Förorten tur och retur

Nu har jag varit ute i Förorten och haft några timmars mys med mys-plutten Elias.  Jag åkte och hämtade honom från fritids – och gissa om det var nära ögat att jag smällde igen den låsta dörren bakom mig MED DE BLÅA PLASTTOSSORNA PÅ FÖTTERNA! Men jag besinnade mig i tid och stack in min häl (undrar om det är DET en viss person har gjort med anledningen av svullnaden där..?), stoppade dörren och SLET AV mig tossorna! HA!

Skomode på sjukhus, fritids och liknande ställen, värre än Foppa-tofflor!!

                                                                                                                                                            Elias och jag åkte och handlade fiskmat och lite andra förnödenheter till Storebror hemma i Himlen. Där var hemmet fortfarande intakt. Killarna och jag åt var sin glass, mest med tanke på Elias som skulle få sen middag i kväll. Johan hade installerat det nya, trådlösa bredbandet, men hade kopplat in kabel till sig själv. Allt funkade strålande! Jag passade på att vattna Fästmöns krukväxter samt hämta ett par varmare jeans åt henne och lämna en liten matpeng åt Johan.

Hemma på Morgonen mötte jag en och annan skummis samt fick en kul pratstund med Linn som börjat sommarjobba i katakomberna till Sjukstugan i backen. Hon verkar trivas – än så länge (två arbetsdagar) och det ger bra betalt för tre veckors jobb. Kul! Jag är glad för hennes skull att hon fick sommarjobb även om jag hade föredragit att arbetsgivaren var en annan. Frida kollade på TV, så jag sa mest bara hej till henne innan Elias drog in mig på rummet för att kolla Hemglassbilens färdväg på datorn. Inte det roligaste, men jag tänkte att jag måste ju ägna pojken lite uppmärksamhet 😉

De gröna flaggorna visar var bilen INTE har varit ännu, de röda var det HAR varit och de blå vart den åker en ANNAN dag.

                                                                                                                                                          Sen skulle vi testa att spela lite olika dataspel. Det första spelet begrep jag inte ett smack av. Det var en massa kinesiska pojkar i olikfärgade dräkter som skulle slåss mot varandra så blodet sprutade. Nej, tacka vet jag nåt fluff-spel vi hittade där man skulle fluff-bomba fluff-bomber. Låter det knäppt? Ja, det var det, men det var i alla fall lite snällare än det med kinespojkarna! Sen spelade jag Uno mot datorn – och vann två gånger. Så där satt jag, vid Elias dator, och spelade när hans pappa klev in genom dörren… Sicken barnvakt, va´?.. Men Elias brukar föredra att sitta bredvid och titta när nån annan spelar, det är faktiskt sant!

Idag har det varit skitkallt – bara elva grader när jag skjutsade Anna till jobbet vid halv fyra-tiden. Jag känner halvt om halvt fortfarande lite förkylningssymtom och magen ska vi tala tyst om (MORR!). Men snart ska jag åka och hämta Den Söta Annan, så då får jag lite annat än mina krämpor att tänka på! 😀

Read Full Post »

Nattankar

Ordet nattankar ser inte rättstavat ut. Det borde ha tre t:n i mitten. Men det har man aldrig i svenskan – om man inte avstavar, vill säga.

Nåväl, det är natt och jag är skittrött, började gäspa stort redan vid 22-tiden. Mamma blev glad att jag kom och vi har haft en bra eftermiddag och kväll med småprat, gott att äta och lite kommissarie Frost på Kanal 9. (På den kanalen ska för övrigt den gamla mystiska kultserier Twin Peaks gå i sommar!  Den som gillar Lost gillar garanterat också Twin Peaks!) Nån promme blev det emellertid inte, för regnet kom till byhålan vid 16-tiden och det har regnat av och till. Så vi fick helt enkelt stanna inne och mumsa på jordgubbstårta, nötter, Bridge-blandning och chilibågar.

Tårtan och chilibågarna var mina favoriter!

                                                                                                                                                     Du kan ju bara föreställa dig hur min mage mår och låter… Jag tror att det är lite tur att jag sover ensam i natt, för den är varken tyst eller luktfri heller…

I morgon ska vi upp till graven och kolla läget och göra fint. Kanske plantera lite tagetes, pappa tyckte om dessa blommor i olika orange nyanser. Så blir det lite handling på bland annat min favvo-affär ICA Maxi där jag alltid tycks träffa nån jag känner! Förhoppningsvis är vädret bättre i morgon så vi kan ta en promenad nere vid sjön och kanske också knäppa lite bilder.

Just nu känner jag mig trött, övertrött, men har svårt att komma till ro. Jag inser att det naturligtvis inte går att rymma ifrån besvärligheter på nåt sätt, allra minst besvärande människor, men just nu känns det bra att vara här. Fast jag saknar Den Mest Älskade, förstås! Hon är ju min alldeles egna, personliga solstråle – en solstråle som får mig att skratta, bland annat åt mig själv. Och det behöver jag! Jag måste sluta ta mig själv på sånt allvar. Det blir ganska lätt när man så gott som varje dag nästan kliver ut i blåa plasttossor…

Read Full Post »

The Toffel Thursday Show

I morse lyckades jag locka min kära (?) till så många skratt att jag funderar på att söka in vid TV och starta en egen show. Va 17, kan Ellen DeGeneres så kan väl jag? Jag är också flata och rolig, menar jag.

