Näthatare – de bortsorterades röst?

Ett inlägg om en artikel om näthatare.

---

Uppdaterat inlägg med ny länk i slutet!

I morse läste jag en debattartikel i Dagens Nyheter som gav mig en intressant och annan vinkling av mina åsikter om näthat. Jag har medvetet själv inte skrivit så mycket i frågan, men nu fick jag en liten öppning.

Det är Jonas Thente som skriver om att näthatarna ger uttryck för de bortsorterades röst. Jag har faktiskt inte alls tänkt i de banorna. Märkligt, för det borde jag. Jonas Thente menar att det anonyma näthatet är ett tecken på samhällets kris. För det är inte näthatarna som är problemet utan alla andra.

Jonas Thente menar att journalister inte brukar sparka neråt, på dem som redan ligger, så att säga. I stället ger journalisterna röst åt de svaga. Där rynkar jag lite på ögonbrynen och grinar allmänt illa. Det är långt ifrån alla journalister som tänker så – de flesta är ute efter att göra sig ett namn och tjäna pengar. Faktiskt. Dock inte alla! Men kom inte och säg att det finns nån total idealism i journalistkåren. Det köper jag inte! Journalister måste nämligen också kunna försörja sig. Och det gör mindre ont om man samtidigt blir lite känd.

Journalister är emellertid en grupp som ofta också blir näthatade. Är de dessutom bloggare är lyckan total för trollen. Många får dödshot – inte heller jag själv är undantagen detta. Detta har förstås hämmat mitt skrivande, det går inte att komma ifrån. Men liksom Jonas Thente har jag också varit lite taskig då och då mot näthatarna. Jonas Thente skriver:

[…] Jag kan räkna till åtminstone fem uselt stavade dödshot.

Men det där med ‘uselt stavade’ har fått mig att fundera mer på upphovsmännen. Även jag har raljerat med detta att näthatarna i allmänhet brister i språkbehandlingen. Man brukar lustfyllt citera deras åsikter ordagrant. Poängen man vill få fram är förstås att detta är obildade människor – i motsats till oss medelklasspersoner som angrips, vi som läser ledar- och kultursidorna och hånflinar åt barbarerna som kan stava till ‘fitta’ men aldrig till ‘recension’. […]

Om programmet Trolljägarna på TV3 skriver Jonas Thente:

[…] Och avskydda och föraktade har de sannerligen blivit, näthatarna. Hela det officiella Sverige står enat mot denna pest. I tv-programmet ”Trolljägarna” (namnet bygger på en missuppfattning av nätbegreppet ”troll”, men det låter ju klatschigt) letar Robert Aschberg upp hatarna och får dem att stå där blinkande i ljuset med skammen.

Det känns skönt att lindra obehaget med lite traditionell klassmobbning. […]

Det vimlar alltså av puckon och nollor, mer eller mindre… Intressant i sammanhanget är emellertid att se att anonymt hat inte är nånting nytt. Enligt historikern E P Thompson fanns det anonymare hatare redan på 1700-talet. Och de fanns även i Sverige! Jonas Thente citerar Elisabeth Mansén i femte bandet av Norstedts Sveriges historia:

[…] För Sveriges del hade anonymiteten under 1700-talet en stark ställning i det anonyma medvetandet […] Rätten att publicera sig anonymt ansågs både rimlig och önskvärd. […]

Särskilt användes anonymiteten av kvinnorna på den tiden – då fick de ju möjlighet att debattera sånt som jämställdhet och orättvisor…

Nu vill Jonas Thente inte försvara näthatarna – och det vill inte jag heller. Men är det en demokratisk fråga? Jonas Thente försöker i stället förstå näthatarna. Förstå varför de hatar. Det skulle jag också vilja kunna. Förstå, alltså.

Jag tycker att Jonas Thentes ganska långa debattartikel lyfter fram flera tänkvärda saker. Så jag rekommenderar en läsning och därefter en fundering över saker och ting. Här är länken om du missade den i början av inlägget!

Läs här vad Maria Sveland skriver om Jonas Thentes artikel!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan testar: Turbo snake – ett köp via Let’s Deal

Ett inlägg om en användbar pryl som Tofflan har nätshoppat.

I somras började jag prenumerera på Let’s Deal. Jag tyckte att det var ganska intressanta erbjudanden, dealer. Och så bestämde jag mig för att göra ett inköp: jag beställde en turbo snake, en sorts rör-rensare för handfat, badkar, diskhoar och sånt. Köpet skulle betalas i förväg. Leveransdatum flyttades fram tre (3) gånger. Frågan är: var ormen värd att vänta på? Idag kom den och idag testade jag den.

En turboorm för rören.

Ett leveransdatum som flyttades framåt i tiden tre gånger gjorde att jag var… ska vi säga… smått irriterad och på väg att häva köpet. För det senaste budet var att ormen skulle ha levererats i fredags. Den kom idag, måndag.

Turbo snake låg i ett vanligt kuvert där klistret knappt höll kuvertet stängt – ett under att ormen inte hade trillat ut. Men att därefter bryta sig in i förpackningen var betydligt svårare: svetsad, ganska hård plast. Man gör sig lätt illa.

Ingen vettig manual låg i paket, bara några klatschiga reklamartade rader om att man skulle stoppa ner ena änden i avloppet, vrida runt och dra upp. Det fanns inte ens en bild på vilken ände av ormen som skulle ner i rören. Jag chansade – och gjorde rätt! Du skulle bara ha sett det GOJS som jag fick fram… Urrrrrrk… Det fanns för övrigt inte heller nåt tips om hur man ska rengöra ormen, det blir ju ganska… äcklig.

I paketet låg två ormar av olika storlek samt en självhäftande krok att hänga dem på, om man nu vill det. Jag testade båda storlekarna och insåg att Turbo snake passar bäst att använda i lite äldre avlopp och rör. I modernare prylar är hålen i handfat och diskhoar mycket mindre. Ett tips, bara…

Två ormar och en krok låg inbrottssäkert inplastade. Men paketet innehöll ingen manual.

Vad tyckte jag nu då om ormarna och köpet? Ja, för det första var jag grymt irriterad över de ständiga leveransförseningarna. Let’s Deals kundtjänst tycks svara på mejl en gång om dan. Utöver det får alla mejl man skickar dit nån sorts autosvar som med tiden blir jävligt väldigt skrattretande och frustrerande i nån sorts underlig kombo. De första gångerna svarade man att det hela skulle undersökas. Därefter återkom man till mig via e-post. Idag har jag mejlat tre (3) gånger och fått ett svar. Och tre autosvar, förstås…

Ormarna i sig är en enkel idé och kräver inte nån ingenjörsexamen för att använda. Jag räknade ut vilken ände som skulle ner genom hålet och ut i rören. Priset, 99 kronor för två, var helt OK. Ormarna tar ingen större plats att förvara.

Det som emellertid drar ner omdömet rejält är att man misslyckas leverera i tid. Leveransförseningar får man alltså ha med i beräkningen när man beställer från Let’s Deal. Dessutom finns det en del saker kundtjänsten kan bli bättre på. Svara på mejl, till exempel.

Trots strulet ska jag testa att beställa ytterligare en pryl lite senare i höst. Det blir dock ingenting dyrbart som en resa eller så. Man vågar ju inte lita på leveranstiderna, som sagt…

Det totala omdömet blir medelbetyg. Och då är Tofflan snäll. Hon skulle kunna vara… elak.

Livet är kort.

Read Full Post »