Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ytterkläder’

Ett försök till ett somrigt inlägg.


 

Inte vet jag vad som är somrigt för dig, men för mig är det att slippa bylta på sig ytterkläder när man ska ut. Det kan också vara att lyssna till smattret av ett ösregn eller åskan eller att promenera längs med vattnet i Metropolen Byhålan. Att sitta inne i en lägenhet jag alltid sitter i är inte särskilt somrigt, men min verklighet. Så jag tittar ut för att få se nåt annat än väggarna.

Regnbågsflagga på en balkong på Söder

Regnbågsflagga på Söder, fotad under paraden sommaren 2014.

Det är visst inte bara jag som inte ska till Pride i år. Det verkar inte vara några partiledare heller och inte statsministern. Den senare är bortrest och nån är ju föräldraledig lite då och då. Vad de andra gör kan jag bara spekulera i. De gör väl nåt som just de tycker är somrigt. Vi har ju olika referensramar och för mig är Pride både somrigt och viktigt, uppenbarligen är det inte det för våra politiker.

Artisten Robban Broberg avled i natt. För mig är han ordlekaren med en stor portion somrigt i sina låtar. Dessutom är han kära minnen från min första tid här i Uppsala. Det är synd. Det är synd att så många artister som det var nåt med går bort för tidigt.

Somrigt är också det faktum att stan blir full av vatten, för att citera Robban Broberg. Fast dessvärre är det kastat vatten och inget färskvatten. På sommaren fylls våra parker av kiss och bajs, nämligen. Här i Uppsala har kommunen fått sanera Mikaelsparken, Vasaparken, Observatorieparken och vid S:t Pers kyrka på Kvarntorget från människobajs. Och så har det ställts ut fler tillfälliga toaletter. Men både sanering och baja-major kostar, förstås. Synd att inte friluftskissare och dito bajsare grips och kan ställas till svars för sina handlingar. Det är olagligt att kissa på allmän plats eftersom det klassas som förargelseväckande beteende. Straffet är böter på mellan en hundring och ett par tusenlappar. Själv anser jag att nöden inte har nån lag ibland, men urin och avföring stinker faktiskt… Sen april får man för övrigt inte längre som båtägare tömma sitt avfall direkt i vattnet utan i stället använda sig av speciella tömningsstationer. Det trodde jag var självklart tidigare, men uppenbarligen inte…

Vättervatten vid Vätterpromenaden

Kasta inte vatten här!


En brukar ofta säga
att sommaren är svart trafikmässigt. Med det avses att antalet trafikolyckor ökar. MC-olyckorna ökar sommartid eftersom MC-åkning ju är somrigt och samtidigt ett väldigt oskyddat sätt att färdas. Trots många svåra olyckor hittills i år minskade ändå antalet dödsolyckor i Sverige under det första halvåret. Alltid något, om man ska tänka positivt.

Idag har jag lärt mig nåt nytt som är både somrigt och kärleksfullt. I Metropolen Byhålan fanns förr i tiden nåt som hette Sista kyssen. Det var en sorts gräns i stan mellan affärsmännen och hantverkarna i stan och industriarbetarna vid verkstan. En både sorglig och söt historia, den om Sista kyssen. Framför allt en bild av samhällsutveckling, men även livslång kärlek…

stenbänk

Inte Sista kyssen, men fin ändå. Klicka på länken i textstycket ovan så får du veta vad Sista kyssen är! Eller vad det var, rättare sagt.


Slutligen nåt riktigt positivt i sommar. 
Det har kommit upp ett staket på ett ställe vid järnvägsspåret där många har tagit och tar livet av sig. Ludmillas dotter var en av dem som tog livet av sig där 2008. Först sju år och ett antal andra självmord senare kom staketet upp. Att sätta upp hinder där det är möjligt är bra sätt att förhindra att fler tar livet av sig. Det känns lite mer… effektivt än att rita eller tatuera ett semikolon på sin handled.

