Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘frisyr’

Ett lockande inlägg.


 

Selfie två lockar i pannan

Inte bara en utan två tjusarlockar i pannan i morse.

Det känns så bra att få skriva locka och inte krocka i dagens inlägg! Jag tänker på gårdagen och den långa bilkö jag hamnade i på vägen hem. Mest synd var det förstås om dem som krockade. Även om det främst verkade vara materiella skador är det ju inte precis vad en önskar sig när det är jul nästa månad. Själv längtar jag till torsdag nästa vecka när Clark Kent* ska få komma till doktorn** igen – han börjar bli bra gnällig nu, kan jag meddela. Även om han mest gnäller en kort stund vid start är det ju lite pinsamt. Sen är jag självklart orolig för att den där jädra remmen ska gå av eller nåt. Fast det svider en del i plånboken också, förstås. Även jag ska ju köpa julklappar och julmat framöver.

Men vad var det som lockade idag då? I morse var det mitt hår. Jag vaknade med två tjusarlockar i pannan och kände mig så snigg att jag nästan kastade mig på mobilen till min frissa på studs. Och det var inte för att hon skulle komma och ta en bild av mig till sin portfolio… Fast… en ringer inte till sin frissa klockan halv sju på morgonen, när salongen öppnar klockan nio. Och förresten har jag klipptid snart och får försöka stå ut till dess. Samtidigt är det lite spännande att inte vara riktigt säker på vilken frilla en vaknar med på morgonen. Ett och annat gott skratt åt sig själv kan en få. Jag undrar hur många som kan roa sig så? I kväll ska jag försöka göra nåt åt eländet, det vill säga håret, på egen hand. I vart fall ska det tvättas direkt efter att jag har skrivit det här inlägget. Hemresan tog nämligen bara en kvart idag (45 minuter igår) och jag har lite annat att syssla med i kväll också.

Stolar tomma

Tomma stolar i Café Java idag.

På jobbet har det varit en intensiv dag. Jag hann inte så långt som jag hade hoppats, för det material jag tog tag i i morse tarvade en del efterforskningar med mera. Därför har jag inte jobbat med nåt annat än det hela dan. Plus att vårt rapporteringssystem, som legat nere sen i fredags eftermiddag, kom igång igår när det var dags att gå hem. Det behövde fyllas på med anteckningar om vad som är gjort. Systemet är enkelt men ganska funktionellt och framför allt väldigt bra att ha när det är flera kockar inblandade i samma soppa.

Men det var märkligt tomt på jobbet idag. Närmaste kollegan och jag var ganska solokvist under morgonfikat och vi undrade var alla höll hus. Hade de redan blivit bortrationaliserade i omorganisationen? Inte då! En del var på möten eller konferenser, medan andra grupparbetade för att hitta värdefulla ord som ska visa vilka de är och vad de står för. Tofflan förhörde sig lite senare och fick intrycket av ett gott arbete utan floskler.

Annars är det som det är med saker och ting. Men dagens lilla höjdpunkt blir eventuellt en chokladbit – det är ju Chokladens dag idag, vilket kollegan upplyste mig om. Och det finns faktiskt en liten chokladbit i köksskåpet som har lockat mig länge. I kväll blir den uppäten!

Ska DU äta choklad i kväll eller mumsar du på nåt annat??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Choklad Marabou nära

Choklad ska det bli på Chokladens dag.


*Clark Kent = min lille bilman

**doktorn = bilverkstan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett festligt inlägg.


 

Fiskgratäng

Fredagens festmåltid.

Igår var det fest! Igen! Jag hämtade Festm… Fästmön och körde ner henne till kompisar på stan. Med hem följde hennes väskor, bland annat lilla resväskan på hjul. Lite roligt var det allt när F undrade om jag skulle ut och resa. Det hade jag nämligen inte sagt nåt om ett par timmar tidigare när jag köpte en ny skärm till datorn av honom…

Eftersom jag var allena festade jag förstås. Det blev Garants fis(k)gratäng med skaldjurssås. Den köper jag aldrig mer igen, för moset smakade pulver. Men jag blev hyfsat mätt. Aptiten är ju inte så stor i värmen.

