Brallor och andra nygamla fynd

Ett fyndigt inlägg.

---

 

Smala Anna provar nygamla jeans. Visst sitter de snyggt? Min rumpa blir det ingen bild på, jag är nämligen inte hur vig som helst med kameran…

Ibland är det bra att gå ner i vikt. Det känns lite som att en får en ny garderob igen. Fästmön grävde till exempel fram ett par ursnygga jeans i morse ur sin låda här hos mig. De satt så bra som en smäck ska sitta över rumpan. Inte en smäck en har på huvet. Jag blev lite inspirerad och provade fem par jeans i kväll. Jeans, som har flyttats från

Aktuell garderob

till

Garderob för kläder som jag kan tänkas växa i igen.

Jag kom i fyra par, ganska lätt, dessutom. Nu återstår två par samt ett par svarta skinnbrallor. Det får bli mina mål, men det är många storlekar till dess…

Ett mål för dagen var emellertid inte jeansprovning utan en snabb loppisrunda. Vi började vid Hjalmar Brantingsgatan 4A, nära Vaksala torg, där Ilona och Lotta har sin antik- och vintagebutik. Butiken har fått en ny granne, en affär som säljer barnkläder, och jag studsade lite när jag såg dess namn – Ester och Harry hette nämligen min morfars svägerska och bror, min mammas faster och farbror! I vintagebutiken träffade vi på trevliga Lotta, som gillar att möblera om där. Förnyelse är alltid kul, men där är fortfarande väldigt trångt för en Michelingumma som jag… Och jag såg en tant som nästan sopade ner två kaffekoppar med sin bakdel. Jag saknade leksaksbensinpumpen (den såldes i höstas), men noterade att ”min” syltburk, med ett litet nagg, var kvar liksom den underbara drinkvagnen. Vidare beundrade jag klungan med Hummelfigurer och det läckra barskåpet – tjusigt utanpå och med perstorpsskiva inuti…

Några bilder att njuta av…

Detta bildspel kräver JavaScript.

På Kupan, Röda korset, var det proppat med folk. Somliga gick och babblade svinhögt i en mobiltelefon, andra gick omkring och stank askkopp. Själv hade jag både tvättat armhålorna och borstat tänderna, men har skitigt hår. Jag gjorde dagens första fynd här. Och tro det eller ej, men det var inte nån Maria Lang-deckare från bokbordet (min samling är ju komplett) utan en riktigt fin kinesisk träask för endast 30 kronor.

Ett par bilder…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Väldigt nära Kupan ligger Erikshjälpen. Där var det ännu mer folk och svårt att få parkering – allra helst sen en person rattandes en bil med firmamärket Vattenfall helt idiotiskt ställde sig hindrande i vägen för dem som ville både ut och in. Men vi kom in och äntligen fick jag med mig en bok hem! Jag hittade Uppsalaförfattaren Ulla Bolinders andra deckare Gärningsman i inbundet, hyfsat bra skick med skyddsomslag för 25 kronor. Vidare såg jag kakburkar kända från min köksbänk. Priset för dem var endast 150 kronor styck. Jag har sett högre pris för liknande storlekar och var frestad att slå till. Men en burk räcker och den står ju redan här hemma.

Ett par bilder…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter rolig shopping kommer mindre rolig. Vi for till Tokerian för att köpa mat. Hur tråkigt som helst, men nödvändigt. Vi belönade oss med kanelbullar som vi tog med ut till Himlen dit äldsta bonusdottern anlänt sent igår kväll och äldste bonussonen fanns sen tidigare. Det blev en liten pratstund och en något större del kattjakt. Kattungarna är lika busiga som vanligt. Dagens mest intressanta för dem var förstås våra bullar. Men se dessa fick de inget av – bara bullpappret…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och nu är det dags för mig att laga mat. Grillpannan ska få prova på kalkonfilé. Till det serverar köket jumbo-frites samt hot béarnaisesås och vitlökssmör samt ett fylligt rödvin.

Ha en fin lördagskväll!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tre rätter och lite annat denna helgdag

Ett matlagningsinlägg, bland annat.