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om helgen.


 

Höna på stol

Vad ska hönan göra med månadens 900 kronor, tro?

Igår eftermiddag tuffade Clark Kent* och jag ut till Himlen. Vädret är som det visst alltid är sen ett par veckor tillbaka: ömsom sol, ömsom regn. Det gör det lite svårt med kläder. Bara detta att behöva fundera över ytterkläder eller inte, skor med hål i och risk för vattenintag eller svettodojor som är täta. I-landsproblem, jag vet. Jag är i alla fall mycket glad över att jag lagade mina täta svettodojor i våras. Förhoppningsvis funkar de ytterligare en vinter. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till om den häringa arbetslösheten blir långvarig. Jag fick visserligen a-kassa i torsdags, men när alla räkningar var betalda hade jag 900 spänn kvar att leva på resten av månaden. Jag undrar vad jag ska köpa för alla dem. Inga skor, i alla fall, det räcker de inte till. Samtidigt är jag väldigt glad att jag hade pengar så att jag kunde betala alla mina räkningar och ändå få lite över. Allt som inte är minus är bra. Och så tycker jag att de som retar sig på att jag får betalat för vissa inlägg på bloggen ska sluta upp med det och ägna sig åt att sätta sprätt på sina löner i stället, som de ju får varje månad. Ni behöver inte bry er om mig och hur jag gör, jag redovisar varenda krona jag tar in till a-kassan.

Trissvinst 30 kr

Tänk om jag blir miljonär?!

Samtidigt kanske det är en miljonär som sitter och skriver dessa ord. Fästmön köpte var sin Trisslott åt oss igår i stället för wienerbröd till kaffet (vi smockade i oss några av Prinskorvens utflyktskex som skulle vara till i morgon också, he he heee…). Och tänk! Jag som aldrig har tur vann hela 30 kronor! Idag har jag hämtat ut en ny lott – som förhoppningsvis innehåller en lite större vinst. Vi får se.

Helgen har varit lugn. Det är nog först nu som jag har börjat inse att äldsta bonusdottern snart flyttar. Det känns riktigt konstigt… En liten aning nerver i dallring här och var. Men tänk så spännande att ha hela livet framför sig… Idag hjälpte jag henne att köra lite kassar med saker från pappa till mamma. Senare levereras flyttlådor som ska packas. Och en finfin kompis skjutsar upp till norr nästa lördag. Men innan dess ska vi ha en middag för Linn på lokal, vi i familjen, på onsdag kväll. Jag har en klipptid då och som tur är har jag lagt undan pengar till klippningen så att jag också kan äta med de andra.

Tjejrobot

Vilka rattar, va?! Hö, hö…

Om jag nu får följa med. Jag träffade en ny tjej i helgen och är upp över öronen förälskad i denna rosa varelse med runda tuttar och… Äh, jag skojar bara, men håll med om att denna flick-rogot (ett av bonusbarnen sa rogot i stället för robot så nu säger Anna och jag det jämt) är väldigt söt… Anna köpte henne på semestern.

Anna lagade god kyckling med naan igår. Jag har nyss anlänt till New Village och jag har köpt hem pulvermos. Här ska nämligen lagas pulvermos och kycklingkorv till söndagsmiddag. Jag lagar aldrig mat från grunden och det syns på min kroppshydda. Men jag blir lite stolt över mig själv att jag överhuvudtaget lagar mat…

Jag är väldigt nervös i skrivande stund, för i morgon förmiddag är det intervjudags igen. Just den här svängen har det dragit ut lite på tiden och kanske är det det som gör mina nerver extra oroliga. Jag har pratat med mamma och blivit lite peppad, men bäst av allt är nog att jag får en kartläsare med mig på resan i morgon. Då slipper jag oroa mig för att köra vilse som jag gjorde sist… Kläder är framplockade och nej, det blir inte kjol, knytblus och pumps utan mörka jeans, grön fin piké och möjligen svart Lyle & Scott-tröja med dragkedja om vädret så tarvar.

Och nu ska jag hänga tvätt. Tjockissvart. Igen.


*Clark Kent = min lille bilsuperman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om myndighetsansvar, tillgänglighet och att som representant för en myndighet svara på inkomna brev.


I morse hann jag precis packa av mig ytterkläderna
och starta datorn på jobbet när min handläggare från Arbetsförmedlingen ringde. Äntligen!!! Jag hade ju mejlat både henne (hon har själv sagt att jag inte ska ringa henne utan mejla, eftersom hon har svårt att svara i telefon ibland…) och hennes chef samt en allmän mejladress till Arbetsförmedlingen i Uppsala, men ingen har svarat. Första mejlet gick från mig för nästan två veckor sen. Det handlar om att min handläggare på Arbetsförmedlingen har avanmält mig till a-kassan från fel datum, den 28:e i stället för den 25.

Jag har, förutom mejlat Arbetsförmedlingen, både ringt a-kassan och AF Kundtjänst. På Kundtjänst sa manspersonen jag pratade med att han skulle lägga in en puff till a-kassan, men att det är min handläggare på Arbetsförmedlingen som måste kontakta a-kassan.

röd telefon

Lika ilsket röd i fejan som denna telefon är jag…


Min handläggare berättade
att hon hade varit sjuk. Dessutom gick mejlet till hennes chef till fel person. Jag fick alltså fel uppgift från AF Kundtjänst och det står fel på Arbetsförmedlingen Uppsalas webbplats.

Man kan inte hjälpa att man är sjuk. Men om man jobbar på en myndighet ska det finnas fungerande rutiner för sånt som post och e-post. Om jag kontaktar en myndighet ska jag få svar inom rimlig tid. Nästan två veckor är inte rimlig tid, tycker jag.

Att min handläggare sen försökte skratta (!) bort misstaget hon gjort genom att säga att det inte gör nåt om jag avanmäldes tre dagar senare än verkligheten köper jag inte. Det blir liksom upplagt för nya problem om jag måste påanmälas till a-kassan igen när min visstidsanställning tar slut. För vad har jag gjort de där tre dagarna när inget finns registrerat på mig? Storebror (= a-kassan) vill veta! Sen att de inte accepterar att jag själv har mejlet dem en kopia på mitt anställningsavtal – där det står att jag började jobba den 25:e och inte den 28:e – är ju också väldigt märkligt. Särskilt som de ber om att jag ska sända en sån kopia – elektroniskt…

När myndigheter gör fel händer inte så mycket. Jag har fått en ursäkt av min handläggare idag och hon lovade att fixa detta (korrigera avanmälning till a-kassan till rätt datum)  med en gång samt dessutom skicka mig en skriftlig bekräftelse på att det är utfört. Jag tror inte på några ord förrän jag ser dem i skrift, svart på vitt.

argt bi

Jag är fortfarande arg, trots telefonsamtal och ursäkt.


Det här är anmärkningsvärt.
Arbetsförmedlingen misslyckades redan i augusti med att påanmäla mig i tid, vilket fick till följd att jag fick vänta på ersättning från a-kassan extra länge. Nu har de misslyckats med att avanmäla mig. Om jag som ”kund” hade gjort fel hade jag straffats med en gång genom uteblivna utbetalningar av a-kassan. Men vad händer när myndigheter gör fel??? 


Livet är kort. Jag är fortfarande arg som ett bi.

Read Full Post »

Ett inlägg om veckans sista vardag och arbetsdag.


Fredag och jag är en aaaning trött i mössan,
kan jag meddela. Det har varit en… omtumlande vecka, med start på nytt jobb, pendling och allt som hör därtill. Jag är tillbaka in i byråkratins värld, men nån äkta byråkrat blir jag förstås inte. Lär nog alltid vara en outsider även i offentlig verksamhet bland pärmbärare. Förresten bärs det sällan några pärmar nu för tiden. Det mejlas. Eller besöks. Det personliga mötet är fortfarande oslagbart i kommunikationssammanhang!

Per jobbade sin sista dag idag och har arbetat intensivt med att slutföra saker. Jag har grejat med diverse, typ lite omvärldsspaning, lite pressfrågor, lite intranät. Kände mig stolt när jag kunde hjälpa en besökare på enheten med en webbverktygsfråga. Tycker att jag gör för lite skäl för min lön. Än så länge.

På lunchen kom Stefan Fotograf och tog en massa bilder av mig. Utomhus, i solen, inomhus. Med ytterkläder, i enbart jeans och kortärmad pikétröja, med de härligt snigga orange vantarna som jag fick av Irene som färgaccessoar till allt det tjockis-svarta. Kan inte påstå att jag gillar att bli fotad, men nånstans borde jag ha blivit van – särskilt med tanke på att pappa alltid fotade och morfar alltid filmade när jag var barn. Men man vänjer sig aldrig. Stefan lovade i alla fall att när bilden är publicerad, i en svensk veckotidning i samband med en artikel om mig och en av mina krämpor, skulle jag få använda den på bloggen. Kul!

Orange vantar

Vilken färgklick till dagens tjockis-svarta!


Fästmön är ute med sina kollegor
i afton. Jag ska försöka hålla mig vaken tills hon kommer hem. Det blir nog inte sent, i alla fall.

I morgon funderar vi allvarligt på en tripp till Stockholm. Vi har en del ärenden att utföra på stan och en del går faktiskt lika bra att göra i Kungliga Hufvudstaden som hemma. Sen vore det kul att träffa FEM och hennes gäng på en fika. Naturligtvis beger vi oss till sedvanligt konditori – Hurtigs på Drottninggatan. Dock med viss reservation ifall vi definitivt inte orkar. Men Hurtigs räkmackor…

Räkmacka

Typisk räkmacka från Hurtigs! Denna åt jag som nybliven 50-åring föra året.


Nu ska jag ägna mig
åt min bok på gång, ett fynd jag gjorde på Antikvariat Alfa tidigare i höstas. Eller vad sägs om 90 pix för en inbunden bok, utgiven i år, som jag tycker känns helt oläst??? Ska bli skönt att bara sitta och läsa… läza… läz-z-z-z-z-a-h-h-h-h…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en dag som inte direkt går till världshistorien.


Förmiddagar går an.
Då klarar jag av att hålla mig sysselsatt. Idag var det jobbsökeri och blogg som vanligt, därefter tvätt och renbäddning. Frukost. Hygien. Påklädning. Sen tar det stopp. Jag blir rastlös och vet inte vad jag ska hitta på efter lunchtid. Hade en tid för klippning klockan 16.30 och bestämde mig för att dissa bil och buss och gå in till stan.

Skylt centrum 3,6 km

Bara 3,6 kilometer in till centrum. Det skulle jag väl klara?


En fasligt tråkig väg
är det in till stan. Här ser du hur det ser ut på en av de långa raksträckorna. Skittrist…

 Råbyvägen

Fasligt tråkig raksträcka in till stan…


Det tog cirka 40 minuter.
Jag hade därför gott om tid innan jag skulle vara hos frissan. Tyvärr. För vad skulle jag göra på stan? Jag var kaffesugen, men det är ju inte särskilt kul att gå och fika ensam. Gick in i en second hand-affär och fick i alla fall en glimt av solen idag. På en lampa.

Sol på en lampa

Sol på en lampa, blir det slampa?


Det fanns en hel del spännande saker,
som gamla Stockholmstidningen från 1940. Men också en hel del skräp. Eller vad sägs om detta julkort? Tänk en man ute mitt i vintern, endast iförd tomteluva, kalsonger/badbyxor och röda tofflor… Foppatofflor, månntro? Ser nästan så ut…

Welcome to Santas North Pole

Welcome to Santas North Pole!


Jag gick till Bok och Papper,
en av stans minsta, men finare bokhandlare. Där såldes vegan-böcker.

Här dansar herr Gurka

Här dansar Herr Gurka – typisk veganlitteratur.


Men det var ju till frissan jag skulle.
Tur att det fanns handböcker för sånt också.

Nisse hos frisören

Nisse hos frisören – handbok i att gå och klippa sig?


Klockan var fortfarande för lite
för att gå till salongen. Tog en repa ner till centrum. Bara urtrist att gå och glo ensam. Men jag blev lite glad, i alla fall, när jag såg att vi ska få en egen English Shop! (Den hade inte öppnat än.)

The English Shop

En egen English Shop!


Sen började det dugga
och då gav jag upp och traskade till salongen. Satt och väntade medan M klippte en annan kund.

 Hos frissan

Väntan hos frissan.


M snaggade mig ännu lite kortare
än sist. Jag blev mycket nöjd. Eftersom jag inte hade nån hovfotograf hårfotograf med mig idag får du bara se lite av ena sidan i stället för nacken.

Nyklippt

Nysnaggad!


Eftersom klockan vid det här laget hade passerat fem
och jag inte hade ätit sen frukost slank jag in på ”Luckan” och satte mig under en kristallkrona.

Kristallkrona

Satte mig under en sån här.


Unnade mig en pizza
eftersom jag ju faktiskt sparade en busspeng in till stan. Pizzan var helt ljuvlig, bara smälte i munnen. Jag var så hungrig att jag till och med åt upp kanterna…

Pizza

Ljuvlig pizza!


Tog slutligen en annan buss
än min vanliga, vilket innebar att jag fick gå lite längre efter att jag hoppat av. Det var skönt efter pizzan…

Hemma i postboxen hade en räkning för gravdekoration till pappas grav till Allhelgona kommit. OCH en grön påse med en bok som vännen FEM inhandlat åt mig på antikvariat (jag ska betala). Det ska bli spännande att göra Jussi Adler-Olsens bekantskap! Tack snälla FEM för att du tänkte på mig!

Kvinnan i rummet

Kvinnan i rummet – den första i en serie av Jussi Adler-Olsen. Notera att den kostade 149 kronor som ny. FEM köpte den för 40! Fynd!


Hann knappt få av mig ytterkläderna
innan mamma ringde och skällde ut mig. Enligt henne hade jag lovat att ringa igår kväll angående dagens övning. Det minns jag inte att jag hade lovat, men mitt närminne är ju som det är, så visst, det kanske jag hade gjort. Jag var så stolt att jag igår kom ihåg att köpa, skriva och posta ett vykort från Stockholm till mamma… Jag har väldigt svårt att ta såna här ”påhopp” och det blev naturligtvis inget trevligt samtal. Därför ringde mamma ytterligare en gång lite senare. Ja hej och hå…

Kanske skulle jag göra ett försök att gå på toa. Jag har insett att jag gör det lite för sällan… Före operationen kunde det bli hur många gånger som helst på en dag. Igår kissade jag tre gånger. Det är nog lite lite… Over and out and flush and goodbye!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en måndagsförmiddag.


Oktober kör på
och jag med den! Det blir allt mörkare om dagarna och jag tänder både lampor och värmeljus allt tidigare. Jag behöver stimulans som inte inbegriper en dator, enbart. Helt klart.

Mina nya skor och jag for in till stan idag på förmiddagen. Vi hade tre ärenden.

Snigga skor

Mina nya, snigga skor.


Med ett par mindre inlägg
gick det riktigt bra att trava omkring i skorna. Däremot skulle det aldrig falla mig in att göra som den här vuxna personen som satt tvärs över gången från mig på bussen.

Fot på bussätet

Sitter h* med skorna på soffan hemma också, tro?


Ett tag var båda skorna
uppe på sätet mitt emot. Men så åkte de ner. H*n kände väl Det Onda Toffelögat.

Jag hoppade av i stan och gick till ett numera bekant ställe. Fast en annan väg idag.

Husvägg

En annan väg – och vägg.


Vad som hände
under en och en halv timme efter detta kommer i ett låst inlägg för de närmast sörjande. Men jag träffade en holländare och en svensk och vi konverserade på engelska.

När huvudärendet var avklarat grep jag mig an ärende nummer två: inköp av present till familjemedlem. Jag hade tänkt lite i förväg. Det blev lite annorlunda, men jag kände mig nöjd. Och lite fyndig. Tur att jag fick förlängt öppet köp ifall mottagaren är av annan åsikt!!!

Rutiga paket

Rutiga paket.


Ärende nummer tre
var att besöka höstmarknaden på Vaksala torg. Det var marknadens andra dag. Jag hörde några av knallarna säga att det var dåligt med folk. Själv tyckte jag att det var… trångt…

Marknad på Vaksala torg

Höstmarknad på Vaksala torg.


Det såldes
sylt, korv, godis, ost, strumpor, leksaker, hushållsprylar, ytterkläder och underkläder och säkert både F*n och hans moster. Denna hiskeliga mössa studsade jag inför.

Mössa

En rätt hiskelig mössa.


Med mig hem
följde bara marknadsgodis i form av nougat och remmar. En rem har jag tryckt i mig till lunch. Ska pallra mig över till Tokerian och handla TV-tidning och kanske nåt vettigare att komplettera remmen med.

Marknadsgodis

Marknadsgodis.


Sen kanske det blir en promenad.
Miss Runkeeper påminde mig igår om att det var länge sen jag gick. Och att gå ut och få luft och ljus är nog rätt bra när man som jag behöver fundera lite på saker och ting…

Fästmön är på kurs i eftermiddag och ska sen träffa en av döttrarna. Restaurang Tofflan serverar makaroner och korv till kvällen är det tänkt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att stå för sina ord, vara kvinna för sin hatt, ta tjuren vid hornen och bita i ett väldigt surt äpple.


Man
Dam ska stå för sina ord,
det har jag alltid hävdat! Jag lät tidningen FOTO ligga, klädde på mig ytterkläder och skor utan hål och gick ut. Runkeepern på! Men idag blev det inget annat rekord än veckorekord. Och veckan började ju idag… Det blev i alla fall tre kilometer totalt. Mestadels i ösregn.

Gunga

Upp-och-ner-vänd Kinahatt? Nej, en gunga.


En ny tur idag.
Alltid spännande att försöka hitta nya vägar. Passerade en tom lekplats och tänkte gunga min själ en stund. Avstod. Grus i maskineriet.

Grus

Grus, kort och gott.


Först tittade faktiskt solen fram
efter den rejäla skuren. Men det var en kort stund. Snart blev allting blött, blött…

Blött löv med droppar på marken

Blött, blött, blött…


Tyckte jag stod i en evighet och en halv
för att fånga en jädra liten droppe, som inte ville falla, på bild. Eller bli skarp…

Svårfångad droppe

Droppe som inte ville bli skarp.


Till sist gav jag upp.
Dropparna ovanpå bladet var också rätt fina.

Blad med droppar

Fina droppar på bladen.


Därefter pinnade jag på.
Det regnade MYCKET. Dessutom blev jag hungrig. Det är långt till middagens kantarellsoppa, men en näve torkade kantareller ligger i blöt! Tack för påminnelsen, Fästmön! Hittade en påse blandat snacks i ett skåp. Påsen köptes in nån gång i sommar och innehåller nötter och såna där prylar som man blir osäker om man har tuggat sönder en tand eller två på eller inte. Men gott var det! Och man blir som sagt hungrig när man rör på sig. Långt mellan frukost och middag här…

Blandat snacks

Blandat snacks.


Har du gått i regn idag??
Bara en stilla undran. Man överlever. En som vet är jag.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »