Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 30 april, 2012

Det börjar dra ihop sig. I kväll fick kasen stå tillbaka för den första halvan av andra semin av Eurovision Song Contest 2012. Vad Lena, Måns, Hon-vad-hon-nu-heter, Christer, Lisette och Thomas skiter jag fortfarande i. Det här är min blogg och mina åsikter. Möjligen något påverkad av Fästmön som tittade och lyssnade tillsammans med mig.

Så här tyckte jag om den första halva av andra semins låtar:

  1. Serbien drar igång med en typisk öststatsballad om kärlek. Massor av fioler. Ja, det är väldigt öststatigt. Men jag gillar det vemodiga.
  2. Makedonien – men vad är det här? Hon ylar högt och falskt i början och sen försöker hon sig på nån sorts hårdrock. Nej, fy, mina trumhinnor vibrerar av oljudet. Jag vill stänga av.
  3. Nederländerna skickar nån sorts indianer som sjunger country. Nej fy te rackarns, det här riktigt dåligt! Pinsamt!
  4. Maltas låt är tråkig. Jaa, tråkig! Det regnar till och med.
  5. Vitrysslands låt är också ganska tråkig, men den har åtminstone ett beat. Fula kostymer! Anna tyckte att de ser ut som rymdgubbar och jag håller med.
  6. Portugal skulle kunna ha bra låtar, men skickar ofta rätt konstiga bitar. Den här tjejen kan sjunga, men det låter mer som en gammal sovjetmarsch…
  7. Ukraina skickar en danslåt som låter väldigt amerikanskt. Då blir det inte så bra. Men kanske blir den bättre efter några lyssningar?
  8. Bulgariens låt har nåt jag gillar, men vad har sångerskan på sig? Hon ser ju ut som tant Malta! Rösten är ljus, på gränsen till skränig. Men OK.
  9. Slovenien har en ballad i år. Sångerskan kan sjunga och det i sig är värt nåt. Men vad hade de aaaaaa:iga människorna på huvet? Ta bort eländet! Man vet inte om man ska skratta eller gråta.
  10. Kroatien badar i vitt i låten. Och låten ja… Den byter stil förtton gånger om och är bara konstig. Nej tack!
  11. Sverige skickar som bekant Loreen. Jaa… låten har vunnit lite hos mig, men den byter stil från dunkig danslåt till sega soffpartier. Och så borde hon klippa luggen.
  12. Georgien serverar en blond Tom Jones med en låt som också byter stil ett antal gånger. Det blir inte bra.

Njae, andra semins första hälft av låtar var inga höjdare. I förhållande till dessa är Loreen en solklar vinnare. Och kom då ihåg att jag inte har Loreen som favorit!

Läs även andra bloggares åsikter om 

Read Full Post »

Idag ska vårens ankomst firas. Fästmön och jag har väl inte tänkt att fira så där våldsamt, men med sill och snaps och jordgubbar, i alla fall. Vi åkte och inhandlade alla ingredienser till får sista-april-middag vid lunchtid. Därpå for vi till Gamla Uppsala eftersom vi äntligen skulle premiäräta glass för i år.

En slurk kaffe tog vi också. Här pussar Anna sin mugg. 


Anna bjöd på premiärglassen
och jag tog förstås min favorit Tip Top. Kände att jag behövde fylla på fetman energibehovet rejält efter att ha irrat omkring på ICA Heidan efter basvaror såsom kaviar och kaffe. VARFÖR FLYTTAR ALLA AFFÄRER RUNT PÅ SINA VAROR???

Premiärglassen 2012 blev en Tip Top och den hade de i alla fall inte flyttat från frysboxen på Odinsborg.


När jag hade slaskat i mig glassen
ringde mammakusinen B på mobilen. Hon hade blivit glad för mitt sms igår kväll och jag blev glad att hon blev glad och att det viktiga mötet för dem idag kändes bra.

Vi styrde sen hemåt för att iordningställa ballen*. Det är ju, trots allt, sista april och då ska man sitta på ballen och äta sill. Och frysa. Medan jag började suga** pinnade Anna över till Tokerian för att inhandla nötter – vi ville ju belöna oss med nötter och öl när vi fått ballen fin. När Anna återvände satte jag trasor i handen på hennI och sen skurade hon möblerna. Det blev så fint, så fint att jag dagen till ära la på en alldeles oanvänd vaxduk från mina gömmor. För några blommor kan man än så länge inte ha där ute, utan vi fick nöja oss med prästkragarna på duken.

Prästkragar, nötter och öl på duken.


När vi njutit av nästan var sin öl
gick solen i moln och några puckon hällde på tändvätska och tände grillen pronto. (Ska inte tändvätskan liksom dra in i grillkolen/briketterna?). Så vi gick in eftersom vi inte vill bli rökförgiftade. Men oroa dig inte, we’ll be back…

För övrigt har jag telefonerat med min mamma och beställt biljetter till Pride till mig och Anna. Ha!


*ballen = balkongen
**suga = dammsuga

Read Full Post »

Hammarby är inte bara ett fotbollslag i Stockholm. Det är en serie också av Carin Gerhardsen. I morse avslutade jag den fjärde boken i Hammarbyserien, Helgonet. Det var en riktigt rysansvärd läsning!

Rysansvärd läsning.


I den fjärde delen i serien
fortsätter jakten på mördare, våldtäktsmän och pedofiler. Men boken börjar med ett mord på en omtyckt man en sen natt i augusti. Det är semestertider och kommissarie Sjöberg kallar in sitt team. Teamet är för övrigt utökat sen sist med en före detta Idol-deltagare och den konstiga Hedvig Gerdin, som återvänt till Sverige efter 30 år som diplomathustru.

Men vad är det som har hänt? Den mördade mannen var omtyckt. I hans ficka finns en blöt papperslapp med koordinater samt ett antal spelkort – Död mans hand

Som vanligt är denna Hammarbydeckare både spännande och fruktansvärt otäck. Det är återigen barn som kommer i kläm, för att uttrycka det milt. Bitvis är den här boken emellertid lite seg. Därför när den endast medelbetyg.

Read Full Post »

I förra veckan var jag ju liiite upptagen, men jag fick två stycken power awards, eller utmärkelser, som det heter på svenska. Fast egentligen är det en power ward, men den kom från två håll.

En power award för kvinnor!


Den ena som skickade mig utmärkelsen
var Maria Engelwinge. Hon tänker sig att denna power award enbart ska vara för kvinnor eftersom det redan finns så många priser för män. Så här skriver hon om awarden:

[…] Jag ser många av mina bloggande vänner ha det tufft just nu. Separationer, dödsfall, refuseringar, nära och kära som farit illa, drömmar som gått i kras eller blivit väldigt svåra att uppnå. Det här är ett pris fullt av styrka och kraft. Inte för att ni egentligen behöver det för jag har aldrig sett starkare kvinnor än er som jag delar ut mitt pris till. Det här är snarare ett ”jag tror på din styrka och kraft”-pris. Ingen kommer undan livets berg och dalbanor och jag är imponerad av hur ni hanterar dalarna. Det här är ett pris fullt av beundran. Fullt av kärlek. […]

Jag tackar ödmjukt och tar emot priset från Maria!

Samma award kom sen till mig från Mie, en tjej som bloggar. Så här skriver hon om sitt bloggande:

[…] En av anledningarna är just mina härliga, fina, kärleksfulla och starka bloggvänner. Det är en härlig skara vänner som jag fått förmånen att lära känna på olika sätt via deras bloggar. En del är vänner sedan tidigare men alla har ett gemensamt, de är underbara människor.
En annan anledning till att jag bloggar är att få förmånen att skiva allt från vad hjärtat säger till rent blaj utan att bli avbruten. Utan att behöva tänka på hur det tas emot eftersom det är ord, mina ord, som är i fokus. Inte mottagarens ev. ryggsäckar, tolkningar eller synpunkter. Enbart mina ord! […]

Tack, Mie, för priset! 

Jag tar emot utmärkelserna och känner mig stärkt av dem. Och jag behöver mycket kraft just nu eftersom framtiden är oviss. Men jag ser ett ljus nånstans där borta – och det, kära läsare, gjorde jag inte för ett år sen.

Nu är det min tur att dela ut en power award och det gör jag till Fästmön, fru Hatt, Anna Maria, Arga Klara – akvarellmålerskan och Syster Dyster.

Read Full Post »

Det känns tryggt att veta att det finns professionella siare här i världen. Såna som kan hjälp oss med kärlek, jobb, ekonomi och hälsa. Såna som är mycket synska, dessutom. Då behöver jag kanske inte jobba eller ha kontakt med banken eller doktorn..?

Prova lyckan hos en mycket synsk siare?


Men tänk om vi alla
ringer samtidigt, då blir det ju upptaget???

Read Full Post »