Lite bra och lite mindre bra

Varning för läskig bild i slutet!

Trött och frusen har jag varit i kväll. Rätt seg. I morgon är det fredag, veckans sista arbetsdag för min del, så då får jag kanske vara lite trött i kväll.

Jag har mest suttit i fåtöljen och läst min bok på gång. Den börjar närma sig slutet och polisen Ann är mördaren på spåren. Antikrundan från Halmstad har jag sett på och spelat lite Wordfeud inemellanåt med Fästmön.

Pratade en stund med M innan jag gick hem från jobbet idag. Det verkar som om lönen är på gång, kanske till och med en ny lön, alltså en höjd lön. Men jag har inte fått nåt besked än på papper om varken anställning eller löneförhöjning, så jag tar inte ut nåt i förskott.

Det dröjer ytterligare en vecka innan min kära kommer till mig, men jag har beställt en DVD som vi pratade om att se under nyår. Det blev inte av, jag var ju inte så jättepigg. Nu har jag beställt den i alla fall. Och lite vacker musik att ha i bilen. Jag blir galen på de skitkanaler som har ersatt Bandit rock, nämligen. Orkar inte med överenergiska radiopratare på morgonen, såna som älskar sina egna röster och såna som skriker i munnen på varandra och avbryter varandra hela tiden. Usch, jag vill ha hårdrock igen!!! Men Sarah Dawn Finer går också bra!

Den här vill vi se!

När jag satt i min fåtölj i kväll kändes det plötsligt väldigt konstigt kring operationsärret. Idag är det fem veckor sen min operation. Allt har gått bra, ärret har läkt fint. Men nu i kväll upptäckte jag att det inte alls är så fint. Det är rött, varmt och lite svullet. Det kan ju bara vara så att jag har råkat sitta emot ärret eller att kläderna har skavt eller nåt. Jag avvaktar och ser vad som händer. Nu ska jag borsta tanden och krypa ner i sängen för att läsa ut min bok!

Nu kommer den läskiga bilden:

Så här rött borde det nog inte vara…

Livet är kort.

Read Full Post »

Krig även på radio

Å fy! Jag läser att det är på väg att bli radiokrig här i Uppsala. Eller det handlar om att franskägda NRJ petar ut MTG och plockar in SBS, enligt lokalblaskan. Konsekvenser av detta blir att Bandit rock försvinner och in kommer Rix FM. Och Mix Megapol är kvar.

Bomber och granater! Bandit Rock är den enda radiokanal jag lyssnar på – och jag lyssnar i bilen till och från jobbet, i princip. Nu blir det till att plocka med sig CD-skivor ut i bilen igen, för Rix FM och Mix Megapol må vara ägda av två olika bolag, men spelar typ samma skitmusik, tycker jag. Trist att det ska bli så likriktat!

Min radioskjorta – gissningsvis den enda i sitt slag – ska jag ha på mig när jag blir intervjuad i radio.

Bandit Rock spelar övervägande hårdrock och det passar mig när jag kör 😈 Sen kan jag hålla med om att kanalen inte har världens bästa eller smartaste programledare, men har de andra kanalerna det då? Nej. Det skulle möjligen vara Madde Kihlman, hon är i alla fall värd att lyssna på. Men frågan är om det räcker för att jag ska fortsätta lyssna på radio. Nej, det gör det inte!

Livet är kort.

Read Full Post »

Sätta färg på tillvaron

Oj oj, i morse var det trögt att komma upp! Inte för att jag inte längtar till jobbet utan för att jag var jättetrött. Att kliva upp tio minuter över sex är ingen höjdare då. De veckor jag sover ensam ställer jag mobilen på alarm klockan 6.10 som hängslen – och som livrem ställer jag klockradion på 6.30. I morse glömde jag stänga av alarmet på klockradion. När jag upptäckte det hade den stått och spelat hårdrock i fyra minuter… Gissar att jag blir ännu mer populär i omgivningarna… 😳 Men man måste ändå erkänna att jag är ett litet pikant inslag i somligas tillvaro och att jag onekligen sätter färg på den..