Under kvällen insåg jag att jag hade hamnat i en DEMONSTRATION av stort, långdraget och barnsligt format. Det är tråkigt att människor inte kan respektera ens ohälsa och visa hänsyn, men jag får finna mig i det. Såna människor är en del av livet. I stället ägnade jag mig åt sånt som har värde. Jag såg en intressant dokumentär på TV om Tove Jansson och så läste jag min bok på gång.

Anna messade nån gång efter klockan 23 och jag gick och mötte henne vid bussen. Slängde en luvatröja över linnet och axlarna, men egentligen hade det inte behövts. Kvällen var underbart ljummen, noterade jag med sorg i hjärtat eftersom jag inte kunde sitta på ballen* från 18.30-tiden, utan fick sitta inomhus med stängda fönster och dörrar.

Idag tog vi sovmorgon. När jag slog på datorn fick jag magknip eftersom a-kassan hade skickat ett meddelande i morse, en lördagsmorgon. Konstigt… Men jag slet fram min dosa och sladd och e-legitimerade mig. Läste att de väntade på arbetsgivarintyg eftersom jag jobbar deltid. Jag svarade att jag postade arbetsgivarintyg den 1 juli och att jag inte jobbar deltid samt att jag vill att de hör av sig (typ ringer) så vi får reda ut det här en gång till. Jag trodde liksom det var utrett efter samtalen den 18 juli. Men det är väl ”systemet” som inte känner av igen… Som om jag inte har nog med bekymmer just nu… Jag rekommenderar alla att se till att de har en frisk mage om de måste ha kontakt med a-kassan.

Kräftor i vaccumförpackning

Kräftor på tining…

Vi ska försöka softa lite med var sin bok på ballen en stund om det går. Sen ska jag ringa mamma och därefter ta en dusch. Frisyren är värsta raggarfrillan, så håret måste tvättas innan jag kan visa mig bland folk. En tur till Tokerian blir det framåt eftermiddagen för inköp av baguette och krondill.

 

För ja, i kväll har vi kräftskiva!!! 


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bakåtsträvande inlägg.


 

esc2014_affischIgår kväll lyckades jag hålla mig vaken genom hela timme av Inför Eurovision Song Contest. Det var det sista programmet före de två semifinalerna (den 6 respektive den 8 maj) och den stora finalen (den 10 maj). Jag har försökt titta och lyssna på de här inför-programmen bara för att bilda mig en uppfattning om huruvida jag ska se på finalen nästa lördag eller inte. Det faktum att jag har sovit mig igenom minst två av de fyra programmen säger en del om vartåt det lutar.

Och eftersom jag har sovit så gott – för det mesta – när låtarna har spelats igenom, kan jag inte säga att jag har nån favoritlåt i år. Nån låt jag gillar oavsett placering. (De flesta låtar jag har gillat de senaste åren har knappt tagit sig till final.) Därför får jag väl helt enkelt hålla tummarna för Sanna Nielsen, som jag tror ska representera vårt land i tävlingen. Hon tävlar som fjärde bidrag av 16 i den första semifinalen nu på tisdag.

Men igår då? Hur var de sista låtarna som presenterades innan det ska tävlas? Man kan väl säga så här att en kunnig programledare hade kanske lyft programmet. En före detta Fröken Sverige gör det inte, trots att Triste Christer (före detta frisör) försöker hålla henne under armarna. Och om gårdagens låtar och gäster noterade jag följande:

  • Rumänien-killen har likadan frisyr som jag.
  • En av gästerna i studion verkade hyperaktiv och väldigt uppstressande att titta  på.
  • Jag twittrade för att inte somna.
  • Jedwardfranska!
  • Italien var bättre på axelvaddarnas tid.
  • Danmark hade mycket i sina öron. Mycket!
  • Sloveniens låt gav mig yrsel.
  • Vad gjorde Armenien?

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det var bättre förr – då kunde åtminstone deltagarna sjunga.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett granskande, men kort inlägg.