---

 

Idag har husmor slagit till i New Village. Och det behövdes. Dammråttearmén kunde inte längre motas med diskreta blåsningar med trutande läppar. Den förintades med trasa, vippa och dammsugare. I morgon kväll ska våtutrymmen skuras. En ryggsjuk tant som jag orkar inte hur mycket som helst.

Sill- och laxförrätt.

När Fästmön hämtats hem och vi inhandlat middagsmat påbörjade jag dagens trerättersmiddag. Nu ska du inte tro att vi ofta äter trerätters. Det gör vi inte. I vart fall inte hemma. Men eftersom jag inte skulle ut och demonstrera idag hade jag för en gångs skull lite tid för matlagning. Och så ville jag ta tillvara på rester, inte slänga mat. Förrätten blev en lax- och silltillrak med romsås, citronpotatissallad samt gräddfil och gräslök. Till det var sin kall öl.

Kalkonfilé med potatisklyftor, såser och ostar till huvudrätt. I glaset Sopra Sasso.

Huvudrätten bestod av potatisklyftor med stekt kalkonfilé, barbequesås, kall chilibéarnaise samt vitlökssmör. Var sitt glas amarone fick det hela att slinka ner fint. Som tillbehör serverades ostar, kex och druvor.

Texas Pecanglass och kaffe blev middagens runda avslut. Inte ett dugg sött, inte ett dugg gott. Nehej da!

Man kan säga att vi är ganska mätta… Men inte färdiga ännu. Jag skrev ju trerättersmiddag! Kaffe och amerikansk glass fick sätta den söta och runda avslutningen på denna middag den 1 maj. Det var en lagom måltid, utspridd under ett par timmar. Lite som en söndagsmiddag.

Hur många var ute och demonstrerade idag, tro? Det finns så många socialister i valtider, men när det gäller demonstrationer har dessa plötsligt mycket annat att göra. Själv städade jag ju och lagade mat på min extra lediga dag.  Vad gjorde du? Skriv gärna några rader och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Närå, tangentbordet är kvar!

Ett inlägg om en sen lördagsmiddag och dåligt minne.

Det här med närminnet är väl inget vidare hos somliga *pekar med hela labben på yours truly*. Men men, jag knaprar mina piller varje dag. Not that it does much good, though…

På seneftermiddagen och tidiga kvällen fastnade jag på diverse sätt och rätt som det var var klockan närmare halv åtta. Och jag hade inte ätit sen frukost… Hungern slog verkligen klorna i mig och jag började nästan käka på tangentbordet.

Nån pulversoppa hade jag inte lust med. I stället grävde jag ut kyl och frys och fann stekta kalkonbitar och potatisklyftor i frysen, vitlökssmör i kylen. Såsen kommer från ICA Solen. Jag lyckades bränna mig på plåten, men i övrigt gick allt bra. Förutom att jag glömde grönsakerna, dårå… Men potatis är väl nästan grönsaker, eller..? 😳

Kalkon och potatisklyftor, vitlökssmör och hot béasås = Tofflisk lördagsmiddag. Pulversoppan blir söndagsmiddag!

Dags att sjunka ner i bäste fåtöljen, med min bok på gång och TV:n i bakgrunden. Jag bokmässar på, helt enkelt. Är helt slut efter all matlagning och disk…

Livet är kort.

Read Full Post »

Smaksensation 4: Lördagsmiddag i Himlen

När det vankas kyckling i Himlen då vet alla ”barnen” att Tofflan är på ingång. Igår kväll gjorde Fästmön kyckling med ris, currysås, vitlökssmör och en härlig grönsallad. Maten sköjdes ner med Husets Vin. I’m in heaven!

Kyckling i Himlen, en variant.

Livet är kort. Och ganska så gott ibland.

Read Full Post »

Hemmakväll

Varning för snusk!

Det är så jäkla skönt att umgås med personer som man kan vara sig själv med. Såna som man bara kan softa hemma med och ha det ganska najs med. Såna som inte måste ut på krogen. En sån som FEM.

Jag grävde i vinskåpet och öppnade en av två flaskor Amarone som jag inhandlade i våras. FEM hade testat mitt hemgjorda röda och det fick klart godkänt. Sen testade hon Amarone-vinet…

Mitt hemgjorda till vänster är inte alls gjort på carbernet sauvignon utan merlot. Men what the fuck… Det högra är ett Amarone gjort av Cecilia Beretta.

FEM ville inte äta middag på krogen, så jag tog fram Kalle, en skärbräda och en vass kniv.

Kniven på Kalle.

När jag hade hackat upp Kalle slängde jag in potatisklyftor med skal i ugnen och Kalle i pannan. Gissa vad jag tyckte att stekpincetten och två kryddburkar såg ut som? FEM fattade direkt, hon har lika snuskig humor som jag.

Två kryddburkar och en stekpincett kan med lite snuskig fantasi bli…

Till maten serverades limeaioli och hot béarnaise samt vitlökssmör och körsbärstomater. Med munnarna fulla av mat pratade vi skit om gamla puckon. Det kändes rätt skönt eftersom vi själva är bäst, oskyldigast och snällast (här är det liiite ironi, inte mycket, men lite).

Jag slog en pling till mamma efter maten och meddelade att ett paket levereras i morgon eftermiddag/kväll. Hon kände sig ensam och lite deppig när jag ringde, så jag tror att jag muntrade upp henne lite.

Kvällen avslutades med läsning.

FEM läser sin bok i sitt nyinköpta linne.

FEM läste sin bok och jag läste min. Som jag fick av FEM i födelsedagspresent.

Boken jag läser.

Vi kollade nån timma på en repris av en gammal brittisk deckare. Jag hörde nog att FEM snarkade ett par gånger. Gissar att storstadsluften gjort henne trött. Själv ska jag sova, för andra natten i rad, med öppet fönster. Jag är varm, sovrummet är varmt, ansiktet hettar av majsol. Det känns som om jag är svullen i halsen, har lite svårt att svälja. Blodet rinner ur mig som nån jäkla kran och hade jag inte ätit meducinen så hade jag inte orkat alls. När ska skiten ta slut???

Read Full Post »

Barnskrämmare lugnar ner sig – med strykning..?

Gårdagskvällen, lördag, blev lugn. Fästmön var ganska trött efter att ha varit igång en hel dag på jobbet och jag har ju mina små (dagens litotes!) lingonbekymmer som gjorde/gör mig så trött. Sovmorgonen igår var verkligen väldigt uppskattad av mig!

Vi åkte till ICA Heidan och kompletteringshandlade lite och köpte lördagsgodis när jag hade hämtat Anna. Där var det en pappa som trodde att hans barn skulle höra bättre om han hela tiden upprepade barnets namn tre gånger. Ja han gjorde det flera gånger och varje gång sa han barnets namn tre gånger. Det var verkningslöst, kan jag meddela. Ungen medförde en stor pinne som h*n klippte till mig med på smalbenet en gång så att jag svor. DET var däremot effektivt.

Barn och pinnar är ingen bra kombination. Låt pinnarna ligga i naturen och se vackra ut i stället för att använda dem på tanters smalben så att tanterna svär.

Jag kanske skulle ha sagt nåt fult ord till en annan pappa med ett annat barn i fredags, på Tokerian. Jag trodde nämligen att jag skulle bli ett inventarium där (dvs bli tokig). Pappan lekte überpedagog och lät barnet väga grönsakerna de skulle handla. En och och en vägde barnet grönsakerna. En och en tomat tar ganska lång tid att väga när man har en hel jävla påse. Jag hade inget tålamod alls eftersom blodet pumpade ur mig, nerför benen, ut på golvet, över hela affären, kändes det som (det gjorde det inte!), så jag stegade iväg till den andra fungerande vågen av totalt åtta vågar (sex fungerar alltså inte och om jag får komma med ett oombett råd, anställ en våglagare för höge farao!).

Men som sagt, igår kväll var det lugnt. Eller det blev lugnt när vi kom hem med våra godispåsar. Jag lagade mat på kyckling och kalkon som jag hittade i frysen. Eftersom jag hade valt ett vin som skulle passa till rött kött och starka ostar kryddade jag potatisklyftorna med rosmarin. Testa får du se, det blir lite lammkänsla! Och till kalkonen serverade jag vitlökssmör. Vinet, förstås rött och fylligt, var strävt och gott och blev den där riktiga pricken över i:et.

Primitivo de Manduria var ett bra val.