Och somliga ska vara glada att här inte förekommer sena fester eller annat sånt,

sade hon till tröst.

Den här fina orange blomman sätter färg på min egen tillvaro just nu.

Jag var varm när jag vaknade. Det är en sorts tryckande värme ute. Inte riktigt klart. Termometern visade bara 15 grader. Så det är ganska OK att jobba. Jag har behaglig temperatur på kontoret, det är förstås styrt efter om det nån befinner sig i rummet – precis som takarmaturen. Dessutom pratar våra hissar småländska. Snacka om sci-fi-känsla ibland…

Det börjar bli tomt på jobbet. Gissar att det inte är många själar i tjänst den här veckan. Ännu färre lär det bli nästa vecka, min sista arbetsvecka på ett tag. Jag kan inte fatta det, att jag får fyra veckor ledigt med semesterersättning och lön – och sen får jag komma tillbaka och jobba igen!!!

Idag blir det som vanligt lite webberier. Vi har folk som ska prata i Almedalen i eftermiddag och om detta och lite annat ska vi publicera ett par texter på våra hemsidor. Efter lunch hoppas jag att jag har en intervju med en av labb-cheferna – det är tredje försöket. Detta blir nog den sista intervjun jag gör före semestern. Jag ska jobba vidare med startsidan och sammanställningen av vad som behövs göras etc också. Så nog finns det jobb, alltid! Och det är jag självklart glad för. Inspirationen jag får av arbetet här påminner om den här blomman, snudd på en asfaltsblomma…

Snudd på en asfaltsblomma.

Med krämporna är det sisådär idag. Jag tror att det är därför jag känner mig så trött. Hälen gör lite ont idag också och jag tror att det är för att jag inte använde inläggen i hemmatofflorna igår kväll. Hur som helst tänker jag leva vidare – till somligas förtret. Men då skulle ni höra volymen inne i bilen när jag kör… Sätter färg på tillvaron, verkligen…

En fundering till sist: det verkar som om tramsinläggen här typ Päronsplittgåtor är de mest lästa och inte de inlägg som är mer seriösa och viktiga, till exempel det inlägg som är en del av Framtidsstafetten.  Jag tycker att det är lite synd. Skriver jag så tråkigt??? Tyvärr skriver jag inte för läsarna utan för att jag vill skriva, för att jag har ett behov av att skriva. Därför minskar antalet tramsinlägg framöver, liksom inläggen om somliga som tillhör den personliga sfären. När jag skriver vill jag skriva ”allt” och det passar sig inte i vissa sammanhang. Då tystnar jag. I övrigt fortsätter jag att skriva – elakt och vasst om tokigt och slugt – i en blogg nära dig!

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2012: Andra delen av andra semin och några till

I kväll var det dags att höra sista låtarna till Eurovision Song Contest 2012. Det vill säga andra delen av andra semin samt de låtar som automatiskt går vidare till final i år. För övrigt skiter jag som vanligt i vad studiopanelen tycker, men jag hade önskat att man hade fixat till Måns sprakande mikrofon. Irriterande!

Så här tyckte jag om kvällens låtar:

1. Turkiet skickar nån sorts trallirallilåt och sjunger dessutom på engelska. Njae, det här var inte nån höjdarlåt.
2. Estland har en smäktande ballad, med tonartsbyten. Sorgligt. F*n, jag gillar tungsinnet…
3. Slovakien levererar hårdrock. Hårdrock hör inte hemma i Eurovision Song Contest. Punkt.
4. Norge skickar… jaa… vad är det här..? Danslåt och en sångare som bitvis skriker. Falskt. Näää, sången svajar och det blir för många stilblandningar i en och samma låt med några österländska turer.
5. Bosnien och Hercegovina och åter en ballad. I kväll är jag visst lite svag för såna… Men den känns lite seg.
6. Litauen inleder med ögonbindel och gymnastiska övningar. Och det var väl det bästa med den här låten, för sångaren skriker falskt och låten är konstig.
7. Storbritannien är det första landet som går automatiskt vidare till final. Landet skickar en 76-åring som sjunger en ballad. Otrolig röst! Men tänder och hår kan inte vara sanna.
8. Frankrike går också direkt till final. Tjej i gymnastikdräkt sjunger tråkig och konstig vissellåt.
9. Italien går direkt till final. Nej, men nu blir jag besviken! Italien ska skicka en smäktande ballad, sjungen av en smörsångare. Det här är bara urtråkigt.
10. Azerbajdzjan vann 2011 och går därför direkt till final. Oj, här är en tjej in nån sorts röd fjäderdräkt som sjunger en ballad. Och hon sjunger riktigt bra.
11. Spanien, direkt till final, skickar en ovanligt modern låt. Men lite intetsägande, trots bra sånginsats.
12. Tyskland, finalland, har en låt som låter allt annat än tysk. Jag vet inte vad jag ska tycka om den. Tråkig, tror jag.

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision song contest 2012, Eurovision Song Contest 2012, ESC 2012

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2012: Första delen av andra semin

Det börjar dra ihop sig. I kväll fick kasen stå tillbaka för den första halvan av andra semin av Eurovision Song Contest 2012. Vad Lena, Måns, Hon-vad-hon-nu-heter, Christer, Lisette och Thomas skiter jag fortfarande i. Det här är min blogg och mina åsikter. Möjligen något påverkad av Fästmön som tittade och lyssnade tillsammans med mig.

Så här tyckte jag om den första halva av andra semins låtar:

1. Serbien drar igång med en typisk öststatsballad om kärlek. Massor av fioler. Ja, det är väldigt öststatigt. Men jag gillar det vemodiga.
2. Makedonien – men vad är det här? Hon ylar högt och falskt i början och sen försöker hon sig på nån sorts hårdrock. Nej, fy, mina trumhinnor vibrerar av oljudet. Jag vill stänga av.
3. Nederländerna skickar nån sorts indianer som sjunger country. Nej fy te rackarns, det här riktigt dåligt! Pinsamt!
4. Maltas låt är tråkig. Jaa, tråkig! Det regnar till och med.
5. Vitrysslands låt är också ganska tråkig, men den har åtminstone ett beat. Fula kostymer! Anna tyckte att de ser ut som rymdgubbar och jag håller med.
6. Portugal skulle kunna ha bra låtar, men skickar ofta rätt konstiga bitar. Den här tjejen kan sjunga, men det låter mer som en gammal sovjetmarsch…
7. Ukraina skickar en danslåt som låter väldigt amerikanskt. Då blir det inte så bra. Men kanske blir den bättre efter några lyssningar?
8. Bulgariens låt har nåt jag gillar, men vad har sångerskan på sig? Hon ser ju ut som tant Malta! Rösten är ljus, på gränsen till skränig. Men OK.
9. Slovenien har en ballad i år. Sångerskan kan sjunga och det i sig är värt nåt. Men vad hade de aaaaaa:iga människorna på huvet? Ta bort eländet! Man vet inte om man ska skratta eller gråta.
10. Kroatien badar i vitt i låten. Och låten ja… Den byter stil förtton gånger om och är bara konstig. Nej tack!
11. Sverige skickar som bekant Loreen. Jaa… låten har vunnit lite hos mig, men den byter stil från dunkig danslåt till sega soffpartier. Och så borde hon klippa luggen.
12. Georgien serverar en blond Tom Jones med en låt som också byter stil ett antal gånger. Det blir inte bra.

Njae, andra semins första hälft av låtar var inga höjdare. I förhållande till dessa är Loreen en solklar vinnare. Och kom då ihåg att jag inte har Loreen som favorit!

