, och hunden Sykes.

                                                                                                                                                           Efter tillbakablicken möter vi en nitisk socialarbetare som kräver information om paret Bingham och om ett konstnärskollektiv på andra sidan floden. När byråkraten plötsligt hittas mördad och Barnaby och Jones börjar gräva i fallet, stöter de på mängder av fruktansvärda familjehemligheter. Vem är vem? Vem är galen? Och vem är ihop med vem? Samtidigt gör Barnabys fru Sarah entré som rektor för den lokala skolan. Hon visar sig ha lika mycket skinn på näsan som sin man…

Jag tycker att serien har fått ett lyft i och med Neil Dudgeon som tagit över som den nya kommissarie Barnaby! Rollfiguren är klurig, smart och lyhörd men har även stor integritet och en torr humor. En karaktär helt i min smak! Högt betyg!

Read Full Post »