Melodifestivalen 2015: Finalen

Ett musikaliskt inlägg.

---

 

Snart är det dags för finalen i Melodifestivalen 2015. Ifall du skulle ha råkat missa den information kan du läsa mer på SvT:s Melodifestivalwebb. Somliga är på plats, medan andra jobbar och vissa får glo på tävlingen från sitt vardagsrum. Nä, det var länge sen jag trodde att livet var rättvist. Men, men, vi missar möjligen början, då en viss korvdam ska dyka upp. Är det äkta vara blir jag putt, annars gör det mig inget. Förhoppningsvis hinner jag hämta hem Anna innan själva tävlingen börjar i alla fall.

Jag ska försöka liveblogga medan jag smaskar ost och kex och vin, men jag Det betyder att jag uppdaterar det här inlägget lite då och då under programmets gång. För att du ska se uppdateringarna rekommenderar jag dig att använda knappen F5 på din dator. Eller bara symbolen för uppdatering på din mobils webbläsare. Lämna gärna en kommentar – jag svarar på alla kommentarer jag publicerar!

Vad jag tror om kvällen och eventuell vinnare? Min favorit är Magnus Carlsson Möt mig i Gamla stan, men jag gillar också Måns Zelmerlöws låt – om han får till det med rösten. Med tanke på åldersgrupperna som röstar gissar jag att det blir Samir och Viktor, Dinah Nah eller Måns Zelmerlöw som vinner. Eller möjligen horsejazzfarfar själv, Hasse Andersson.

Så här ser kvällens startfält ut:

1. Samir och Viktor: Groupie
   Tyvärr (?) missade vi det första bidraget.
2. JTR: Building it up
   Luggar har de i alla fall. Ganska skrikig låt och en del falsksång. Nej det här var inget för mig!
3. Dinah Nah: Make Me (La La La)
   Detta tilltalar nog dem som är yngre än jag. Jag är inte imponerad.
4. Jon Henrik Fjällgren: Jag är fri (Manne leam frijje)
   Det är för mycket konstigheter på scenen. Jag tappar koncentrationen på låten. Artisten själv jojkar suveränt, men är lite för orölig. Och när han snurrade runt lite försvann han ur bild. Men hallå, SvT!
5. Jessica Andersson: Can’t Hurt Me Now
   Balladdags. Fin röst, men ärligt talat… Det känns lite… tråkigt… Artisten står väldigt stilla och här händer inget på scenen.
6. Måns Zelmerlöw: Heroes
   NU höll rösten ända från start. Men nu känner jag att det händer lite väl mycket på scenen. De där tecknade gubbarna – stjärngossar? – är ju riktigt roliga. Låten? Nja, jo, men inte bäst. Fast bäst hittills!
7. Linus Svenning: Forever Starts Today
   Eh… Har han lånat Måns scenklädsel? Nej det här är lite pampigt, men inget jag går igång på.
8. Isa: Don’t Stop
   Tyvärr, mitt hjärta är iskallt. En liten flicka i slätt hår som visar en platt mage och står och juckar på scenen… Stark röst, ska dock sägas.
9. Magnus Carlsson: Möt mig i Gamla stan
   Underbar röst. Glad kille. Och framför allt: skjortan är instoppad i byxorna. Vinn, Magnus, vinn!!!
10. Eric Saade: Sting
    Lite häftig scenshow, svartvit historia. Men låten har ju ingen vidare genomarbetad text, tycker jag. Dansa och sjunga kan han, lille pojken. Trots det vill jag nog se en vuxen man i Vin. Eh, jag menar Wien, förstås.
11. Mariette: Don’t Stop Believing
    Otroligt fin röst, men lite väl mycket rök och blåsande tygskynken på scenen. Man ser ju inte den lilla människan hela tiden. Jag undrade bara när låten skulle… komma igång. Lite segt i mina öron, med andra ord.
12. Hasse Andersson: Guld och gröna skogar
    Vad sjunger han på för språk? Äh, jag skojar bara, förlåt. Det svänger ju, men håll med om att detta vore lite pinsamt i valsernas Wien..?

Kvällens internationella jury: Mr Klitous Klitou rules. Och Måns, dårå. Magnus fick i alla fall poäng. Nä vänta! Conchita Wurst, förstås!

Kvällens – och flera andra kvällars miss:  Hjärtappen

Kvällens stad: Vin. Eller nej… Det stavas Wien, va..?

Kvällens skratt: Förvånande nog från mig när Filippa Bark erbjöd sig att sortera Mariettes hår.

Kvällens Bill och Bull: The Päivärintas!

Och så förstås… kvällens vinnare, den som åker till Österrike för att tävla som representant för Sverige: Måns Zelmerlöw. Inte mitt val, men lycka till!

Vi ses i Vin! Nej, jag menar Wien!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen fredag!

Ett fredags-inlägg. Och lite om lördagen.

---

 

Jag trodde nog inte i första taget att jag skulle uttrycka det jag gör i rubriken. Men idag gör jag det – rakt och öppet. Dagen inleddes med ryggvärk och med denna fick jag kämpa mig i igenom ett morgonmingel på jobbet med anledning av att det är Europadagen idag. Inte bara kämpa som i lyssna och titta. Jag skulle dokumentera också, i text och bild. Mot slutet kunde jag nästan inte resa på mig. Men allting går, även gamla Tofflor med bråkande ryggar. Det tog större delen av förmiddagen att få materialet klart för publicering på intranätet. Då hade skiten hängt sig en gång också och naturligtvis hade jag inte sparat mer än första stycket och en bild.

Idag har vi haft besök av kollegan som nyligen har slutat. Det märkliga är att besöket här var vigt till den nya personen – som frågade om en hel del saker som jag redan har gått igenom. Jag själv har förstås passat på att be om hjälp vid ett tillfälle, men jag hade inget mer att fråga om eller be att före detta kollegan tankar över. Det var väldigt svårt att jobba samtidigt, emellertid, eftersom det pratades mycket rakt över bordet och snett över.

Kinalunch passade fint idag på fredagen.

Men det är fredag. Äntligen! Jag har firat med att käka lunch på den närbelägna Kinarestaurangen. Det kändes inte som att trion från enheten saknade mig när de gick iväg på gemensam lunch. Jag lät före detta kollegan med bästis lägga beslag på den nya personen. Det var fascinerande att se de leenden den nya personen fick från ett visst håll. Själv kan jag räkna gångerna jag har fått ögonkontakt med samma person på ena handen. Och då behöver jag inte ta till alla fingrarna. Jag har nåt att se fram emot och det är den 30 juni.

Om du tror att det som sker runt omkring inte berör mig så mycket, då tror du trots allt lite fel. Jag hör och ser väldigt mycket och observerar att en del personer får ta för sig, medan andra näpsades i sin linda. Inte kan jag skylla på kön, jag skyller på mig själv. Jag skulle ha ställt tuffare krav från början och inte envisats med att försöka själv när jag aldrig fick några svar – eller bara oförskämda svar. Men… det gör ont. Det Gör Ont. Nåt annat kan jag inte säga.

I kväll blir det lugna puckar med läsning och Tyst vittne på TV. Jag ska köpa hem nåt gott som jag antagligen sparar till lördagskvällens musikaliska begivenhet. För första gången på flera år ska jag titta på tävlingen ensam. Kanske inte det roligaste, men jag får väl twittra lite, precis som jag gjorde under semifinal 2 igår kväll.

För dig som inte finns på Twitter kommer här en kort sammanfattning:

• För Malta tävlar i år… Family Four…
• Israel-tjejens lugg var jag rätt avundsjuk på.
• Kusin Josefin hade skrivit Norges låt.
• Nörrbaggen hade nog väldigt tajta byxor, av nutcrackervarianten, om du förstår vad jag menar…
• Roger Pontare och Claire Wikholm var visst också med i tävlingen…
• Polen gjorde mig mållös. Och det var INTE för att numret och artisterna var bra.
• Conchita Conchita Conchita – med Wurst i efternamn tävlar för Österrike. Och här tror jag Sanna Nielsen har en riktigt farlig motsåndare. Conchita är nämligen skitbra!
• Litauen hade inte sparat på stärkelsen i kjolen, precis…
• Den finska låten var bara så… tråååkig… Anteeksi, Suomi, mutta…
• Vitryssland skickade ett boyband och såna är ju, som bekant, helt ute.
• Från Schweiz kom en visslare. Kunde konstatera att det var tur att han inte käkade Mariekex samtidigt.
• Introt till Greklands låt lät som ett begravningståg i New Orleans.
• Undrar om slovenskan har en bra ambus..?
• Monica Lewinsky of Romania?

Så inför morgondagen har jag två favoriter – vår egen Sanna och Conchita.

To be contineud, alltså…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens citat den 8 mars 2014 – och lite andra dialoger

Ett inlägg som är roligt värre.

På besök hos Fästmön. Vi softar lite i var sin soffa med var sitt internetverktyg. Plötsligt utbrister Anna:

De där jävla åsnorna! Jag vill inte ha några åsnor. De är så fula. Kolla vilka fula luggar de har. Och den där då, som bara lipar.

Hon sträcker fram paddan och visar mig. Naturligtvis spelar hon, men för den oinvigde kan dessa utslungade eder te sig ganska märkliga. Häromdan fick jag till exempel inte störa henne.

Nej vänta en stund. Jag måste utnyttja min springpojke så mycket jag bara kan innan tiden tar slut. 

Jag såg väl ut som ett frågetecken och upprepade:

Springpojke??? Utnyttja??? 

Anna svarade:

Ja, jag har köpt honom för 15 diamanter.

Personligen har jag lagt ner nästan allt spelande. Tiden vill inte räcka till, jag prioriterar andra saker. Fast ibland blir det nåt snabbt ord- eller kunskapsspel före sänggående. Och då menar jag inte Wordfeud, det är alldeles för långsamt för att passa in i mitt liv just nu. Men att skratta åt saker som Anna utbrister har jag förstås alltid tid med.

Livet är kort, ju.

 

Read Full Post »

Frågan är vad man ska ta sig till…

Ja, frågan för dagen är vad man ska ta sig till. Jag menar, när man vaknar och är så här snygg i håret vill man ju inte stanna hemma och städa – då vill man ju visa upp sig för hela världen universum:

Mohikanstuk, det vill säga luggen och mittenhåret i uppståndelse, sidorna platta.

Fästmön gjorde också ett försök att få till en frilla som heter duga, men hon tvättade håret först. Tänk att få tofsen att stå så här som på bilden utan piprensare:

Hur fick hon denna att stå utan piprensare?

Som synes på bilden, den observante har ju redan upptäckt det säkert, sitter Anna och läser husannonser. Varför gör hon det, tro?

• Hon tänker köpa ett hus.
• Hon tänker gifta sig med en miljonär och vill bo ståndsmässigt.
• Hon tycker att Bostadsbilagan är det mest läsvärda i lokalblaskan.
• Hon har en helt annan anledning.

Spekulera fritt, det gör jag!

Livet är kort.

Read Full Post »

Funderar på att byta frisyr

Ärligt talat funderar jag på att byta frisyr. Men till vad? Det står lite mellan lugg och panna (det vill säga ingen lugg), så jag tog kändisvärlden till hjälp. (De flesta av bilderna nedan är lånade från kvällspressen.)

Lugg

Lars Adaktusson har sidbena och snedlugg. Fördelen med en sån frilla är att det går att slänga med luggen.

Lena Sommestad har nån sorts rundklippt lugg.

Åsa Romson i kraftig pannlugg.

Tintins lugg står upp.

                                                                                                                                                                Panna

Anders Bagge har inte mycket till lugg, men panna. Och skägg.

Anders Nunstedt har panna och luggen verkar obefintlig.

Thomas Mattsson – har han panna eller lugg? Bilden är beskuren i tidningen så man vet inte.

Stig Larsson, han som var först med att heta Stig Larsson – döljer han sin lugg genom att visa pannan???

                                                                                                                                                                  När det blir… lite för mycket hår brukar Fästmön och jag säga att man ska ta fram silvertejpen. (Ja, du kanske fattar hur den ska användas!..) Men det är mest för prominenta ögonbryn. Såna som till exempel den här mannen skulle kunna göra nåt åt. Om han ville.

Prominenta ögonbryn kan motverkas med silvertejp. Men luggen…

                                                                                                                                                           Den här mannen har också ögonbryn men dessutom panna:

Ögonbryn och panna.                    

                                                                                                                                                               Nää, jag fick inga idéer efter att ha kollat in folk i farten, jag blev bara mer förvirrad.  Jag får väl fortsätta med nån av mina egna morgonvarianter…

Arnefrisyr. Arne som i Kurt Olssons medhjälpare.

Kurt Olssonfrisyr.

Snedlugg,brillor och könsbyte blir nog bäst!

Read Full Post »

Melodifestivalen 2011: Andra chansen. Sundsvall

I det till synes OÄNDLIGA äventyret uttagningen av Sveriges bidrag till Melodifestivalen 2011 är det så dags för Andra chansen, sänt från Sundsvall, på lördag i kväll. Det är inte alla som får just en andra chans, men bland de svenska bidragen till melodifestivalen finns den möjligheten.

För att krångla till det hela går det till så här: Den första omgången har fyra ”dueller”. Fyra bidrag slås ut och fyra går vidare till en andra omgång. Där sker två dueller. De två bidragen som vinner de sista duellerna går vidare till finalen i Globen den 12 mars. Hängderume? Det gjorde knappt jag…

Uppdaterat: Vilka som möter varandra i de olika duellerna är jag i skrivande stund osäker på, men förhoppningsvis rätas frågetecknen ut senast lördag. Vännen Jerry har som vanligt koll på saker och ting. Dessa möter varandra:

 

Jenny Silver – Love Generation
Loreen – Sara Varga
The Moniker – Linda Pritchard
Shirley’s Angels – Pernilla Andersson

Mina favoriter är Shirley’s Angels och Love Generation, men jag misstänker att Jenny Silver och The Moniker går vidare till finalen. Jag hoppas också kunna live-blogga då som vanligt

Uppdaterat: Nu är det lördagskväll och vi laddar förstås för kvällens tävling. Datorn är påslagen, taklampan tänd (hur ska jag annars kunna se att blogga?), chipsen upphällda (ja det blev visst chips i kväll igen i stället för godis) och nu väntar vi bara på att dippen ska bli  klar tävlingen ska börja.

Kjell Lönnå var helt hysterisk i inledningen med gigantiska brillor och stämgaffel i handen. Marie har ursnigga bixor, Rickard har skinnbrallor. Påminn mig om att skänka bort mina skinnbrallor. NÄR SKA HAN LÄRA SIG ATT DET INTE HETER ”OOOOOEBB” UTAN ”VEBB” PÅ SVENSKA??? Varför är Adam Alsing kommentator när Tofflan finns? är min nästa fråga.

I kväll är det duellernas kväll. Det är bara dueller, typ:

Första duellen: Jenny Silver – Love Generation
Jenny Silver blåste in och glittrade. Men jag tycker att dansarna tar över. Det blir rörigt på scenen och för mycket folk. Man missar låten. Den är rätt fartig, men ändå… Trist, liksom. Och det röda håret bara blåser omkring. (Fästmön tyckte att de tre minuterna var långa…)
Love Generation dansade in i sina superkonstiga scenkläder och rev av en skitbra låt. Men dansen är tramsig, de ser mest kissnödiga ut. Och flamsiga. Men låten. Den här vill jag ha i finalen!!!
Love Generation gick vidare!!! BRA!

Andra duellen: Loreen – Sara Varga
Loreen, Den Lilla Indianflickan, har långa ben och lugg och väldigt många fransar på kläderna. Hon har en kanonröst och detta är en bra danslåt. Några lyssningar till så kanske jag gillar den riktigt mycket. Men igen är det för mycket folk på scenen!
Sara Varga sjöng om att springa för livet, men hon stod stilla på scenen. Det här numret var raka motsatsen till Loreen. Rösten var svag och klen i kväll.
Sara Varga gick vidare. Hon kunde ju inte sjunga! Fel låt!

Tredje duellen: The Moniker – Linda Pritchard
The Moniker, Di Leva utan hår men i gult. Och lite andra skjortfärger. Nej, det här är ett skämt. Om den här går vidare skäms jag ihjäl. Pinsamt!
Linda Pritchard, ja här glittar det. Och sjunga kan hon. Högt. Mina trumhinnor vibrerar. Men nån vinnarlåt tycker jag inte att detta är. Och är inte klänningen lite väl avslöjande? Jag tycker mig skymta… ja, den lilla triangeln, du vet.
The Moniker gick vidare. F*n, folk har ju ingen smak. Ingen smak alls…

Fjärde duellen: Shirley’s Angels – Pernilla Andersson
Shirley’s Angels är mina favoriter och låten är skriven av min gamla skolkamrat Alexander (med efternamnet Bard). Lite ostyriga frisyrer och något tunna röster inledningsvis. Det här är en låt man kommer ihåg, den är lätt att sjunga med i. Den här ska till Globen! Men med tanke på hur folk röstar… Jag såg en fantastisk rumpa som svängde! 😀
Pernilla Andersson har glest mellan framtänderna (ger ett litet väsande s-ljud) och sjunger i näsan. Gitarren ser gigantisk ut och tar över hela scenen. Och låten är horse jazz för mig. Nej, fy, den här är tråkig. Sömnpiller!
Pernilla Andersson gick vidare. Nu stänger jag av TV:n.

Sen var det dags för en jättebebis på scenen. Varför måste vuxna prata som barn bara för att de gör barnprogram. Trött jag blir… Och toarullar på melodifestivalen, vi hemma i expertsoffan fattar inget…

Nästa duellomgång:
Love Generation – Sara Varga
Hyfsad låt tävlar mot En som inte kan sjunga

The Moniker – Pernilla Andersson
Di Leva tävlar mot En jättegitarr, Pest tävlar mot Kolera

Och skiten som går vidare till finalen i Globen är…
Sara Varga och The Moniker

Åter kan man konstatera att svenska folket baske mig inte har nån musiksmak. Värsta skiten gick vidare, bra låtar försvann. Ja ja, då får Danny mindre motstånd i finalen! 😛

Read Full Post »