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision song contest 2012, Eurovision Song Contest 2012, ESC 2012

Read Full Post »

Trallar, stammar, babbel och Babel

Det är märkligt, men jag har kommit på mig själv med en sak: jag trallar i bilen igen. Eller rättare sagt, jag skrålar med i hårdrocksstationens musik. Till och från jobbet har jag veritabla konserter. Undras hur mycket som hörs ut när jag stannar för att invänta grönt ljus, till exempel… Men jag kanske ska ge ut en sångbok med mina favoritmetallåtar så kan ju hugade i andra bilar vara med och tralla skråla. Då menar jag förstås passagerare, för förare ska naturligtvis ha ögonen på vägen, inte i Tofflans presumtiva sångbok…

Kanske ska ge ut en sångbok med Tofflans favorit-metal?

Dagarna går så fort! Det är baske mig vår nu, även om det har varit lite lägre temperaturer. Jag minns inte när det var man kom in i mitt hem och spolade stammarna i lägenheten. Tror det var i februari. Tanken var att det skulle bli bra. Det tycker jag inte att det blev. Det är minst lika ofta stopp i avloppen nu som tidigare. Man undrar vad folk egentligen låter passera ner i stammarna. Det irriterar mig när ett arbete som borde göra saker och ting bättre inte gör det. Varför ska bostadsrättsföreningen betala för sånt här som uppenbarligen inte gett några resultat?

Jag skryter så ofta här på bloggen om att jag träffar intressanta människor. Nu sist träffade jag en kollega från före detta avdelningen. Avdelningen omfattar en spännande och heterogen skara människor som jag har den största respekt för vad gäller kompetens. Fasen vad de är duktiga! Nu har jag skrutit ännu mer om dem, men det är de värda. Därmed inte sagt att såna wild cards/jokrar som jag inte behövs. Jag tror nämligen på att att ett företags centrala kommunikationsavdelning ska jobba med just de centrala och övergripande frågorna, medan det behövs kommunikationsjokrar ute på fältet också. Här finns nämligen massor att göra och en central avdelning kan inte rimligen hinna med att serva alla våra institutioner. Det vore ju lite intressant om man funderade över detta i den organisationsöversyn som pågår just nu… Om Tofflan fick önska, alltså.

Efter jobbet idag ryker kalufsen och sen vet jag med säkerhet att jag dimper ner i TV-fåtöljen klockan 20 för att kolla in Antikrundan. I kväll sänds rundan från Rättvik. Jag hoppas verkligen att det inte dyker upp några avhuggna dalahästhuvuden…

Annars när det gäller TV sörjer jag djupt att jag inte längre kan följa litteraturprogrammet Babel. Herr Förnumstig, som tidigare ledde programmet, är äntligen permanent utbytt mot Jessika Gedin. Henne är jag rätt nyfiken på. Det enda jag vet är att hon var ihop med Ola Lindholm en gång i tiden (fråga mig inte varför jag vet det) och att hon har rolig frisyr. Men tyvärr räcker inte detta för att jag ska slå ner röven på TV-tittartider som inte passar mig. Efter klockan 22 en vardagskväll är out of the question och före arbetstidens slut passar inte heller. Återstår SvT Play. Men det är så otroligt mycket sittande/stående vid datorn just nu att jag väljer att avstå. Sorry, men det kanske blir nåt enstaka program nån gång! Eller vem vet, jag kanske snart blir inbjuden till en intervju..?

Read Full Post »

Melodifestivalen 2012: Finalen i Globen

Lördag och äntligen dags för den svenska finalen i Globen i Melodifestivalen 2012. Vem får representera Sverige i Arzle… Ajze… Arslebaj… Baku??? Programmet börjar klockan 20 och håller på i två timmar. Tyvärr är programledartrion komplett denna gång. Jag tycker att Sarah Dawn Finer kunde ha fått fortsätta sköta ledningen utan de två andra tramsmajorna damerna som jag mest sitter och irriterar mig på. Varför ska de alltid försöka vara roliga? Ingen skrattar åt Helenas patttar, typ! 

Tio bidrag tävlar i finalen. Hälften av poängen delas ut av elva jurygrupper, medan telefonröster från svenska folket står för andra hälften.

Live-bloggen startar strax före klockan 20 här!!!

Grabbarna O laddar! Notera att det är FRUKT i skålen!!!

Trion programledare inledde med en sång. Det var en av de tre som kunde sjunga, de båda andra borde ha hållit tyst. Därpå vidtog en omständig förklaring av reglerna. Helena Bergström var forcerad som vanligt. Kan ingen plocka ur hennes batterier???

Sen kom Eric Saade och sjöng och flög runt som värsta Peter Pan. Men såå snygg är han inte!

Så här ser startfältet ut:

1. David Lindgren – Shout it Out
   Kostymnisse i jympaskor. Jorå, låten är rätt OK, men killen är tråkig. Och han skriker och blir andfådd. Nja, knappt godkänt.
2. Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern – Jag reser mig igen
   Thorsten ser inte helt nykter ut, men man kan ju bli yr av all uppståndelse. Skådespeleri på scenen. Nej, det här är inte schlager, men fan, jag gillar Thorsten!!!
3. Dead By April – Mystery
   Hårdrock är OK, men inte i Melodifestivalen. Fetbort!
4. Lisa Miskovsky – Why Start a Fire?
   Ja hon rör ju lite på sig idag i alla fall. Men annars är låten ganska… intetsägande.
5. Top Cats – Baby Doll
   Nej, hillbillies, gå hem. Det här är byhålerock, inte schlager.
6. Loreen – Euphoria
   Vad säger man om denna donna då? Ja det först som kommer in i mitt huvud är ””Klipp luggen så du ser nåt när du fladdrar omkring!” Men annars… Jorå, en danslåt. Men lite enformig är den allt. Och den haltar.
7. Ulrik Munther – Soldiers
   Han sjunger bra, pojken. Men han ser ju ut som en pojke. Det är väl inget större fel på pojkar, fast i schlagersammanhang vill man ju se… typ divor.
8. Björn Ranelid feat. Sara Li – Mirakel
   Underbar, han har skägg! Det är väl en av de positiva sakerna med den här… vad ska man nu säga??? Vi tror att han har målat sig med orange färg i ansiktet, men han har glömt hakan, skriker Linn. Nej, det här är inget att skicka till Baku. Ta bort.
9. Molly Sandén – Why Am I Crying?
   Nu ska vi gråta. Sången är andfådd och hon tar i så hon skiter på sig, är jag rädd för. Nja, en fin ballad, men den är överbelastad.
10. Danny – Amazing
    Och så blir det Danny. Sammanbiten. Snygga moves och betydligt bättre sång, men han får ju ridbyxlår i kläderna! Den här låten tycker jag ska vinna!

Min nya favorit var jurygubben som hette typ Klittos Klittou Klitos Klito eller hur han nu stavar sitt namn… Ha ha haaaa! 😆

Efter juryröstningen ligger de två förhandstippade favoriterna i topp, Loreen och Danny… Den förra borde klippa luggen, man ser ju inte ens om hon ser glad ut eller inte.

Danny blev jätteledsen och den konstiga kvinnan med luggen, Loreen vann.      Ja ja, man hör ju inte vad hon sjunger och hon ser väl inte texten på promptern, så…

Min favorit var ju Youngblood, som tyvärr slogs ut i Andra chansen. Så jag får väl hålla på Danny nu i finalen – under förutsättning att sången blir bättre. Rösten höll inte i de låga partierna som jag minns. Men framträdandet var både läckert och fartfyllt!

Läs även andra bloggares åsikter om Melodifestivalen 2012

Read Full Post »

Melodifestivalen 2012: Deltävling 1: Växjö

Nu laddar vi med italienskt vin och mat… Klockan 20 startar live-bloggen här. Detta inlägg uppdateras efter hand som artisterna framför sina bidrag under kvällen. Uppdatera sidan då och då med F5-tangenten till exempel…

Lördag i februari 2012. Dags för den allra första deltävlingen i årets Melodifestival med start klockan 20 i SvT 1. I kväll live-bloggar jag och har du tid och lust att känna dig mindre ensam så häng på!

Nu börjar det! Tjolahopp, är du med???

Inledningen är en tillbakablick på förra årets tävling. Och? känns det som… Det var ju Danny som skulle ha vunnit då!  Programledarna försökte sitt bästa att följa rolighetsmanus, som var lika dåligt som vanligt. Tröttsamt! Varför är de inte sig själva liksom? Helena Bergström klarade inte ens att hålla sig till manus utan sa att det var två nyskrivna låtar… Fast det är ju 32… Och den där tredje programledaren, som man inte vet vad hon heter, sa

[…] på Åbo

Alltså, det heter väl

i Åbo..?

1. Sean Den Förste Banan – Sean Banan
Jaha, nu ska det alltså bli show och humor. Jag vill ju så gärna tro att detta är ett musiktävlingsprogram, men jag har visst fel varje år. Jaa, det här är inte roligt eller bra på nåt sätt. Det enda jag gillar är bananskorna. En text som låter som om den är skriven av en åttaåring. Nej, femåring. Bort usch! (Vad är går han på för drog..?)

2. På väg – Abalone Dots
Jaha… Det är ytterligare ett talangjaktsprogram… Eller? Det låter som horsejazz. Och banjo, liksom… När kommer låten igång?? Nej, den kommer aldrig igång. Tråkigt som bara f*n. Men de kunde sjunga i alla fall…

3. I Want To Be Chris Isaak (This Is Just the Beginning) – The Moniker
Konstiga kläder i år igen. Konstigt låttext. Men han kan onekligen sjunga… Låten känns ändå tråkig. Texten är intetsägande. Vad är det för låtskrivare i år, ingen skriver ju texter med nån substans i…

4. The Boy Can Dance – Afro-Dite
Ku Klux Klan – fast tvärtom, dårå. Det där med smisket skulle ha kunnat vara lite naughty, men… 80-talsdisco. Nej… Det här har jag hört förut… Besviken…

5. Mystery – Dead by April
Jaha, nu blir det hårdrocksinslaget. Det hör inte hemma här. Vem har ritat på dem? Som en tråkig vägg man måste klottra på känns också låten… Möjligen skulle jag lyssna på detta vrålhögt i bilen när jag var förbannad på nåt eller nån… Det känns som om låten inte hänger ihop.

6. Salt & Pepper – Marie Serneholt
Jaha, nu en artist som har varit programledare och som nu är artist igen. Känns det igen? Putting on the Ritz… Nej fy faaaaaarao…

7. Jag reser mig igen – Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern
Helena Bergström lät otroligt tillgjord när hon presenterade Thorsten Flinck. Pretto…  Trodde i min enfald att det här var en sång- och musiktävling. Hur full är han? ”Mineh… seevärtaehhhh…” Nej, gå och lägg dig! 😦

8. Euphoria – Loreen
Sista chansen att höra en enda jävla låt som är värd att gå vidare. Jisses, vad det blåser! Den här låten har jag också hört förut. Men faktiskt… Det är kvällens bästa. Äntligen får jag lite lust att dansa. Men låten hackas sönder, den kommer liksom inte loss ordentligt. Synd. Ändå. Detta är den enda låten jag kan  tänka mig att höra i finalen. Eller andra chansen…

Programlederiet är också bland det mest pinsamma jag har sett i det här sammanhanget. Den enda som knappt får godkänt är Sarah Dawn Finer – bara för att jag vet att hon kan sjunga…

Mellanspelet med Bögarnas fest-låten var inte ens roligt eller fyndigt. Nej, vad är det här??? Vem skrattar åt Sean Banans rumpa, liksom? Uff!..

Helena Bergström spelar över och har ingen röst kvar. Dessutom svär hon vartannat ord. Varför håller hon inte käften???

Och varför, VARFÖR säger Sarah Dawn Finer OEBBEN??? Vi är i Sverige, för fan!

Direkt till final gick Loreen och  Dead by April.

Till andra chansen gick Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern och Sean Banan.

Det här var den sämsta, sämsta deltävlingen nånsin jag har sett! Blir det inte bättre nästan gång gör jag slut med Melodifestivalen 2012!

Läs även andra bloggares åsikter om Melodifestivalen 2012

Read Full Post »

Tysta leken?

Man kan verkligen undra om jag har lekt Tysta leken idag. Igår kväll orkade jag inte skriva nåt blogginlägg som jag skulle tidsinställa för publicering idag. Och idag har jag knappt hunnit gå på toa eller äta – fick nästan göra det samtidigt. (Ja, jag vet, men jag är ju en äcklig typ! Det är därför det inte blir nån bild på dagens lunch idag… 😉 ) Jag hann få iväg två sms till Fästmön i samband med dagens två toabesök, i alla fall. Fick veta att hon var hemma med en snorig Elias idag.

Jag har försökt jobba superkoncentrerat med mina 2 x 36 forskartexter som idag skulle skickas ut till forskarna för en sista korrekturvända. För första gången har jag känt av lite irritation på ”jobbet”. Detta att ständigt bli avbruten är frustrerande när man måste hålla tungan rätt i mun. Samtidigt vet jag med mig att det är mänskligt att fela och om jag har gjort fel med nån av texterna är det ingen som hänger mig för det. Glädjande nog har jag redan fått svar från en knapp tredjedel!

Jag har skrivit och skrivit och skrivit idag…

                                                                                                                                                         Detta innebär att arbetet har gått in i nästa fas: fotografering. Forskarna har fått möjlighet att tipsa mig om om intressanta projekt. Tanken är att ett nytt projekt ska presenteras varje vecka på var och en av de sex startsidorna. Då ska sidan innehålla en förklarande text och en illustrerande bild. På onsdag morgon har jag bokat in den allra första fotograferingen. Huvudperson blir en hund! Dessvärre krånglar kameran, men jag får ta en massa knäpp och hoppas på att nåt av dem blir bra.

Efter ”jobbet” styrde Clark Kent* och jag kosan till bland annat Stormarknaden. Jag sprang upp på JC för att prova och inhandla ytterligare ett par jeans, men där inne var det bara kaos. Affären ska byggas och målas om… (Den typen av information önskar jag fanns på Stormarknadens hemsida. Då kan man ju undvika att bli irriterad genom att strunta i att åka dit.) Först vid slutet av veckan kan tänkas att där blir klart. Eftersom mina jeans måste fållas svarade jag att

Då blir det ingen affär idag!

Och så la jag tillbaka jeansen. Kanske åker jag dit till helgen eller nästa vecka. Den som känner mig vet att kläder och shopping inte är några av mina favoritprylar, så motståndsribban höjdes, kan jag meddela…

Det blev lite annat shoppat idag i stället på min shoppingtur. Bland annat dessa tre paket:

Vem kan tänkas få dessa???

                                                                                                                                                             Jag är hyfsat nöjd med det jag handlade, men inte helt. Dessutom var jag kissnödig hela tiden och det tär på koncentrationsförmågan. Och tyvärr kunde jag ju inte göra som mannen jag såg när jag kom ut ur Stormarknaden. Han drog nämligen ner gylfen och kissade i en buske mitt utanför en av entréerna. Fy 17 så äckliga en del är!!! Eller är det nån som tycker att jag är överkänslig???

Hemma i New Village var det visning av en av lägenheterna i min trappuppgång. En massa folk sprang ut och in genom porten, som stod öppen. Och precis utanför hade mäklaren placerat en skylt. Irriterad var mitt  förnamn när jag kom in på gården och upptäckte detta, för jag hade många och en del tunga saker att bära in. Dessutom var det en av spekulanterna som lurade ut mig igen:

Är det din bil? Du har tappat ett handduk!

I mitt förvirrade tillstånd fick jag för mig att jag tappat min filt eller min jacka och gick ut igen med armar långa som en apas av alla påsar. Men det visade sig att den rosa handduken som låg vid mitt ena däck tillhörde en av spekulanternas barn. Det var många barnfamiljer, noterade jag till min besvikelse och hoppades att alla skulle höra hårdrocken inifrån bilen och se systeminköpet jag hade gjort. 😉

Barn kan låta högt, men Tofflor kan låta högre!

lyder ett gammalt Toffeltalesätt. (Den som inte har förstått att jag ironiserar och skojar nu är det synd om. För ironiserar och skojar är precis det jag gör.)

I kväll blir det en titt på en TV-premiär, åter en dansk polisserie. Denna gång heter den Den som dräper. Första delen av tio visas klockan 21 i TV4. Sen är det läggdags!

                                                                                                                                                                *Clark Kent = min gnisslande lille bil-man

Read Full Post »

Det började med mögligt bröd och slutar med färskt

Dagen idag började tidigt – jag vaknade innan klockradion dansade loss med hårdrock. Och tur var väl det, för annars hade väl grannarna knackat om jag gjorde om samma nummer som i måndags morse… 😳

Tillredde min frukost vid bänken i köket – och tyckte att det såg ut som om brödet hade lite väl stora fibrer. Det var dessutom grönt. Hmm… Mögel, så klart. Men det var det enda bröd jag hade för tillfället, så jag skar bort kanterna och låtsades som om det regnade var färskt. Det smakade helt OK! Eget penicillin, liksom. Billigt och bra – snacka om egenvård, landstinget! Långnäsa! Så slipper ni mig och jag er, menar jag…

Carl dök upp senare idag och jag blev lite orolig, en stund. Kan man vara hönsmamma till sin handledare? Uppenbarligen. Men Calle hade varit hos tandläkaren och blivit kvar lite längre än tänkt för en behandling, så han levde och mådde bra.

Förmiddagen och tiden efter lunch ägnade jag åt att pilla med nyhetsbrevet. Nu väntar vi bara på en ledartext och så ska vi hämta ner en högupplöst bild. Det har varit kul att greja i InDesign och roligt att notera att jag faktiskt kan en hel del… Fortfarande…

Till dagens lunch hade jag den snälla Rippe till bords. Rippe var så snäll och försåg mig med en presentpåse – en riktig ambassadör för sin verksamhet. Påsens innehåll tittade jag inte på förrän nu i kväll och där fanns allt från karameller till nyttoprylar som dessa reflexer!

Munnarna funkade! Den här bilden tog jag i mörker och kamerans blixt lyser på dem.

                                                                                                                                                             Tack snälla Rippe för ”godispåsen” och för lunchen du bjöd på! Jag äter gärna där igen – eller nån annanstans med dig – men då blir det jag som står för notan!

Fick lägga nyhetsbrevet åt sida så småningom och i stället jobbat med en Powerpointpresentation till fru Chef. Jag har aldrig jobbat i Powerpoint, men gjort bildspel privat. Det är ett kul program för det! Och det gick riktigt bra. Nu fick jag ägna lite väl mycket tid åt att fixa till en bild som var felaktig, så jag hann knappt klart till hälften. Men det är en dag i morgon också…

Jag jobbade över lite och hann precis i tid till min dejt med M, min duktiga frissa. Det var så skönt att komma dit och vara sunt trött – och glad. Har inte hänt så ofta de senaste åren, kan jag meddela…

Fästmön messade söta små rader ur diverse dängor och jag försökte hålla samma takt, men insåg att hon är bäst! På alla sätt! Jag älskar henne så!!!

Hann precis innanför dörren så ringde mobilen. Det var min snälla mamma som meddelade att hon hasat till banken idag och satt in en stor peng till mig… Jag skäms för att läget är som det är, men hoppas att jag en dag kan ge tillbaka. Tack vare mammas peng kan jag nu betala alla mina räkningar, köpa mat och kanske ett par jeans. Jag upptäckte nämligen sist jag tvättade jeans att två par av mina Levis 501:or var så slitna att jag absolut inte kan ha dem till ”jobbet” – tyget var slitet så det hade gått hål… Min favoritmodell… Snyft!

Nu har jag tagit rätt på gårdagkvällens tvätt och sorterat in den på rätta ställen. Funderar på att ta ett par mackor och ett glas mjölk till middag. Ett par mackor på färskt bröd…

Read Full Post »