ÖgonPå Twitter kan man ha
en liten presentationsbild av sig själv. Eller nåt annat som har med en själv att göra. Eller vaffan man vill. Några har tecknade figurer, jag har samma presentationsbild som jag har till bloggen här. Jag borde nog byta ut den eftersom jag har bytt frisyr. Men somliga, som A, kände visst igen mig ändå. Kul! Och tack för mejlet, svar är på väg!

En del har kroppsdelar som presentationsbilder. Vissa såna bilder kan jag leva utan, men de med ögon är väldigt snygga. Lite roligt blev det dock i mitt Twitterflöde när dessa tre presentationsbilder (avatarer eller gravatarer, som de också kallas) hamnade efter varandra – se bilden till vänster!

När jag spelar spel via mina appar har jag ibland en presentationsbild, ibland inte. Det känns liksom onödigt att ha en bild på sig själv när man bara ska spela med okända, kanske. I ett av spelen har jag till och med laddat upp en ansiktsbild på ett stentroll med en enda gigantisk påmålad tand och hår som svinto… Eh… ja… man kan inte säga att jag förskönar mig i alla fall…

Vad skulle DU ha för presentationsbild – om du hade nån???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en ny vecka.


Måndag och en ny vecka
ligger framför såväl mig som dig. För min del känns den lite spännande – och DET beror inte bara på att det är Halloween på torsdag. I morgon, tisdag, bär det av för en intervju i härliga Gamla Stan. Jag hoppas att vindarna blåser mig åt rätt håll! Naturligtvis tar jag tåget – jag vill INTE köra bil i Stockholm. Dessvärre läser jag ju så gott som varje dag om tåg som står stilla av olika anledningar. Man undrar när pendeln ska funka som den ska… Det kanske inte alltid räcker med tillskott i form av pengar. Det kanske behövs… andra tillskott – och framför allt, förändringar..?

Som vanligt när jag ska på intervju är jag halvt hysterisk för att jag inte har nåt att sätta på mig – tycker jag. Det har jag naturligtvis. Men det gäller att hitta nåt i garderoben som både är snyggt och propert och dessutom nånting jag känner mig bekväm i. Allt som oftast känner jag mig lite som det här äpplet – på mitt bananfat: jag passar inte in, jag är fel.

Äpple på bananfatet

Jag känner mig som ett äpple på ett bananfat. (Och ja, silverfatet behöver putsas!)


Dagen jag har vaknat till
är mörk och dyster. Det blåser, inte orkan, men ganska rejält. Igår kväll började det regna. Det smattrade hårt mot fönstren och ena stupröret på baksidan skallrade mot väggen av vattenmassorna inuti. Tro nu inte att jag försöker slippa undan min promenad idag – det gör jag inte! Idag ska jag ut och marschera, baske mig! Jag känner av ryggen och det är ett tecken på att jag har suttit stilla för mycket.

När vi ändå är inne på krämpor har jag haft känning i halsen i flera dar samt en annan åkomma, som kan ha att göra med tumörerna som opererades bort i december förra året. Halsen gör jag inget åt, den andra åkomman försöker jag behandla med förnuftet. Fast frågan är om det räcker. Jag kanske måste kontakta husläkaren för att lämna lite prover och kanske få en antibiotikakur. Det senare är inget som min mage estimerar, kan jag meddela, så det är ett av skälen till att jag avvaktar. Sen kostar ju läkarbesök och mediciner en hel del också… Samtidigt, på onsdag har jag tid för klippning. Ska jag välja bort det och välja doktor och tabletter i stället? Det tål att tänkas på. Eftersom jag har ytterligare en intervju nästa vecka behöver jag se hyfsad ut i håret. Inte som Solkungen… Håret växer som ogräs – och det tror jag beror på att tumörerna är borta. Dessa djävlar slukade antagligen det mesta av de bra sakerna i mitt blod.

Tofflan o Solkungen

Tofflan och Solkungen har samma ”frisyr”!


Fästmön
är ledig tre dar
den här veckan och Prinskorven är ledig hela veckan – det är ju höstlov här. Men i morgon får jag låna med mig Elias mamma till Stockholm. Efter intervjun ska vi ta en lunch och sen gå och titta lite i affärer. Det senare är gratis.