Det allra roligaste i morse var nog min frisyr, en så kallad halv lo. Det tyckte i vart fall Anna, som ryckte i den under natten uppståndna tofsen bakom ena örat. Och jag måste erkänna att den är allt annat än fin. Anna tror hoppfullt att den med lite vatten kan lägga sig ner. Men jag känner mitt hår och vet: idag är en halv-lo-dag. Se själv:

En del har rävar bakom örat, Tofflan har idag en tofs. Precis som en lo.

                                                                                                                                                        Nästa skratt från kärt håll kom när vi stannat vid fritids/skolan. Jag var trött och stressad för vi var sena och la inte ner alltför mycket energi på att parkera.

Äh, jag står väl inte så snett, va?!

sa jag till Anna.

Nääää, inte ett dugg!

asgarvade hon till svar.

Bilen stod bara… hur snett som helst, knappt innanför parkeringsrutan.

Efter avlämning av liten pojke å fritids struttade jag på blå plasttossor till gossens klassrum för att hänga upp hans ryggsäck och ytterkläder. Anna gick den yttre vägen, så jag släppte in henne genom att öppna den låsta dörren inifrån. (Fast jag var tveksam idag efter de två asgarven. Flatskratt?) Sen när det var dags att gå, knuffade hon mig mot dörren – men i SISTA SEKUNDEN kom jag på…

PLASTTOSSORNA!

Så till Annas besvikelse hann jag ta av dem innan vi klev utanför dörren!

Resten av den tidiga morgonen gick utan flera komiska situtioner. Jag släppte av Anna utanför jobbet och hon vågade ge mig en puss på munnen trots att det stod tre kollegor utanför och hade sammanträde*. Hon vågade nog inte annat efter allt häcklande… 😉

Nu är jag hemma hos mig. En halvpanna java är perkolerad, tvättmaskinen går och datorn kör virusgenomsökning och är lagom seg. Ska sätta mig med lokalblaskan innan jag äter en lätt frukost OCH försöker fixa min hårtofs. Idag är det ju prisutdelning i Finn Fyra Fel-tävlingen och jag ska träffa Bibbi så hon får sitt pris!

I eftermiddag blir det storhandling med Anna efter jobbet och sen picknickpackande med efterföljande picknick på Elias fritids/skola. I kväll har skolan Öppet hus och Elias ska spela ming. Spännande!

                                                                                                                                                         *hade sammanträde = stod i vägen i klunga och pratade och rökte

Read Full Post »

Onsdags-OK

Gårdagen, tisdag, var en riktigt svart dag, på alla sätt och vis. Den ursprungliga tanken var att Fästmön, som hade sin lediga dag, och jag skulle ta bilen ut till landet och få lite sol på våra bleka nosar under tiden Lilleman var i skolan. Men det var mörkt, kallt och lite regn i luften. Jag vaknade med en dundrande huvudvärk och tillhörande illamående samt magont. Och när vi satt och försökte skriva en prio-lista på vad som nödvändigast behövde handlas hem kändes tillvaron tyngre än tyngst. Till exempel så MÅSTE man köpa toapapper när vi är sex personer och det endast finns två påbörjade rullar på respektive toa. Det går liksom inte att prioritera bort – även om det är en skitsak (harkel…).

Detta var ett EXEMPEL på gårdagens mörka innehåll. Jag tänker inte dra upp fler, det var bara alltför många saker. Och själv tar jag som vanligt på mig en massa skuld, nåt som inte minskades av en vissa ord jag fick mig tillsända via mejl. Ord som sved eftersom jag inte kan hjälpa den de berörde. Ja, skuld är i sanning en tung börda att bära…

Som trädet bär sina grenar, bär jag min skuld med mig. Alltid.

                                                                                                                                                     Men framåt kvällen lättade tyngden något och den vänliga Fru Hatt skickade rara sms och visade sin milda omtänksamhet! Det betydde massor!

Mamma ringde på mobilen efter kvällspromenaden och var så glad att jag kommer på fredag. Det känns gott att göra henne glad, men också att jag är välkommen. Det har inte alltid, i alla tider, känts så – av olika anledningar.

Här ska jag promenera i helgen.

                                                                                                                                                        Idag är det bättre väder, soligt, men dock inte samma värme som förra veckan. Dagen började tröttigt, fast i morse fick Anna INTE skratta åt mig för jag lyckades komma ihåg att ta av mig de blå plasttossorna när vi hade lämnat Elias. Det är inte alltid jag kommer ihåg det – till Annas stora förtjusning (hon brukar ta tid eller räkna meter).

Hemmavid verkade det som om folk hade glömt saker på konstiga ställen. På min parkeringsplats hade nån tappat en burk med dryck. Den hade inte exploderat, men burken var tillknölad och hade jag kört på den så hade nog Clark Kent* fått sig en oönskad dusch… Utanför garaget hade nån tappat en svart tröja och den lyckades jag köra över, för jag inte såg den i tid. Och dessutom.. de senaste dagarna har jag känt mig förföljd av en svart Mazda… Huuuuu…

Nu ska jag tvätta bort troll och spöken och ta mig en rejäl mugg java innan jag struttar in i duschen. Senare idag blir det en tur till Tokerian för att posta ett brev till Anna. I eftermiddag ska vi sen försöka hinna med en studentfixargrej samt inhandla mat till i morgon när det är picknick och öppet hus på Elias skola. Insulingrejorna får ligga kvar på apoteket till dess också, för vi hinner inte hämta dem idag och det är inte akut än.

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min bil

Read Full Post »