Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘utmärkelser’

Ett inlägg om en bok.


 

Dödens bokFör ett tag sen vann jag en bok hos UppsalaewaNu är det tre veckor sen vi strålade samman och bytte böcker, för Uppsalaewa vann ju en bok även hos mig. Eftersom jag har fått många böcker för recension har jag inte haft tid förrän nu att gripa mig an min vinstbok, Reginald Hills Dödens bok. Det var en riktig tegelsten och jag såg verkligen fram emot att läsa den. Tack till Uppsalaewa!

Den här boken ingår i en serie om poliserna Dalziel och Pascoe. Dessa tu kan en även se på TV då och då. Sett dem på TV har jag gjort nån gång, men jag hade inte tidigare läst om dem. Och kanske är det detta, att den här boken ingår i en serie och inte är den första i den, som gör att jag har mycket svårt att komma in i boken trots att det är en fristående fortsättning. Flera historier i Dödens bok går in i varandra. Dels får vi läsare följa breven som en frigiven fånge skickar till Pascoe, dels kärleken mellan kollegan Hat Bowler och Pomona Rye, som höll på att bli en seriemördares sista offer. Också är det ett litet HBTQ-tema med homosexuelle polisen Wield som får kontakt med en ung, prostituerad kille som förser honom med tips om brottslingar. Det blir lite för mycket av det goda och lite för rörigt.

Boken är säkert välskriven, men jag retar mig på vissa saker vad gäller översättning och korrekturfel. Det förekommer liksom inte en gång utan flera. Till exempel blir singular plural, det är presentutdelning vid jul (jag har julklappsutdelning), det applåderas för i stället för åt, har blir hur, influensan blir influensen med mera. Och det är inte bra, det ger ett dåligt intryck. Men, som sagt, jag tror säkert originalboken är välskriven. Författaren fick ju trots allt många priser och utmärkelser och var lärare, ett yrke han gav upp tio år in i sitt författarskap.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I förra veckan var jag ju liiite upptagen, men jag fick två stycken power awards, eller utmärkelser, som det heter på svenska. Fast egentligen är det en power ward, men den kom från två håll.

En power award för kvinnor!


Den ena som skickade mig utmärkelsen
var Maria Engelwinge. Hon tänker sig att denna power award enbart ska vara för kvinnor eftersom det redan finns så många priser för män. Så här skriver hon om awarden:

[…] Jag ser många av mina bloggande vänner ha det tufft just nu. Separationer, dödsfall, refuseringar, nära och kära som farit illa, drömmar som gått i kras eller blivit väldigt svåra att uppnå. Det här är ett pris fullt av styrka och kraft. Inte för att ni egentligen behöver det för jag har aldrig sett starkare kvinnor än er som jag delar ut mitt pris till. Det här är snarare ett ”jag tror på din styrka och kraft”-pris. Ingen kommer undan livets berg och dalbanor och jag är imponerad av hur ni hanterar dalarna. Det här är ett pris fullt av beundran. Fullt av kärlek. […]

Jag tackar ödmjukt och tar emot priset från Maria!

Samma award kom sen till mig från Mie, en tjej som bloggar. Så här skriver hon om sitt bloggande:

[…] En av anledningarna är just mina härliga, fina, kärleksfulla och starka bloggvänner. Det är en härlig skara vänner som jag fått förmånen att lära känna på olika sätt via deras bloggar. En del är vänner sedan tidigare men alla har ett gemensamt, de är underbara människor.
En annan anledning till att jag bloggar är att få förmånen att skiva allt från vad hjärtat säger till rent blaj utan att bli avbruten. Utan att behöva tänka på hur det tas emot eftersom det är ord, mina ord, som är i fokus. Inte mottagarens ev. ryggsäckar, tolkningar eller synpunkter. Enbart mina ord! […]

Tack, Mie, för priset! 

Jag tar emot utmärkelserna och känner mig stärkt av dem. Och jag behöver mycket kraft just nu eftersom framtiden är oviss. Men jag ser ett ljus nånstans där borta – och det, kära läsare, gjorde jag inte för ett år sen.

Nu är det min tur att dela ut en power award och det gör jag till Fästmön, fru Hatt, Anna Maria, Arga Klara – akvarellmålerskan och Syster Dyster.

Read Full Post »

I dagens lokalblaska läser jag en alldeles utmärkt formulerad och klarsynt insändare, signerad med namn, av en operationssjuksköterska. Lysande! Det känns endast liiite trist att det inte finns en bra personaltidning där de anställda internt kan diskutera och ventilera knasigheter på Sjukstugan i Backen. Och den personaltidning som nu läggs ner har varit Husbondens röst i så många år nu att det vara länge sen den hade trovärdighet. (Vem, för resten, skulle ha vågat skicka in en kritisk insändare dit utan att vara rädd för repressalier???) Mycket, mycket tråkigt slut för en tidning som i begynnelsen fick flera priser och utmärkelser för att den just INTE var Husbondens röst… Och kom inte dragandes med argumentet intranät, för se tillgång till datorer på arbetstid är få i den här verksamheten förunnat. I vart fall inte majoriteten av de anställda, de som jobbar på golvet.

Insändaren, som har fått en rubrik som är halvtöntig och som jag gissar är satt av tidningen, behandlar det stora antal avhopp av chefer inom Sjukstugan i Backen. Men den behandlar också det faktum att cheferna har fått komma till tals i lokalpressen om orsakerna till att de slutar. Insändarskribenten noterar två saker i dessa  nyheter (jag vet inte om jag skulle kalla detta nyheter, men insändarskribenten gör det):

  1. Chefernas klagomål över hur de har blivit behandlade
  2. Framställningen av dem som hjältar

Nu kommer insändarskribenten fram till ytterligare ett viktigta faktum, nämligen:

[…] Men då blundar man för att de här cheferna själva har varit delaktiga, mer eller mindre, i den process som lett till det kristillstånd […] nu befinner sig i. De har varit tysta hela vägen, men nu när deras ledarskap ifrågasätts vänder de kappan efter vinden och motsätter sig sjukhusledningens policy. […]

Insändarskribenten menar att de chefer som har hoppat av aldrig har lyssnat på sin personal när den har försökt påtala bristande resurser, stress, arbetsbelastning och fara för patientsäkerheten.

Och så den underbara slutklämmen:

[…] Nu har det bildats en ny grupp med syfte att få […] ur krisen. Och gissa vilka som ingår i denna grupp. Jo, samma gamla ”hjältar”. Man blir bara förbannad.

Detta, kära läsare, är skrivet av en riktig hjälte, en sån som arbetar på golvet och inte von oben! BRA rutet, NRD!!!

Read Full Post »