På tal om att titta läste jag i Svenska Dagbladet om förskolelärare som larmar om att barnen blir deprimerade för att föräldrarna bara fipplar med sina mobiler. Vi brukar nästan skratta åt ett par föräldrar som vi ser ute med sina barn. Föräldrarna bryr sig inte ett dugg om ungarna utan håller på med mobilerna hela tiden. Det ser faktiskt ganska knäppt ut. Extra knäppt känns det för att just dessa föräldrar har jobbat eller jobbar själva i förskolan. Jag tycker visst att man kan ha mobilen med sig när man är ute och leker med sitt barn, men det är barnet som ska vara i fokus, inte mobilen.

Nu ska jag rota runt efter frukost innan jag fortsätter med mina morgonbestyr. Tre spännande jobb är sökta och det är jag nöjd med. Under dan ska jag göra lite mer research inför morgondagens intervju.

Gör DU några efterforskningar för nånting just nu? Jag bara undrar – jag är ju nyfiken, som du vet.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om början på helgen.


Den här fredagen
började riktigt soligt! Men det var bara åtta grader när jag skjutsade Fästmön till jobbet i morse. Man får packa på sig ordentligt med kläder nu på morgnarna. Det är trevligt med sol som omväxling efter de senaste dagarnas myckna regnande. Men en stor nackdel är att det är sol av den typen som funkar som en strålkastare på allt damm här hemma… Dammet, som jag trodde jag hade gjorde mig av med häromdan, har kommit tillbaka. Och det är inte nådigt…

Septembersol

Septembersolen är stark.


Nu hoppas jag ändå 
att solen stannar kvar över morgondagen, för då får jag besök av två Twittervänner – en från söder, en från norr. Vi ska luncha nånstans bra i Uppsala. Jag tror att jag vet vart jag ska föra damerna!

Idag samlas alla ”barnen” hemma hos Anna, för nu väntar två veckor som heltidsmamma för henne. När Anna har jobbat klart ska det handlas ätbart så att ”barnen” inte svälter ihjäl. Jag hade en tanke om att vi skulle ha handlat igår, men så blev det inte. Anna var ju på andra äventyr efter jobbet.

Min till iOS 7.0 uppgraderade iPhone har visat sig från sin sämsta sida denna morgon. Jag har fått starta om den två gånger och det känns inte OK. Anna uppgraderade också systemet och hennes funkade som den skulle. Anna har en 4S, jag en 5 och jag kan väl säga att jag fortfarande tycker att 5:an känns mindre pålitlig än 4S:en… Men kameran i 5:an är bättre, tycker jag, och med den nya systemversionen har man fått ytterligare bra funktioner.

En dag som denna – vad gör jag? Jag BORDE ge mig ut på promenad, men med två (2) onda fötter numera känns det lite jobbigt. Ska försöka läsa ut min bok på gång så att jag kan börja med boken jag ska recensera för Uppsalanyheter. Dusch och hårtvätt sparar jag till kvällen, för jag gissar att det blir svettigt på Tokerian när jag ska irra runt där med Anna. Bara jag nu får till frillan som jag vill ha den. Snygg, alltså. Till skillnad från min frissa Mona har jag ju ingen utbildning på hår… Mona brukar peka menande på sitt diplom när jag klagar på att jag aldrig får mitt hår lika bra som hon får det. Say no more, liksom.

I övrigt har jag bytt batteri i klockan i köket. Den hade stannat mitt i natten. Undrar om det är jag själv som påverkar alla tekniska prylar här i hemmet… Tänker på dammsugaren i söndags, internetuppkopplingen i måndags, den fasta telefonen igår kväll och iPhonen idag… Vad stannar härnäst, tro??? Nån som vill vara med och gissa???

Dags att jag tar mig samman och slutar svamla så förbannat! Två jobb är sökta hittills idag och det får jag vara nöjd med. Dan är ju långt ifrån slut och jag når förhoppningsvis mitt mål om tre jobbansökningar/dag före kvällen och helgen. För i helgen ska jag bara vara ”ledig”. Först blir det som sagt lunch på stan i morgon, därefter Himlen med Anna och ”barnen”.

Vad händer hos dig i helgen? Skriv gärna några rader och berätta, för du vet ju att jag är nyfiken av min natur!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om livet som arbetssökande.