Kvällen avrundades med prassel i godispåsar och den åttonde Irene Huss-filmen. Jag gillar verkligen de filmerna, för de känns realistiska. Dessutom är Irene Huss en ganska normal kvinna och hon har inte några krångliga kärleksaffärer som tar fokus från huvudhistorien. Vi släckte omkring oss under Earth Hour, men vi kollade faktiskt på filmen under tiden 😳 Sen var det läggdags och två trötta tanter somnade som två stenar.

I morse var det upp som en sol och ner som en… nej då. Anna smög upp, men jag hade sagt till henne att väcka mig, för annars måste hon gå hemifrån så lång tid innan hon börjar jobba. Och jag ville skjutsa henne. När jag klev upp, cirka 6.20 efter att ha blivit försiktigt väckt av Anna, var det tre minusgrader och strålande sol.

Sol och minusgrader den allra första morgonen i april 2012. 

Även idag ska jag försöka ta det lugnt eftersom jag lyssnar på min kropp. Så när jag kom hem från morgonutflykten hoppade jag ner i sängen igen med lokalblaskan. Jag hånlog åt tidningens dåliga första april-skämt. Det var verkligen uselt i år och jag tycker att det var riktigt pinsamt skrivet av den journalist som undertecknat ”artikeln”. För övrigt saknar jag kära sysslingens krönikor. Vofför gör i på dätta viiisä???  När jag tillfälligt hade slutat vara upprörd – somnade jag! Och sov till 8.30. Det var kanon!

Nu har jag vikt rena lakan som hängt på tork. Det gäller att ha aparmar, helst sju stycken, när man viker lakan. Strykbrädan står uppmanande och väntar på mig i gästrummet, strykhögen har jag formerat som ett utropstecken. Jag ska göra en insats, för se strykning tycker jag mest är avkopplande. Jag tänker så intressanta tankar när jag stryker!

Read Full Post »

Nä, nån shoppare är jag väl inte…

USCH vilken eftermiddag! I ett svagt ögonblick lovade jag mamma en shoppingtur på Stormarknaden. Först gjorde vi ett par småärenden utanför Helvetet Stormarknaden, men sen halkade vi dit.

Massor av folk och vi hade ärenden i flera affärer. Jag blev kissnödig rätt tidigt på rundan, men sånt tas ingen hänsyn till när man är på shopping! Alla som var där tycktes tro att de var ensamma och vi osynliga. Jag fattar faktiskt inte hur folk kan vara så jädra klumpiga att de går på min mamma hela tiden – hon som går med rollator och allt! För mig är hon inte osynlig, men uppenbarligen för andra.

Faktum är att jag faktiskt hade handlat lite redan innan vi kom dit. Jag hade hoppat in på en av affärerna intill Tokerian för att köpa låsspray. Men där fanns ingen spray utan bara olja. Det fick det bli till mitt garagelås som jag fajtades med i morse! Jag hade med mig en liten cylinderformad låsspray i hopp om att kunna spraya lite i låset, men den var helt tom. Duktiga Tofflan slängde därför den tomma låssprayen – trodde hon! – i en papperskorg på väg ut ur affären.

Låsolja.

Fast det vara bara det att jag egentligen slängde – mitt lypsyl, också det i cylinderformad behållare, dock inte tom. Det upptäckte jag inte förrän jag behövde smörja läpparna och fann – en tom, cylinderformad låsspray…

Lypsyl – som jag inte förstår stavningen på – och mitt håriga pekfinger! Kolla vid pilen! Usch, varulvsvarning, juh!

Fick därför shoppa en gång till idag och inhandla ett nytt lypsyl på apoteket, för svindyra 25 kronor. Onödiga pengar! Dessutom hittade jag koksalt i sprayform hos min optiker och köpte en flaska. Jättebra att ha hemma när det kommer skit på linserna om morgnarna. Eller kvällarna, dårå.

Mamma shoppade inte heller så mycket, men två klädespersedlar slank med hem. Hon var faktiskt och kollade på nåt randigt först, Anna, men det blev nåt enfärgat!

Jag var trött och behövde väldigt mycket gå på toa, men tyvärr skulle vi in på både ICA och Coop. Ingen höjdare nåt av ställena, fast vi behövde ju nån middagsmat. PÅ ICA Kvantum hittar jag ingenting längre efter deras ombyggnation – servetter och DVD-filmer är där kexen var förut, för att ge ett exempel. Och på Coop hittar jag inte heller eftersom jag handlar där så sällan.

I kväll tänkte jag steka kalkonfilé och servera potatisklyftor och vitlökssmör till samt hot béarnaisesås. Mamma ville prompt ha färdiggrillade fläskkotletter, men Coop hade inte det idag så nu får hon hålla till godo med vad huset lagar till.

Så styrde vi äntligen kosan hemåt. Min spolarvätska hade tagit slut och jag ville fylla på den när jag hade kört in i garaget. Mamma ville inte gå i förväg utan skulle sitta och vänta inne i bilen eftersom det var kallt. I stället för att använda spaken till motorhuven ryckte jag i spaken till ratten – varpå den senare fastnade i ett läge som jag först inte kunde rubba den ifrån. Mamma satt och kommenterade hela tiden, jag blev ilsknare och ilsknare och kom åt tutan några gånger. OCH SA JAG ATT JAG VAR KISSNÖDIG??? Till slut fick jag fatt i rätt spak. Sen gällde det bara att hitta spärren under huvens framkant så jag kunde ställa upp den. Då hade mamma bestämt sig för att hon inte orkade vänta. Fick därför släppa allting och försöka baxa ut hennes rollator och henne själv. Hej å hå! 

När jag hörde skvalet av spolarvätska rinna ner i behållaren hade jag fullt sjå att hålla tätt – men jag lyckades, det gjorde jag! Och jag hann in på toa i tid, allt medan mamma stod i vägen i hallen och försökta sträcka mig mitt koksalt.

Inte nu!

vrålade jag.

Jag måste in här!

Sen kokade jag kaffe och vi tog några bitar julgodis och choklad och friden sänkte sig åter över New Village. För ett tag, i alla fall…

Read Full Post »

Septemberhelg, den första i år

I veckan var det dags att vända månadsblad i våra kalendrar. Jag vände upp en bild på rönnbärsklasar i min fotokalender. Bilden är tagen förra året, tror jag, eller året innan. Men det är minst lika mycket rönnbär i år. Och det innebär ju en kall vinter, sägs det… Annars är jag en sån som älskar hösten och alla dess vackra färger och jag hoppas att det blir många dagar med bra ljus som jag har möjlighet att gå ut med min tejpade mobilkamera och fota!

Rönnbär ger hösten en del av dess vackra färger!

                                                                                                                                                             Ska jag säga nånting illa om hösten är det väl att den för mig närmare vintern. Vintern, som jag inte hatar eller avskyr, men som jag har respekt för. Dess kyla, snö, halka och allt annat är nog så goda ursäkter för att emigrera den årstiden. Ändå stannar jag här. För charmen med att bo här i Sverige är ju lite grann årstidsväxlingarna. Vi klagar så ofta på att det är för varmt, för regnigt, för kvavt, för kallt, för mycket snö och så vidare, men inte 17 skulle jag vilja vara utan en enda årstid. Fast finge jag önska så vore det mindre snö och inte så kallt vintertid…

Jag var totalt slut i rutan igår. Totalt. Efter två arbetsdagar. Men känslan igår var betydligt bättre än känslan kvällen innan. Jag är medveten om att självkänsla och självförtroende inte återuppbyggs på en kvart, men igår byggde jag i alla fall en centimeter. Eller en och en halv, till och med.

Jag noterar i besöksstatistiken att väldigt många är nyfikna på var jag befinner mig på vardagarna. Eftersom det tyvärr finns illvilliga element som läser den här bloggen har jag beslutat att inte lägga ut det på sidan CV. Men man kan ju alltid mejla mig och fråga så får man se om man får nåt svar…

När gårdagen drog sig mot seneftermiddag åkte jag ut till Himlen och hämtade Fästmön. Hennes äldste son skulle ha sina två numera vuxna brosor på besök, så vi hoppas att hemmet fortfarande är intakt…

Middagen blev kalkonfilé stekt i tjockare skivor och serverade med vitlökssmör, hot béarnaisesås och ärtormajspaprika samt potatisklyftor med skal. Vi drack den sista flaskan Husets vin ur föregående tappning, från maj 2010. Nu har vi den senaste Merlottappningen att se fram emot! Vinet var verkligen fylligt och välsmakande, trots att det uppstod en del problem under produktionen…

I morse var det endast sex grader när Anna gick upp. Temperaturen hade stigit till sju när vi tuffade iväg i Clark Kent* till hennes jobb. Anna jobbar till 16 idag och jag har tänkt ägna min lediga dag (!) åt att damma och dammsuga, läsa, sitta vid datorn, kanske pussla, ringa mamma och ringa en vän. Sen har nog den här dagen passerat. I morgon, söndag, blir det eventuellt en fika med en annan vän på Odinsborg i Gamla Uppsala. Vi träffas alltför sällan numera, vi som sågs varannan vecka tidigare…

I kväll bjuder köket i New Village på kräftor. Jag lyckades tyvärr inte få tag i de goda kräftorna vi åt sist, när paketet även innehöll ett gäng kräftstjärtar. Till i kväll tinar jag just nu ICA:s jumbokräftor från Kina. ICA brukar ha bra jumbokräftor, men de senaste två åren har kvaliteten varit något sämre, tycker jag. Vi får se hur dessa är! Försäkerhets skull tänker jag försöka få tag i Västerbottenbpaj på ICA Heidan – de brukar ha god sådan som smakar nästan hemtillverkad!

Dessa slinker nog ner fint i afton!

                                                                                                                                                                 Nu ska jag kolla runt lite om det har hänt nåt spännande i (om)världen innan jag i min lilla värld bäddar och läser lokalblaskan. Kaffe? Självklart! Jag är inne på min tredje mugg…

                                                                                                                                                             *Clark Kent = min lille bil-man

Read Full Post »

Duvblå dag ger tankarna vingar?

Tja, inte vet jag, men dagen idag är duvblå och kanske ger den tanken vingar..? Mina tankar har annars de senaste dagarna varit tämligen tunga. Det var torsdagens eskapad som satte djupa spår – och sår – i ett känsligt inre. För så är det. Det är bara att acceptera. Och många tårar ytterligare ska jag fälla, det är så säkert som så.

Fästmön är i såna här stunder en källa till skratt och glädje! Jag tror ingen får mig att skratta så mycket som hon! Det kan räcka med att hon gör en rolig min eller säger nåt riktigt dräpande om alla sura puckon eller folks ögonbryn så är det färdigt. Färdigt för skratt. Och när jag är riktigt ledsen brukar jag plocka fram den här bilden så jag får kollapsa. Av skratt.

Om man smeker Buddhas mage ska man bli rik, sägs det. Hon gör det inte så ofta, Anna, men när hon gör det är hon totalt koncentrerad. Som här på bilden.

                                                                                                                                                         Anna jobbade heldag igår, så jag hade hela dan för mig själv. Jag hade behövt komma ut, men det blev inte så. För av nån underlig anledning försvann timmarna ganska raskt. Jag hade lite hushållsarbete att utföra (jo, jo, det låter nåt, det!) och sen läste jag en del. Jag avslutade en bra bok bara för att greppa en annan bra bok. Och roligt nog var det nån som läst mitt omdöme om boken jag avslutade – och lånade den! Det var Vita damen som bor på andra sidan klotet härifrån sett. Tänk så bra det är med teknikens under – när de fungerar! Vita damen sitter nämligen som sagt på andra sidan jordklotet och lånar e-böcker från sitt gamla bibliotek i Sverige!

Igår eftermiddag ringde jag mamma när jag hade fått bort strykhögen. Hon lät risigare än risigast och det är bekymmersamt när hon nu bor 30 mil härifrån. Vi får hoppas att det bara är en enkel förkylning och inte influensan, men tyvärr verkar det vara samma symtom som Anna hade. Jag har gissat att det nog var influensan min darling råkade ut för. Man har inte så där hög feber i så där många dar när man är vuxen. Hörde också häromdan att L:s båda barn var dåliga, den äldsta med hög feber. Så nu är den väl här på riktigt, säsongens influensa.

Hade en del mejlkontakt med Lillan också och slogs av hur förbaskat duktig hon är på engelska! Det är ju liksom inte så att vi pratar engelska hemma nånsin, så man vet ju inte sånt. Jag gissar att jag har tappat mycket av språket eftersom jag inte pratar det så ofta nu längre. Det blir mest skriven engelska i mejlen till Dear David och hans bror Robert. David, som är så lik min farfar, och Robert, som jag tyvärr inte har träffat. Än.

David och Susie när de gifte sig för några år sen.

                                                                                                                                             Lördagskvällen serverades det lördagsmat här i huset – tunna kycklingfiléer med potatisklyftor, béarnaisesås och vitlökssmör samt en stor härlig sallad med förutom det vanliga också två sorters paprika, fetaost och oliver. Oliverna var kvar sen jul och paprikan och osten var det extrapris på. Eftersom vi hade stannat till vid Tokerian för att inhandla ett par saker såg vi också till att få hem var sin påse lördagsgodis. Jag åt så jag mådde illa, kan jag meddela.

Det blev TV-tittande på Stjärnorna på slottet, Ulf Brunnbergs dag. Även denne skådespelare fick nya omdömen av mig efter att han bjussat på sig själv mer än tidigare. Jag är alltså fullt medveten om att man bjussar på sig själv så mycket man vill i en sån här TV-serie, men det känns ändå väldigt personligt och ofta ganska naket och modigt också. Fler såna här TV-program där stjärnor visar att de faktiskt är människor av kött och blod – även om somliga visar att de är små divor i kvadrat…

Avslutningsvis blev det en film som jag trodde skulle vara nån lättsam thriller, men som visade sig vara en riktig ”norénare”. Kanske inte så konstigt eftersom jag upptäckte att huvudrollsinnehavaren i verkliga livet är gift med just Lars Norén.

Idag står det dusch och hårtvätt på programmet. Anna jobbar delad tur, vilket innebär att jag åker och hämtar hem henne klockan 13 och skjutsar tillbaka henne till jobbet till klockan 16. På tre timmar ska hon sen äta lite, vila lite och umgås lite. Idag får vi också kaffegäst, trevligt, trevligt! Tyvärr har jag inte bakat nåt, men ska väl kunna gräva fram nån skorpa eller så. 😉

Read Full Post »

Tofflan’s cookalong no. 12: Kalle Kon och saken är biff, också!

Bara för att man själv har märkliga matvanor ska inte familjen drabbas. Ryggbiff inköptes till Toffelmamman som med liv och lust bultade den platt, så här:

Ryggbiff bultad med liv och lust av Toffelmamman.

                                                                                                                                                       Tofflan själv ägnade sig åt att skiva Kalle Kon i cirka centimetertjocka skivor. Till detta svingades en starköl – ett måste i Tofflan’s cookalong!

Kalle Kon är skivad och starkölen, ja, den måste intas för… kryddningens skull..?

                                                                                                                                                         Vidare häller man upp klyftorna i en ugnsfast form och sätter ugnen att värmas upp till 225 grader. Sen in med klyftorna i 25 – 30 minuter.

Klyftigt!

                                                                                                                                                            Sen till väsentligheterna. Och jag vet att jag har varit hemlig tidigare, men här är några av kryddorna jag använder till dessa köttbitar. Sherryn ger jag emellertid f*n i att dricka. UFF! Den är en sorts lightvariant och passar enbart till marinader.

En del av de kryddor jag använder.

                                                                                                                                                             Till väsentligheterna hör förstås vitlökssmör och hot béarnaise.

Ja, jag VEEET! Vitlökssmöret är helt fel upplagt i en kinesisk temugg. Men ändå. Det ser… trevligt ut.

                                                                                                                                                         Och visst smakade det bra! Så här såg min välfyllda tallrik ut – och jag lever fortfarande efter maten (kan det vara alkoholen i vinet som dödar ev. farligheter???).

Min tallrik är välfylld som vanligt.

                                                                                                                                                   Mamma tyckte maten var god också.

Mamma äter trettondagsmiddag.

                                                                                                                                                      Efter maten tog jag ytterligare ett glas vin och blev lite trött och behövde sätta mig vid datorn, medan mamma tog disken. Sen blev hon också lite trött och satte sig i soffan och körde igång TV:n.

Read Full Post »