Bodyparts den 4 februari 2015

Ett skadat inlägg.

---

 

Jag är skadad. Det var den dumma tvättmaskinen som anföll mig häromdan. Det gick från skrapmärke via rodnad till sår, nu med skorpa på. Mitt stackars lillfinger!

Mitt stackars lillfinger!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 25: Semester och Livegenskap

Ett hissande och dissande inlägg.

---

 

Snart blir det inga fler hissande och dissande torsdagsinlägg. Men här kommer i alla fall ytterligare ett med glimtar från den Tofflianska veckans höjdpunkter (semester) respektive dalar (livegenskap). Det är inte svårare än så här:

Semester

• Älskade Anna (Hon gör mig alltid glad.)
• Hundar (Tröstare.)
• En vänlig gest (En skorpa egentligen värd lika mycket uppmärksamhet som Prousts Madeleinekaka.)
• Pulled Turkey (Skitgott!)
• Guldgruvan bland loppisar (Emmaus i Gryttby. Öppet hela sommaren tisdag – söndag kl. 12 – 17.)

Livegenskap

• Rabiata människor och folk som tror att namedropping ger kraft bakom orden (Så trött på er!)
• Fatöl avslagen redan vid serveringen (Trist och dåligt, Villa Romana, vid Gamla Torget i Uppsala.)
• Vissa som tror att de kan säga vad som helst i en kommentar på den här bloggen (Tji fick ni!)
• Tågstörningar och bankomatstörningar (Det var nog baske mig bättre förr!)
• Bråck och för lite sömn (Det mår en Toffla inte så bra av.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Duvblå dag ger tankarna vingar?

Tja, inte vet jag, men dagen idag är duvblå och kanske ger den tanken vingar..? Mina tankar har annars de senaste dagarna varit tämligen tunga. Det var torsdagens eskapad som satte djupa spår – och sår – i ett känsligt inre. För så är det. Det är bara att acceptera. Och många tårar ytterligare ska jag fälla, det är så säkert som så.

Fästmön är i såna här stunder en källa till skratt och glädje! Jag tror ingen får mig att skratta så mycket som hon! Det kan räcka med att hon gör en rolig min eller säger nåt riktigt dräpande om alla sura puckon eller folks ögonbryn så är det färdigt. Färdigt för skratt. Och när jag är riktigt ledsen brukar jag plocka fram den här bilden så jag får kollapsa. Av skratt.

Om man smeker Buddhas mage ska man bli rik, sägs det. Hon gör det inte så ofta, Anna, men när hon gör det är hon totalt koncentrerad. Som här på bilden.

                                                                                                                                                         Anna jobbade heldag igår, så jag hade hela dan för mig själv. Jag hade behövt komma ut, men det blev inte så. För av nån underlig anledning försvann timmarna ganska raskt. Jag hade lite hushållsarbete att utföra (jo, jo, det låter nåt, det!) och sen läste jag en del. Jag avslutade en bra bok bara för att greppa en annan bra bok. Och roligt nog var det nån som läst mitt omdöme om boken jag avslutade – och lånade den! Det var Vita damen som bor på andra sidan klotet härifrån sett. Tänk så bra det är med teknikens under – när de fungerar! Vita damen sitter nämligen som sagt på andra sidan jordklotet och lånar e-böcker från sitt gamla bibliotek i Sverige!

Igår eftermiddag ringde jag mamma när jag hade fått bort strykhögen. Hon lät risigare än risigast och det är bekymmersamt när hon nu bor 30 mil härifrån. Vi får hoppas att det bara är en enkel förkylning och inte influensan, men tyvärr verkar det vara samma symtom som Anna hade. Jag har gissat att det nog var influensan min darling råkade ut för. Man har inte så där hög feber i så där många dar när man är vuxen. Hörde också häromdan att L:s båda barn var dåliga, den äldsta med hög feber. Så nu är den väl här på riktigt, säsongens influensa.

Hade en del mejlkontakt med Lillan också och slogs av hur förbaskat duktig hon är på engelska! Det är ju liksom inte så att vi pratar engelska hemma nånsin, så man vet ju inte sånt. Jag gissar att jag har tappat mycket av språket eftersom jag inte pratar det så ofta nu längre. Det blir mest skriven engelska i mejlen till Dear David och hans bror Robert. David, som är så lik min farfar, och Robert, som jag tyvärr inte har träffat. Än.

David och Susie när de gifte sig för några år sen.

                                                                                                                                             Lördagskvällen serverades det lördagsmat här i huset – tunna kycklingfiléer med potatisklyftor, béarnaisesås och vitlökssmör samt en stor härlig sallad med förutom det vanliga också två sorters paprika, fetaost och oliver. Oliverna var kvar sen jul och paprikan och osten var det extrapris på. Eftersom vi hade stannat till vid Tokerian för att inhandla ett par saker såg vi också till att få hem var sin påse lördagsgodis. Jag åt så jag mådde illa, kan jag meddela.

Det blev TV-tittande på Stjärnorna på slottet, Ulf Brunnbergs dag. Även denne skådespelare fick nya omdömen av mig efter att han bjussat på sig själv mer än tidigare. Jag är alltså fullt medveten om att man bjussar på sig själv så mycket man vill i en sån här TV-serie, men det känns ändå väldigt personligt och ofta ganska naket och modigt också. Fler såna här TV-program där stjärnor visar att de faktiskt är människor av kött och blod – även om somliga visar att de är små divor i kvadrat…

Avslutningsvis blev det en film som jag trodde skulle vara nån lättsam thriller, men som visade sig vara en riktig ”norénare”. Kanske inte så konstigt eftersom jag upptäckte att huvudrollsinnehavaren i verkliga livet är gift med just Lars Norén.

Idag står det dusch och hårtvätt på programmet. Anna jobbar delad tur, vilket innebär att jag åker och hämtar hem henne klockan 13 och skjutsar tillbaka henne till jobbet till klockan 16. På tre timmar ska hon sen äta lite, vila lite och umgås lite. Idag får vi också kaffegäst, trevligt, trevligt! Tyvärr har jag inte bakat nåt, men ska väl kunna gräva fram nån skorpa eller så. 😉

Read Full Post »