För ett tag sen
skrev jag om de fyra första stegen i mitt jobbsökeri. Nu tänker jag fortsätta på temat och gå in lite mer på kropp och själ samt mänskliga kontakter. Nätverkande, gillar en del att kalla det senare och det är väl exakt vad det är.

Spindelnät

Nätverk.


Förra gången jag var arbetssökande
dröjde det lång tid innan jag fick jobb. Av detta lärde jag mig, den hårda vägen, alltså, att man i de flesta fall inte får jobb via annonser utan via sina kontakter. Därför är det viktigt att man tar sig en rejäl funderare på sina kontakter, vilka som ingår i just mitt nätverk, så att säga. Vänner, bekanta och familj vet jag ju vilka de är, men vilka är mina yrkeskontakter?

Ett bra ställe att nätverka på är LinkedIn. Jag registrerade mig där för nån månad sen och det är ett riktigt bra ställe. Främst av allt har man stort utrymme även i gratisversionen att lägga upp sina yrkeserfarenheter och sina utbildningar. Man kan lägga upp filer och länkar, vilket är utmärkt om man vill visa upp arbetsprover. Jag kan ange vad just jag är bra på, mina språkkunskaper, datakunskaper, ideellt arbete, vad jag har publicerat, visa upp mina examensbevis, lägga upp en bild på dig själv – kort sagt, visa vilken tillgång jag är! Jag skriver alltid min LinkedIn-URL i mina ansökningar. För en viss del av informationen om mig kan alla se, annan information måste man ha konto för att kunna se.

Därtill kan man hitta yrkeskontakter på LinkedIn, det vill säga kollegor och affärskontakter man har haft. Genom att bjuda in till kontakt och acceptera varandra kan man också be om rekommendationer. Jag har i skrivande stund fått åtta stycken från personer jag har arbetat med på ett eller annat sätt, på olika håll. Detta är guld värt!

Förutom kontaktskapande och presentation av sig själv som yrkesperson finns det grupper på LinkedIn man kan gå med i. Det kan vara antingen grupper som diskuterar särskilda yrkesrelaterade ämnen eller grupper där man hittar platsannonser för just den typen av jobb man  söker… Inte helt fel…

Men ibland måste man också träffa människor ute i verkliga livet. Odla sina kontakter där. Då är det viktigt att man sköter sin hälsa och sitt utseende. Hel och ren är grundförutsättningar, men det är också viktigt att sköta sin kropp och sina tänder, sitt hår etc,. Jag klipper mig regelbundet, för det är viktigt att se vårdad ut. När det gäller kläder kan jag gå i mjukisbrallor och linne hemma, men aldrig ute. I stället har jag börjat använda mina fina tröjor/t-shirtar när jag lämnar hemmet, så att säga. För vem vet, jag kanske träffar på en bra kontakt när jag går och handlar eller på väg till frissan.

snygg frisyr

Med den här frisyren har man ingen framgång.


Det är viktigt att tillåta sig att må bra,
trots att man är arbetssökande. Vi har hamnat i arbetslöshet av olika skäl, men det är vårt eget problem att ta oss ur eländet. Det kan ingen annan göra åt oss. För mig är det också viktigt att inte bara var hård mot mig själv utan också belöna mig när jag har gjort nåt bra. För mig personligen är det också viktigt att omge mig med människor som ger mig kraft och kanske till och med näringsrik pepp. Det handlar inte om att enbart omge sig med ja-sägare utan att helt enkelt tacka nej till energislukare. Ibland är det nödvändigt att ta paus från vissa människor. För det hjälper inte min självkänsla och mitt självförtroende ett smack om jag bara för höra negativa saker om min person eller mina åsikter.

Motsatt gäller också att jag inte själv blir en energislukare utan nån som faktiskt kan peppa och inspirera andra. Jag vet inte om jag är så jättebra på det, så jag ser det som en utmaning att bli det. Åtminstone bli bättre på det.

Varje dag är en prövning, men varje dag är också en övning och en bit på väg till ett nytt jobb. Det är nåt jag tänker på när jag sätter dagens fem, sex delmål.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »