Call girl

Ett inlägg om en film.

---

 

I fredags kom Fästmön på besök. Efter intag av ljuvliga ostar med tillbehör samt amarone i glasen beslutade vi oss för att se filmen Call girl (2012) som gick på SvT2. Det vill säga jag tittade och Anna sov i soffan inom fem minuter.

Den här filmen skapade ganska mycket rabalder när den kom, för ganska precis tre år sen (november 2012). Skälet är att den är baserad på faktiska händelser, den så kallade Geijeraffären, under 1970-talet. Filmen handlar om ett antal ministrar och högt uppsatta män i samhället som träffar unga flickor, rekryterade av bordellmamman Dagmar Glans. (Rollfiguren sägs anspela på Doris Hopp, en verklig person.) Vad som är sanning och vad som är lögn är svårt att säga, men det en kan säga är att detta är en fiktiv film. Icke desto mindre vet jag att en av männen i filmen antas vara Olof Palme och att familjen Palme anmälde filmen för förtal av avliden. Det blev dock inget åtal.

Sanning eller lögn, filmen är bra. Den skildrar ett par unga tjejer helt i vuxnas våld. Män med makt som tar för sig och en skrupellös bordellmamma, lysande spelad av Pernilla August, för övrigt. Faktum är att det finns mycket fult i filmen: gabardinbrallor, gigantiska brillor och snuskgubbar.

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Inför Eurovision Song Contest 2013… Del 3

Ett inlägg i vilket Tofflan tycker en del saker om elva eurovisionsbidrag.

Söndagskväll och för tredje gången visade SvT1 Inför Eurovision Song Contest 2013. I kväll hade programledaren Niklas Strömstedt och hans bisittare Malin Roos Martin Rolinski som gäst i studion. Och frågan var ju om denne gäst kunde prata lika mycket som de två föregående…

Nicke, Malla och Rolle. Eller? (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

I kväll var det elva låtar som presenterades. Och gästen Martin Rolinski var själv med och tävlade för att få representera Sverige den här gången. Om jag inte minns fel tyckte jag att hans låt var rätt OK. Men varför rör han inte överläppen när han pratar? Det är otroligt svårt att avläsa vad han säger på grund av detta. Dessutom sa han

Bra låt!

om alltför många låtar som inte var bra.

Först ut i kvällens program var Finland. Finlands artist åkte bil och använde silvertejp – fast inte på det sätt som Fästmön och jag tycker att man ska använda tejpen. Artisten skrek ut sången och låten var tråkig.

Lilla Malta skickar en kirurg. Jag tror att han sjöng på engelska, men det lät mest som hittepå-ord. Tråkig trallig låt.

Meh! Bulgarien skickar samma gäng i år som förra året. Det låter som marknadsmusik och jag blir otroligt trött i öronen. Stäng av!

Tredje låten ut kommer från en båt. Islands bidrag är en allsångsballad på isländska. We shall overcome. Fast ”jävla liv”. Typ hela tiden.

Greklands låt handlar om den grekiska krisen. Kris är aldrig roligt. Låten är manisk och killarna i bandet har kjolar och knästrumpor. Nej, ta bort!

Israel skickar en kurvig dam med gigantiska brillor som sjunger en smäktande ballad. Det här är schlager! Men nån vinnarlåt är det inte.

Armeniens låt är lite åt det rockiga hållet med elgitarrer och grabbar i jeans och tischa. Men nej. Tråkigt igen!

Ungerns sångare sjunger på finska. Närå, men det låter så. Videon är tecknad och flummig. Låten… bara trist.

Så var det Norge. Norge har kommit sist flest gånger. Den här gången skickar man en oval prästdotter. Hon ser ut som ett ägg. Det blinkar på scenen så jag nästan får epilepsianfall. Hon sjunger bra, men tråååååkigt. Igen.

Albaniens låt låter jämntjockt hela tiden. Nej, det här är inte bra.

Georgien skickar en ballad med en man och en kvinna som sjunger bra, men får mina trumhinnor att dallra. Kvinnans särk var dessutom genomskinlig. Bort!

Nja, jag tror inte att nån av låtarna i det här programmet vinner. Möjligen får vi höra ett par av dem i finalen. ”Sillen” rundade av med att ta oss bakom kulisserna. För övrigt är det han som skriver Petra Medes repliker. Måtte hon inte försöka vara rolig bara! Då slänger jag ut TV:n genom fönstret.

Livet är kort.

Read Full Post »

Melodifestivalen 2011: Andra chansen. Sundsvall

I det till synes OÄNDLIGA äventyret uttagningen av Sveriges bidrag till Melodifestivalen 2011 är det så dags för Andra chansen, sänt från Sundsvall, på lördag i kväll. Det är inte alla som får just en andra chans, men bland de svenska bidragen till melodifestivalen finns den möjligheten.

För att krångla till det hela går det till så här: Den första omgången har fyra ”dueller”. Fyra bidrag slås ut och fyra går vidare till en andra omgång. Där sker två dueller. De två bidragen som vinner de sista duellerna går vidare till finalen i Globen den 12 mars. Hängderume? Det gjorde knappt jag…

Uppdaterat: Vilka som möter varandra i de olika duellerna är jag i skrivande stund osäker på, men förhoppningsvis rätas frågetecknen ut senast lördag. Vännen Jerry har som vanligt koll på saker och ting. Dessa möter varandra:

 

Jenny Silver – Love Generation
Loreen – Sara Varga
The Moniker – Linda Pritchard
Shirley’s Angels – Pernilla Andersson

Mina favoriter är Shirley’s Angels och Love Generation, men jag misstänker att Jenny Silver och The Moniker går vidare till finalen. Jag hoppas också kunna live-blogga då som vanligt

Uppdaterat: Nu är det lördagskväll och vi laddar förstås för kvällens tävling. Datorn är påslagen, taklampan tänd (hur ska jag annars kunna se att blogga?), chipsen upphällda (ja det blev visst chips i kväll igen i stället för godis) och nu väntar vi bara på att dippen ska bli  klar tävlingen ska börja.

Kjell Lönnå var helt hysterisk i inledningen med gigantiska brillor och stämgaffel i handen. Marie har ursnigga bixor, Rickard har skinnbrallor. Påminn mig om att skänka bort mina skinnbrallor. NÄR SKA HAN LÄRA SIG ATT DET INTE HETER ”OOOOOEBB” UTAN ”VEBB” PÅ SVENSKA??? Varför är Adam Alsing kommentator när Tofflan finns? är min nästa fråga.

I kväll är det duellernas kväll. Det är bara dueller, typ:

Första duellen: Jenny Silver – Love Generation
Jenny Silver blåste in och glittrade. Men jag tycker att dansarna tar över. Det blir rörigt på scenen och för mycket folk. Man missar låten. Den är rätt fartig, men ändå… Trist, liksom. Och det röda håret bara blåser omkring. (Fästmön tyckte att de tre minuterna var långa…)
Love Generation dansade in i sina superkonstiga scenkläder och rev av en skitbra låt. Men dansen är tramsig, de ser mest kissnödiga ut. Och flamsiga. Men låten. Den här vill jag ha i finalen!!!
Love Generation gick vidare!!! BRA!

Andra duellen: Loreen – Sara Varga
Loreen, Den Lilla Indianflickan, har långa ben och lugg och väldigt många fransar på kläderna. Hon har en kanonröst och detta är en bra danslåt. Några lyssningar till så kanske jag gillar den riktigt mycket. Men igen är det för mycket folk på scenen!
Sara Varga sjöng om att springa för livet, men hon stod stilla på scenen. Det här numret var raka motsatsen till Loreen. Rösten var svag och klen i kväll.
Sara Varga gick vidare. Hon kunde ju inte sjunga! Fel låt!

Tredje duellen: The Moniker – Linda Pritchard
The Moniker, Di Leva utan hår men i gult. Och lite andra skjortfärger. Nej, det här är ett skämt. Om den här går vidare skäms jag ihjäl. Pinsamt!
Linda Pritchard, ja här glittar det. Och sjunga kan hon. Högt. Mina trumhinnor vibrerar. Men nån vinnarlåt tycker jag inte att detta är. Och är inte klänningen lite väl avslöjande? Jag tycker mig skymta… ja, den lilla triangeln, du vet.
The Moniker gick vidare. F*n, folk har ju ingen smak. Ingen smak alls…

Fjärde duellen: Shirley’s Angels – Pernilla Andersson
Shirley’s Angels är mina favoriter och låten är skriven av min gamla skolkamrat Alexander (med efternamnet Bard). Lite ostyriga frisyrer och något tunna röster inledningsvis. Det här är en låt man kommer ihåg, den är lätt att sjunga med i. Den här ska till Globen! Men med tanke på hur folk röstar… Jag såg en fantastisk rumpa som svängde! 😀
Pernilla Andersson har glest mellan framtänderna (ger ett litet väsande s-ljud) och sjunger i näsan. Gitarren ser gigantisk ut och tar över hela scenen. Och låten är horse jazz för mig. Nej, fy, den här är tråkig. Sömnpiller!
Pernilla Andersson gick vidare. Nu stänger jag av TV:n.

Sen var det dags för en jättebebis på scenen. Varför måste vuxna prata som barn bara för att de gör barnprogram. Trött jag blir… Och toarullar på melodifestivalen, vi hemma i expertsoffan fattar inget…

Nästa duellomgång:
Love Generation – Sara Varga
Hyfsad låt tävlar mot En som inte kan sjunga

The Moniker – Pernilla Andersson
Di Leva tävlar mot En jättegitarr, Pest tävlar mot Kolera

Och skiten som går vidare till finalen i Globen är…
Sara Varga och The Moniker

Åter kan man konstatera att svenska folket baske mig inte har nån musiksmak. Värsta skiten gick vidare, bra låtar försvann. Ja ja, då får Danny mindre motstånd i finalen! 😛

Read Full Post »

Cyankalium och champagne

Jag är redan helt såld på Kanal 9:s sommarfilmer klockan 21. I kväll gick en Agatha Christie-film, Cyankalium och champagne, en härlig åttiotalsfilm med roliga kläder, fula frisyrer och bara lite spännande. Filmen är förstås baserad på boken med samma namn.

Rosemary Barton dör efter att ha sippat champagne.

                                                                                                                                                   Rosemary Barton dör mitt under en middag i samband med en champagneskål. Först sägs det vara självmord, men hennes man George får ett anonymt brev där det står att hon har blivit mördad. Han beslutar sig för att starta en egen liten undersökning. Och gästerna visar sig ha motiv, en efter en… Men vem är mördaren egentligen ute efter? När också George mördas blir det tufft läge…

Kanske inte en av de ”vassaste” Christie-filmerna. Man kan till exempel inte låta bli att garva åt Georges gigantiska brillor, men det är ändå underhållning på sommarkvällen. Två tofflor av fem.

På gång på Kanal 9 är Unni Lindells Ormbäraren delett  i morgon kväll (andra delen går på torsdag kväll) och direkt efter den, åttiotalsklassikern Twin Peaks!  Häftigt!

Read Full Post »